Livsstil

”De senaste åren har jag blivit kristen på nytt – och mer konservativ”

Opinionsbildaren och krönikören Susanna Birgersson om en kristen uppväxt som inte blev levande, utan ett ok: ”Först nu kan skriva det jag verkligen känner och tycker.”

För tio år sedan väcktes den plötsligt till liv, den tro som prästdottern Susanna Birgersson vuxit upp så nära. En omvälvande upplevelse som även påverkat opinionsskribentens texter.
– I dag känner jag att liv, tro, tanke och skrivande hänger ihop, säger hon.

Susanna Birgerssons två yngsta söner är lediga från förskolan och leker nere vid stranden tillsammans med sin pappa. Att bo nära vattnet i Åhus i nordöstra Skåne innebär att ständigt följa strandens växlingar.

Den som vill leva nära havet får inte vara rädd för lite vind. Detsamma verkar även gälla opinionsskribenter.

När Susanna Birgersson skriver om barn- och familjefrågor gör hon det ofta i motvind. Men att gå i otakt med samtiden bekymrar henne inte. Snarare tycks hennes texter fungera som segel, som liksom tar fart när det blåser. Men vart kommer då det brinnande engagemanget från, det där som nästan liknar ett slags helig vrede?

Susanna Birgersson

– Jag vågar inte säga att det handlar om helig vrede, ofta är min vrede väldigt ohelig. Men mitt engagemang tror jag kommer sig utav att jag känner en stor frustration över att man inte bejakar det som jag tycker borde vara så naturligt; att ta hand om sina barn. Att barn ses som en kvinnofälla, ett hinder på väg mot fullständig jämställdhet.

– Allt det där som är en del av tillvarons pulserande mitt ska liksom knådas av den sociala ingenjörskonsten så att det blir någonting annat. Vi går emot våra instinkter och peppar varandra att det inte gör någonting om ettåringarna gråter när vi lämnar dem på förskolan. Det finns någonting i det här som gör mig väldigt arg och förtvivlad.

Ny gästkrönikör i Dagen

Susanna Birgersson är lika fylld av energi när hon argumenterar muntligt som i sina krönikor. Genom åren har hon bland annat synts i spalterna i Expressen, Dagens Nyheter och Göteborgsposten. Ett av hennes nyare uppdrag är som gästkrönikör på ledarplats i Dagen.

– Jag har precis börjat, men det känns roligt att kunna tänka att de som nu läser är kristna eller på något sätt delar en grundförståelse med mig. Jag berör ofta min kristna tro även i andra sammanhang, men alltid med en viss osäkerhet om hur det kommer att landa. I Dagen känner jag en större frimodighet att kunna säga rakt ut sådant som man annars kanske lindar in.

Upplever du att du har en kallelse?

– Ja, det tror jag att alla kristna har. Det vittnesbörd som varje kristen människa kan vara är en kallelse. I mitt fall så tänker jag att jag har en uppgift att använda min penna, kanske inte minst i detta att uppmuntra andra kristna.

Susanna Birgersson berättar att hon får mycket respons från andra kristna, som känner att hon ger röst åt deras tankar och värderingar. Hon drar en parallell till profeten Elia, som kände sig ensam och var på väg att ge upp men fick höra från Gud själv att det fanns en man som heter Elisa och dessutom tusentals ytterligare som ännu inte hade böjt knä för avguden Baal.

Det är en drastisk, men samtidigt talande bild. Susanna Birgerssons oppositionella hållning gentemot majoritetssamhället är ett tema som återkommer i vårt samtal. Bland annat beskriver hon hur det påverkar hennes och hennes makes sätt att uppfostra deras barn.

– Om man har en känsla att man har en lite annan värdegrund än majoritetssamhället så hamnar man lätt i övertygelsen om att vi föräldrar behöver hålla våra barn nära oss. Så att barnen får sin näring från vår sfär och inte bara från den omgivande kulturen. Jag måste ge dem något annat, jag måste ge dem något mer. Och för att kunna göra det så måste jag finnas där. Väldigt mycket, säger hon.

Växte upp i storfamilj med tio syskon

Hennes egen uppväxt är också annorlunda från de flest andras i hennes generation. Susanna Birgerson växte upp i en stor prästfamilj, som ett av tio syskon. Hon beskriver en barndom präglad av gemenskap, tro och liv. Men också utmaningar.

– Det var inte så lätt att få odelad uppmärksamhet och riktigt bli sedd utifrån just mina förutsättningar, svårigheter och begåvningar.

– Vi var verkligen en prästfamilj. Mamma var prästfru och vi var prästbarn. Vi var ganska påpassade och det var många som såg oss. Mamma och alla vi barn kom ofta sent till kyrkan - vi kom in sist och satte oss längst fram. Undervisningen hemma var också väldigt viktig. Det var ett rikt och omfattande familjeliv och det har nog verkligen påverkat mig.

Skulle du själv säga att du är en konservativ eller rent av gammaldags förälder?

– Jag har några rättesnören eller grundläggande tankar som kanske inte är de som är förhärskande i dag. Jag vill att mina barn ska relatera framför allt till mig och sin pappa. Jag vill så klart att de ska ha vänner, men jag vill att familjen ska vara den viktigaste arenan i deras liv. Vi vill att de ska få chansen att upptäcka sådant som är viktigt för oss, som vår tro, vår kärlek till den klassiska musiken och mycket annat.

Är du helt befriad från den här svenska uppfattningen att man inte ska pracka på sin tro på sina barn?

– Ja, fullständigt! utbrister Susanna Birgersson med ett avväpnande skratt.

– Men jag är verkligen medveten om problemet med att försöka tvinga barn att tro, jag vet att det inte går, fortsätter hon sedan mer eftertänksamt.

Den kristna uppväxten blev ett ok

Trots att hon själv växte själv upp i en kristen familj med så oerhört mycket bibelkunskap och undervisning så räckte det inte för att ge henne en egen personlig tro där och då.

– Det var ingenting som var levande för mig. Det var ett ok. Så jag vet av egen erfarenhet att man kan inte pracka på någon sin tro. Men jag tänker inte att en åttaåring ska välja själv om den tycker att det är roligt att följa med till kyrkan på söndagen eller inte.

Förakt kan vara ett hål jag ofta hamnar i. Raljans tycker jag också är farligt, och Twitter, eller X är verkligen ett sammanhang som framkallar det.

—  Susanna Birgersson

Hur blev din tro till sist levande?

– När jag flyttade hemifrån sköt jag tron från mig. Jag sköt det på framtiden. Jag ville inte riktigt leva i det, så det blev något ouppklarat som låg där i bakgrunden.

– Men när jag träffade min man för ungefär tio år sedan så fick jag hjälp att ta det där steget. Då tänkte jag att jag kunde allt. Jag kan hela Bibeln, jag kan lag och evangelium, jag kan liturgin. Jag kan allt det där. Men så var det ju inte alls, för det behövde bli levande för mig. Och det har faktiskt varit helt otroligt att få återupptäcka bit för bit hur allt det där jag haft inom mig börjat få betyda något för mig. Det har varit ett underbart decennium.

Susanna Birgersson

Det kan vara hårda tongångar i den politiska debatten, skulle du säga att du haft nytta av din tro i den miljön?

– Det är nog snarare tvärtom att min kristna tro gör att jag får dåligt samvete. Jag får i alla fall många skäl till självreflektion över hur jag uttrycker mig, inte minst i sociala medier. Där finns en snabbhet och spontanitet som kan locka fram förakt eller vrede.

Känner du ofta förakt?

– Ja, det kan vara ett hål jag ofta hamnar i. Raljans tycker jag också är farligt, och Twitter, eller X är verkligen ett sammanhang som framkallar det. Jag kan tyvärr inte säga att min kristna tro gör mig till en ödmjuk samhällsdebattör, även om jag vill komma dit.

”Blivit kristen på nytt”

Susanna Birgersson avbryter sig en kort sekund. Det låter som att barnen är på väg tillbaka från stranden. Hon fortsätter resonemanget.

– Att vara ödmjuk är inte samma sak som att bli relativist och säga att allt är lika bra och att alla blir saliga på sin tro. Men man behöver ändå inta en ödmjuk position.

Hur har ditt skrivande förändrats genom åren?

– Jag har varit skrivande i 15 år. De senast åren har jag blivit mer konservativ och blivit kristen på nytt. Det har betytt väldigt mycket för mitt skrivande. Jag upplever att jag nu kan skriva det jag verkligen känner och tycker. Förr var jag nog mer distanserad i mitt skrivande. I dag känner jag att liv, tro, tanke och skrivande hänger ihop, säger Susanna Birgersson.

---

Fakta: Susanna Birgersson

  • Ålder: 46 år.
  • Bor: I Åhus.
  • Familj: Make och tre söner, 8, 6 och 3 år gamla.
  • Yrke: Ledarskribent och krönikör. Har bland annat skrivit för Dagens Nyheter, Göteborgs-Posten, Axess, Kvartal, Bulletin och Expressen.
  • Aktuell: Som ny gästkrönikör på ledarplats i Dagen.

---

---

Fakta: Mer i podden – Hör Susanna Birgersson om:

  • Vad begreppet helgelse betyder för henne.
  • Om sin senaste text i Dagen om gudsfruktan.
  • Om risken att bli missförstådd i debatten som kristen skribent.

---

Fler artiklar för dig