Från askonsdagen och 40 dagar fram till påsk pågår den kristna påskfastan, men vad finns det för saker man kan avstå under denna tid? Här är sju förslag.
Dopaminfasta – ta en paus från sociala medier, notiser och likes
Allt fler väljer att pausa från Instagram, Facebook, X, Tiktok, Snapchat och andra sociala medier under fastetiden. De sociala medierna upptar ofta mer av vår tid än vi själva tror. Att skala av dem kan frigöra tid att lyssna inåt och söka Gud. En fasta från sociala medier kan också öka det psykiska välbefinnandet och tacksamheten över tillvaron, då forskning visar att det för många människor finns en koppling mellan sociala medier och psykisk ohälsa, dålig självkänsla och missnöje med det egna livet.
Matfasta – att avstå från att äta kan öppna andra sinnen
Att avstå från mat är en gammal biblisk princip. Bland annat fastar Jesus under 40 dagar i öknen när Djävulen prövar honom. Några viktiga saker att tänka på när man fastar från mat är att inte göra det under för långa perioder, att hela tiden se till att man får i sig tillräckligt med vätska samt att helt låta bli matfasta om man har eller haft problematik med ätstörningar.
Ljudfasta – stäng av poddarna och pausa Spotify
Tystnad har blivit en bristvara i vår tid. Möjligheten att ständigt kunna fylla tomrummen med musik, poddar eller ljudböcker kan vara fantastiskt. Men kanske hindrar utbudet av ljudintryck också det egna inre samtalet och lyssnandet efter Guds röst? Varför inte använda fastetiden till att låta tystnaden tala – kanske kan det hjälpa oss till både ökad kreativitet och möten med Gud?
Köttfasta – lev veganskt eller vegetariskt under fastetiden
Att avstå från kött under påskfastan är en självklar tradition i stora delar av den kristna världen. Köttfastan bryts vanligen under söndagen, men återupptas sedan mellan måndagen och lördagen. Det svenska ordet karneval kommer från latinets ”carne vale”, som betyder farväl till köttet och syftar just på ingången i den kristna påskfastan.
Skärmfasta – vila dina ögon på något annat än skärmarna
Otaliga timmar per dag tillbringar vi svenskar framför skärmar. Från datorn på arbetsplatsen, till tv:n, för att inte tala om mobiltelefonen. Många forskare har larmat om hur det blåa ljuset från mobilskärmarna stör vår nattsömn och dygnsrytm. Kanske kan fastan bli en tid till att lyfta blicken upp från skärmarna och vända den mot våra medmänniskor, vår omvärld och mot Gud själv.
Köpfasta – pausa konsumtionen till förmån för andra
Vår tids slit- och slängkonsumtion gräver inte bara djupa hål i våra plånböcker – sättet att konsumera påverkar också miljön och klimatet. För många kristna har fastetiden utgjort en välkommen paus från onödig shopping. Tiden man vinner kan investeras i bön, läsning, kultur, eller gemenskap med andra och pengarna som sparas in väljer många att donera till något meningsfullt ändamål.
Sockerfasta – skippa sötsakerna mellan semlan och påskäggen
Hur mycket godare skulle inte fettisdagssemlan smaka om vi behandlade den som tanken var från början; som ett sista sötebröd att grunda med inför fastetiden? Att fasta från socker är ingen bantningskur, däremot är det ett faktum att många av oss har en lite skev relation till socker. Fastans 40 dagar kan bli en tid då det plötsliga sötsuget får fungera som en påminnelse att söka Gud i stället för att slentrianmässigt fylla på med socker. Att under en period avstå från socker kan även hjälpa oss att återfinna den bortglömda skiljelinjen mellan vardag och fest.
