– Vi ska ha respekt för olika kulturer och synsätt, men det finns en undre gräns och den går vid alla människors lika värde, säger polismästare Carin Götblad.
I podden Dagens människa berättar hon om den dagliga kampen mot gängvåldet, samt om hur hennes egen kristna uppväxt satt både positiva och smärtsamma spår.
När vi möter Carin Götblad i Stockholms polishus har det bara gått ett par dagar sedan 39-årige pappan Mikael Janicki skjutits ihjäl framför sin tolvårige son i Stockholmsförorten Skärholmen. Polismästaren vid Nationella operativa avdelningen (NOA) har mött medier under en stor del av dagen och konstaterar att handlingskraft är det enda sättet att möta det ökande gängvåldet.
– Sådana här händelser får aldrig bli normaliserade, vi blir upprörda, ledsna och engagerade. Ju mer hemska saker som händer, desto mer engagerad och beslutsam blir polisen. Det är ett förhållningssätt man måste ha om man är professionell, säger Carin Götblad.
Mikael Janicki i Skärholmen sköts ihjäl när han sa ifrån till ett gäng ungdomar. Händelsen har aktualiserat en diskussion om civilkurage och om vad som riskerar att hända med ett samhälle där människor inte längre vågar markera och säga ifrån när någon missköter sig.
– Vi har haft ett par sådana här situationer nu och det är alldeles förfärligt. Alla vill väl ha ett samhälle där vuxna människor säger ifrån om de möter ungdomar som bär sig illa åt eller är oförskämda. Men sådana här händelser riskerar leda till att många inte kommer att våga göra det.
Vi har alldeles för många barn som flyter omkring med alldeles för lite struktur och vuxentillsyn.
— Carin Götblad, polismästare
Så hur tänker du själv kring det här med civilkurage, vågar man gripa in och säga ifrån i dag?
– Ja, vi får inte vika ner oss för våldet. Det är otroligt viktigt. När jag pratar om civilkurage brukar jag säga generellt att var och en måste göra en egen bedömning utifrån vem man är. Men om det är någons liv och hälsa som är i fara, om någon exempelvis står och sparkar en annan mot huvudet, då är det mycket mer motiverat att ta risker än om det är döda ting som är i fara.
– Jag brukar också alltid råda till att man ska försöka få med sig flera och gå ihop. Sedan kan man springa fram och skrika att polisen kommer och självklart ska man också ringa och larma polisen. Sedan är det skillnad på att gå fram till ett narkotikapåverkat ungdomsgäng och att säga till tioåringar som skriker och springer runt på biblioteket, säger polismästaren.
Carin Götblad brukar beskrivas som en handlingskraftig ledare, orädd för att fatta tuffa beslut. Samtidigt är hennes offentliga framtoning lågmäld. Ibland talar hon så tyst att man måste koncentrera sig för att kunna höra henne. Hennes budskap är dock desto tydligare.
– Vi har väldigt stora problem med grova våldsbrott i gängmiljö i vårt land. Och vi har alldeles för många barn som flyter omkring med alldeles för lite struktur och vuxentillsyn. Många barn växer upp i familjer med våld, missbruk och psykisk ohälsa och de blir också de lättaste personerna att locka in för kriminella nätverk.
[ Hör hela poddintervjun med Carin Götblad här ]
Kyrkornas arbete behöver synas mer
En stor del av Carin Götblads arbete går ut på att få goda krafter att arbeta mer tillsammans för att vända våldsspiralen.
– Jag jobbar väldigt mycket med att försöka mobilisera motkrafter och hur vi tillsammans på alla sätt kan hjälpas åt att stoppa tillströmningen av nya pojkar, för det är ju nästan bara pojkar det handlar om som utförare av grova våldsbrott.
– När man arbetar med människor i utsatthet behövs alltid både hjälp och stöd, men också förväntningar och rimliga krav. Vi har jättemånga bra civila organisationer, folkrörelser, kyrkan, scouterna, IOGT och många andra. Men även nyare organisationer som Kompis Sverige och Hej Främling med flera. Jag försöker uppmuntra dem att ge sig ut och möta människor där de är.
Möter du kyrkornas verksamhet när du är i utsatta områden?
– Ja, jag ser att kyrkorna är ute och gör sedan lång tid stora självuppoffrande insatser. Jag ser bland annat att Frälsningsarmén och frikyrkorna sätter i gång egna verksamheter som exempelvis stödverksamhet för kvinnor och barn bland våra nysvenskar. Det finns massor av goda verksamheter. Men det skulle behöva synas mer i medierna, för det visar att det finns hopp och att det finns goda människor överallt som engagerar sig.
[ Kyrkorna efterfrågar ekonomiskt stöd i arbetet mot gängkriminaliteten ]
Jag blev lärd att allt har en mening och att Gud har förutbestämt allt. Det synsättet höll på att kasta mig i fördärvet.
— Carin Götblad
Uppväxten i kyrkan
Carin Götblad konstaterar att frikyrkan spelat en viktig historisk roll för yttrandefrihet och religionsfrihet.
– Min mormor och morfar och även mina föräldrar var aktiva inom kyrkan och det är otroligt viktiga grundläggande värden som kyrkan står för även i dag. Vi måste bli bättre på att kommunicera att det gäller alla människor, det har vi varit för dåliga på.
– Vi ska ha respekt för olika kulturer och synsätt, men det finns en undre gräns och den går vid alla människors lika värde, vid flickors och pojkars lika rättigheter. Där behöver vi tydligare ta debatten.
Du har själv en kristen uppväxt, hur har den präglat dig?
– Det var både positivt och negativt. Jag hade en bra uppväxt, men det var också en uppväxt där jag blev lärd att allt har en mening och att Gud har förutbestämt allt. Det synsättet höll på att kasta mig i fördärvet. När jag själv tog makten och började fatta egna beslut så blev mitt liv väldigt mycket bättre.
Skulle du säga att du har en tro i dag?
– Nej, det har jag inte. Jag är en väldigt pragmatisk, rationell och krass person. Men jag brukar faktiskt säga till min personal att tio Guds bud är en väldigt bra grund att leva efter.
– Sedan älskar jag kyrkomusik. Det har varit en livsviktig källa för mig att kunna samla tankar och kraft. Jag tycker verkligen mycket om kyrkorummets allvar och eftertanke. Jag vill inte ha en massa dans och new age i kyrkorummet, där är jag mycket konservativ, utbrister Carin Götblad och skrattar.
Vad ger dig hopp?
– Jag tror starkt på människans godhet. Trots allt hemskt som vi möter varje dag, så är samhället fullt av goda människor och det gäller att ta rygg på dem. Det är något jag brukar säga till modstulna ungdomar.
– När det händer så här hemska saker kan det också innebära att samhället mobiliserar och blir starkare och starkare. Jag är mycket hoppfull för jag har aldrig mött så mycket engagemang som nu. Jag får mejl och brev från massor av bra människor – varenda dag – som vill göra en insats men inte riktigt vet hur. Jag vill uppmana alla goda krafter att ge sig ut. Bli scoutledare, häng på läxhjälp, ordna en loppis på gården. Prata med din granne och gör något där du bor, säger Carin Götblad.
[ "Det kan ta en generation, men det går - ingen föds gängkriminell" ]
---
Fakta: Carin Götblad
- Ålder: 68 år.
- Bor: I Stockholm.
- Yrke: Polismästare vid NOA (Nationella operativa avdelningen).
- Tidigare chefsuppdrag: Regionpolischef för Polisregion Mitt 2015–2020 (där Uppsala, Västmanlands och Gävleborgs län ingår), samt länspolismästare för Polismyndigheten i Stockholms län 2003–2012.
---
---
Fakta: Mer i podden – Hör Carin Götblad om
- När hon lärde sig att älska mötena med en grupp stökiga förortsungdomar.
- Hennes utredning från 2010 som ”förutsåg” gängkrigen.
- Vilket råd hon brukar ge när hon möter kvinnliga chefer.
---
