Charbel Rizk är bankmannen som startade ett kloster. Nu blir han inbjuden till ekumeniska sammanhang för att dela med sig av praktiker från den syrisk-ortodoxa traditionen. För Dagen berättar han om att möta mystiken – och sina egna sår.
BJÄRKA-SÄBY. För tio år sedan gick Charbel Rizk till jobbet klädd i kostym och ägnade dagarna åt att hjälpa rika människor att bli rikare. Numera bär han fotsid dräkt, har avlagt ett fattigdomslöfte och hänger sig åt bön och översättningsarbete i Korsets kloster – ett ombyggt motell i Ålberga utanför Nyköping.
Jag möter honom på tidskriften Pilgrims präst- och pastorsmöte på Nya Slottet Bjärka-Säby. Han är vänlig och korrekt, utstrålar ett allvar som är ovanligt i vår tid.
Bland mötets över 300 deltagarna finns framför allt lutheraner, och några katoliker. Charbel Rizk sticker ut som syrisk-ortodox. Men han känner sig hemma – och har gjort en iakttagelse: Fler och fler kristna, inte minst frikyrkliga, verkar intressera sig för kristen mystik – erfarenheter av den yttersta verkligheten, av Gud.
För Charbel Rizk är mystik ingenting nytt. Allt sedan han var tonåring har han fördjupat sig i traditionen. Jag vill tala med honom om det. Men också om hans tidigare liv som företagsrådgivare på SEB.
Hur var det att jobba på bank?
– Det var ett trevligt jobb, framför allt att kunna hjälpa människor. Men jag insåg också att bankväsendet bygger på ett system som grundar sig i en specifik livssyn – en syn som är radikalt annorlunda mot evangeliet.
Han berättar att han redan under sin ekonomiutbildning märkte att vissa antaganden aldrig problematiserades. Som att tillväxt per automatik är något gott.
– Jag blev en jobbig student som hela tiden skulle ifrågasätta: Vem har bestämt att vi ska utgå från de här premisserna? Det gick så långt att min lärare rekommenderade mig att läsa filosofi i stället. Vilket jag också gjorde.
“Jesus kom inte för att etablera ett system”
Väl ute i arbetslivet tillbringade han sedan dagarna på bankkontoret – och kvällarna med sina teologi- och filosofiböcker.
– I Bibeln uppmanas vi att sälja allt vi äger och följa Kristus. Men det handlar inte om att upprätta ett system som tvingar folk att dela med sig, utan det sker av fri vilja. Jesus kom inte för att etablera ett system, utan för att omvända människors hjärtan.
Charbel Rizk talar med emfas. Och menar att allting kokar ner till människosyn.
– Om ett ekonomiskt system bygger på antagandet att människan är girig kommer vi att konstruera ett sådant system. Men vad händer om vi utgår från att människan är god och vill dela med sig?
Tog giftermål och barn för givet
Ju mer Charbel Rizk lärde sig om kyrkohistorien, desto mer intresserad blev han av munkväsendet och dess alternativa kultur, berättar han.
– Tidigare hade jag tagit för givet att jag skulle gifta mig och få barn. Det var så man gjorde. Som 27-åring hade jag ett bra jobb, vänner och familj, och var en god samhällsmedborgare. Det enda som kvarstod var giftermål och barn … samtidigt kände jag inom mig att jag ville relatera till människor på ett annat sätt.
Det monastiska livet lockade, men problemet var att det inte fanns några syrisk-ortodoxa kloster i Sverige. Knappt några utomlands heller.
[ "Om man möter Gud genom techno eller mystiken spelar i slutändan ingen roll" ]
Charbel Rizk förklarar att den syrisk-ortodoxa kyrkan egentligen har en rik klostertradition som går ända tillbaka till de allra första århundradena i kyrkans historia.
– Men den traditionen bröts nästan helt i och med Seyfo. Hela kyrkan höll på att förintas.
Seyfo är kortform för det folkmord på bland annat syrisk-ortodoxa som ägde rum 1915. Kyrkor och kloster förstördes, präster och munkar, såväl som troende män, kvinnor och barn dödades. Sedan dess har den syrisk-ortodoxa kyrkan långsamt återetablerat sig. Till Sverige kom många syrisk-ortodoxa på 1960-talet. Charbel Rizk var fyra år när hans föräldrar flydde från Libanon till Sverige på 1980-talet.
– När man byggde nya kyrkor behövde man präster, men eftersom det var brist på präster fick munkar gå in i församlingstjänst. De berövades därmed möjlighet att leva klosterliv, konstaterar Charbel Rizk.
Första syrisk-ortodoxa klostret i Sverige
De senaste åren har kyrkan växt sig så pass stark – i Sverige finns 50 församlingar och ett stort ungdomsarbete – att patriarken bedömde att man är redo att starta kloster igen. 2016 etablerades Korsets kloster i Saidnaya, norr om Damaskus. Då befann sig Charbel Rizk i Syrien för att pröva sin klosterkallelse. Tre år senare flyttade han, tillsammans med en annan broder, in i det som blev det “dotterklostret” och Sveriges första syrisk-ortodoxa kloster.
Att gå in i klosterlivet är att vara bredd på kamp. Och det kan göra ont.
— Charbel Rizk
Har klosterlivet varit som du förväntat dig?
– Det har varit en jättespännande resa, men det märks också att det är ett pionjärarbete vi utför. Vi är ju helt oerfarna, nästan på samma sätt som när det monastiska livet tog sin början. Det har varit lite jobbigt och ibland undrar man: Gud, var är du nu? Jag vill ha hjälp att försöka förstå vad som händer inom mig.
Charbel Rizk nämner att stillheten i klostret uppenbarar de inre lidelserna och såren på ett tydligare sätt.
– När vi stänger av allting runt omkring, finner vi våra inre sår – de sår som man kanske helst vill förneka eller i alla fall inte ge någon uppmärksamhet. Du tvingas konfronteras med dig själv; ditt högmod, ditt begär till rikedom. Och vad gör du då: Fajtas eller flyr?
– Att gå in i klosterlivet är att vara bredd på kamp. Och det kan göra ont.
Men varför är det värt att ändå ta kampen?
– För att det gör ont att helas. Och för att jag tror att det här är evangeliet. Frälsningen handlar inte om att Gud vid ett särskilt ögonblick säger att jag är rättfärdig, det är ingen juridisk deklaration, utan frälsningen är att Gud ger mig den helige Anden för att göra mig rättfärdig.
Charbel Rizk talar utifrån en ortodox syn på frälsning. De senaste åren har han märkt att människor från olika kyrkliga traditioner är nyfikna på den östliga teologin. Och på mystiken. Men han ser också att det finns risk för misstolkning.
– Diskursen om mystik har blivit lite snedvriden. Mystik är inte så mystiskt egentligen, utan det är bara ett sätt att leva ut evangeliet.
– Evangeliet är mötet med Gud. Den erfarenheten involverar på något sätt människans sinnen, men i sin fullhet går den också bortom våra sinnen, bortom känslorna. Det handlar snarare om hjärtat – människans innersta jag, den plats där Gud ger sig till känna. Den platsen måste bevaras ren, vilket sker när vi håller buden. Då upplever vi det fäderna kallar Gudsskådandet, det som många i dag kallar för mystik.
[ Johan har levt 60 år som munk - överväger att lämna för att finna en kvinna ]
Men hur kan man urskilja vad som är ett Gudskådande?
– Den som upplever det, kommer att veta det. Men det handlar inte om att höra eller se med våra fysiska öron och ögon; om jag i min bön börjar höra massa röster, då vet jag att det inte är mystik. Då är det något annat.
– Kyrkofäderna lär oss också att vi inte ska längta för mycket till upplevelsen av Gud, utan det enda vi ska göra är att ha fötterna på jorden och inte ha för höga förväntningar, varken på oss själva eller andra.
[ Rose från Kenya valde ett liv som nunna i Sverige: ”I början grät jag mycket” ]
Har blivit prästvigd
En tid efter samtalet med Charbel Rizk får jag en bild av honom skickad till mig. Det är från hans prästvigning i moderklostret i Syrien. I ett mejl förklarar han att han blev tillfrågad om att bli prästvigd för att ge klostret i Sverige ett fullständigt liturgiskt liv. Det här betyder också att Charbel Rizk numera tituleras Abun Dayroyo Charbel. Abun är syriska för “fader” och dayroyo för “munk”.
Som munkpräst kommer Abun Dayroyo Charbel fortsätta det pionjärarbete som han och hans medbroder inlett i Korsets kloster. Även om det inte finns så många äldre munkar att söka vägledning hos, finner han stöd i den tidiga monastiska erfarenhet som finns bevarad i skrift. Han har gjort till sin livsuppgift att översätta tidig kristen syrisk litteratur till svenska.
– Jag läser den typen av skrifter varje dag. Bara vetskapen att många munkar före mig har gått igenom det jag nu går igenom ger mig förtröstan och kraft.
---
Fakta: Charbel Rizk
Ålder: 37 år.
Bor: I Korsets kloster, Ålberga utanför Nyköping.
Gör: Lever som munk i Korsets kloster. Översätter tidig kristen syrisk litteratur till svenska.
---
[ Läs alla artiklar om händelser och människor i Nyköping ]
