Bekräfta personen som haft en nära-döden-upplevelse, men gör inte de personliga berättelserna till sanningar. Det är den mångårige sjukhusprästen Lars Björklunds råd vad gäller möten i dödens väntrum. Han har lyssnat till många berättelser genom åren, både ljusa och mörka.
Lars Björklund, tidigare sjukhuspräst, anser att man bör ha en något skeptisk inställning till människors nära-döden-upplevelser. Inte för att de inte kan föra mycket gott med sig, i form av tröst och hopp – det har han själv sett många exempel på – men han värjer sig mot att göra människors personliga upplevelser till sanningar. Han har genom åren även fått höra många exempel på där människor med nära-döden-upplevelser snarare mått dåligt av dem. Det har inte varit en positiv upplevelse utan tvärtom.
– Jag har lyssnat till både de ljusa och de mörka berättelserna och jag tänker att antingen står dessa för en djupare andlig verklighet, eller också är det hjärnan som spelar oss ett spratt. Det kan vi inte veta. Och därför bör vi vara försiktiga, säger Lars Björklund, som under sin tid som själavårdare och sjukhuspräst skrivit ett antal böcker.
Under drygt tjugo år tjänstgjorde han som sjukhuspräst på Akademiska sjukhuset i Uppsala. Där fick han ta del av otaliga berättelser från patienterna, inte minst de som handlade om livets slut. Nu känns den tiden avlägsen – Lars Björklund har hunnit med en hel del annat sedan dess och snart fyller han 72 år. Men den långa tiden som sjukhuspräst finns bevarad i minnet.
– Jag minns särskilt på barnsjukhuset, hur man ibland framhävde barnens berättelser om sina upplevelser av döden och gärna berättade om dem som sanningar. Och det är väl jätteskönt när det är en positiv upplevelse, men jag fick också möta många barn som dog med stark smärta, stark ångest eller som hade hemska nära-döden-upplevelser. Hur hanterar man då dessa? Vi måste vara beredda att möta hela verkligheten och inte bara tro att det ska vara på ett visst sätt.
– Men man längtade efter att det skulle få vara så för barnen, att de ljusa berättelserna skulle vara hela bilden, men så enkelt är det inte.
Vad tycker du man ska säga till dem som har nära-döden-upplevelser?
– Bemöt dem som vi bemöter andra personer som haft andliga upplevelser – lyssna till dem och bekräfta att deras upplevelse är sann för dem. Men att också kunna säga att det är svårare att föra över på andra, för det är inte lika för alla.
Ett annat fenomen som Lars Björklund börjar tänka på är en del människors längtan efter att försöka söka kontakt med släktingar eller familj som dött tidigare.
– Som fenomen verkar det vara en enorm rörelse i dag, som bara ökar. Man söker sig till medium av olika slag för att få hjälp med detta, och det har vi ofta lättare för att tycka är lite skumt. Men för dem som får kontakt så är det på riktigt. Så det är ett knepigt område detta med vad man upplever eller inte upplever.
Han lyfter evangeliets berättelser från Bibeln som ett exempel. När Jesus utfört ett mirakel ber han ofta den helade personen att vara tyst och inte berätta om det. Lars Björklund menar att det kan finnas en mening med att bevara det man varit med om för sig själv.
– När upplevelser av det här slaget är till tröst är det jättebra. Någon vidare diskussion om det behöver man inte ta där vid sjukhussängen. Som själavårdare gäller det att hjälpa människor att bevara de goda berättelserna och kanske problematisera de svåra berättelserna.
– Jag tycker man ska vara öppen och ödmjuk inför det här. Det jag känner motstånd över är när det blir till en övertygelse.
---
Fakta: Nära-döden-upplevelser
- Ett tillstånd som ibland beskrivs av personer som har varit nära att dö eller som varit kliniskt döda, men som återvänt till livet.
- Upplevelserna kan exempelvis innehålla förändrade sinnesintryck såsom starka ljusfenomen. De tolkas ofta som bevis för ett efterlev, men kan möjligen också förklaras med syrebrist i hjärnan. För många leder upplevelsen till en uppfattning om att döden inte innebär tillvarons slut.
- Ibland förekommer även utanför kroppen-upplevelser, då patienten tycker sig se vad som pågår runt sin egen kropp och i rummet.
---
