Från ett flyktingläger i Uganda kom Cécile Tulula till Ekenässjön i Småland för några år sedan. Nu sjunger hon och Eva Stenkula tillsammans i julottan där.
– Du sjöng ”Fungola”, säger Cécile Tulula.
– Ja, det var en sång som jag hade lärt mig i en kör, och jag visste att den var från ett land i Afrika, säger Eva Stenkula.
– Men när jag sjöng den för Cécile började hon sjunga med. Hon kunde den! Den var på hennes språk, lingala!
I år är det Cécile Tululas sjunde jul i Sverige. Hon har hunnit vara med och sjunga julsångerna i Ekenässjöns kyrkokör efter pandemin, och hon har varit på många språkkaféer och stöttat sitt barnbarn genom den utbildning som har lett till att han nu både har arbete och fortsätter att studera.
Det finns mycket som hon saknar från DR Kongo och Uganda, inte minst de katolska församlingarna som hon har varit mycket engagerad i – men i Ekenässjön, en liten industriort i Vetlanda kommun, har hon blivit god vän med Eva Stenkula.
Lingala, swahili och franska är Cécile Tululas tre modersmål.
– Jag är grundskollärare och jag har sex barn. Ett av dem är kvar i Kongo, ett är i Kampala i Uganda, ett är i Holland. Ett är försvunnet. Och två lever inte längre. Här i Sverige har jag bara ett av mina barnbarn, berättar hon på franska.
Det var en augustidag 2017 som hon kom till Vetlanda kommun från Uganda. Hon och barnbarnet, som fortfarande var minderårigt då, fick möjligheten att lämna flyktinglägret där de bodde och bli kvotflyktingar. En kvotflykting är en person som har flytt från sitt land och som har blivit utvald av FN:s flyktingorgan UNHCR för att få flytta till ett annat land.
Sverige har tagit emot kvotflyktingar sedan 1950, och de senaste åren har arbetet haft fokus på Syrien med omgivande länder och på flyktingar i Afrika: etiopier, eritreaner, kongoleser, sudaneser, sydsudaneser och somalier. Till den senare gruppen hörde alltså Cécile Tulula och hennes barnbarn.
– Jag önskade att få komma till Sverige, säger hon.
Den första gången du var hemma hos mig satt vi på min altan och fikade och sjöng.
— Eva Stenkula
I tio år hade hon bott i flyktinglägret – nu kom hon till ett litet samhälle på det småländska höglandet, Kvillsfors. Där fick hon en språkvän, Astrid Toll.
– Efter ett tag ville Cécile bo på en plats där det var bättre kommunikationer och det var därför hon kom hit till Ekenässjön. Och då hörde Astrid av sig till mig, säger Eva Stenkula.
Eva Stenkula arbetar med språkkaféet i Ekenässjöns församling – och liksom Cécile Tulula är hon pensionerad lärare. Franska talar hon egentligen inte, men eftersom båda anstränger sig mycket och vill prata svenska med varandra lyckas de ofta få fram det de tänker på ändå.
– Den första gången du var hemma hos mig satt vi på min altan och fikade och sjöng: Då sa du: ”Eva, jag är i Afrika!” berättar Eva Stenkula.
– Jag ville inte gå hem! säger Cécile Tulua.
Den hösten följde Cécile med till kyrkokören som består av kvinnor i olika åldrar och som övar tillsammans med kyrkomusikern Ulrika Kvarnström. I dag är Cécile en av de fasta medlemmarna. Ofta när de ska sjunga i kyrkan klär hon sig i någon av sina färgstarka klänningar i mönstertryckta bomullstyger – en är sydd i ett tyg tryckt med bilder av jungfru Maria.
– Julen är viktig i Katolska kyrkan i Kongo, säger Eva Stenkula.
– Och påsk, och pingst, tillägger Cécile Tulula.
– Och Maria-dagarna!
Hon berättar att hon har saknat gudstjänsterna och sångerna i hemlandet så mycket, och dansen i gudstjänsterna, men att hon kände sig hemma när Selom Klu kom för att fira gudstjänst i Ekenässjön för ett tag sedan. Han är präst i Vetlanda pastorat sedan ungefär ett år och kommer från Sydafrika. Det är ju ett land med många olika språk och kulturer, men det var mycket som kändes hemtamt för Cécile Tulula.
– Och det betyder mycket att vi kan sjunga tillsammans! säger Eva Stenkula.
”Fungola”, en sång som många svenska kyrkokörer har sjungit sedan den gavs ut i ett körmaterial med sånger från Afrika i slutet av 1980-talet, kom hon att tänka på nästan av en tillfällighet. Ordet betyder ”öppna mitt hjärta”. Sedan dök psalmbokens psalm 89, ”Se, jag vill bära ditt budskap”, upp i hennes tankar. Den är skriven av Hilaire Nkounkou, en kongolesisk teolog som studerade i Sverige för länge sedan.
– Och den kände jag igen! säger Cécile Tulula.
[ Denis Mukweges valteam: Goda chanser att vi vinner valet i DR Kongo ]
Nu har de en stor gemensam repertoar från kyrkokören, och Eva Stenkula är imponerad av hur väl Cécile Tulula får till alla de svenska vokalljuden och konsonantljuden i sångerna. En gemensam favoritpsalm, ”O store Gud”, kan de sjunga tillsammans på var sitt språk, för den finns på så många.
– I Kvillsfors sökte jag efter en kyrka där jag kunde be tillsammans med andra, säger Cécile Tulula.
– När Eva hörde av sig till mig frågade hon: ”Vill du gå till kyrkan?” Det var långfredag. Vi gick till kyrkan tillsammans.
Eva Stenkula berättar att hon snabbt ringde till prästen som skulle tjänstgöra, Sven-Olof Wallinder, och sa att hon skulle ta med sig en vän som mest talade franska. Han letade upp evangeliet, Fader vår och välsignelsen och gjorde gudstjänsten delvis tvåspråkig. Cécile Tulula tänker efter.
– Jag vet inte … det sätt de välkomnade mig på här, det var fantastiskt!
Och hur blir julen i år? De två kvinnorna vid bordet i församlingshemmets fikarum skrattar. Vetlanda pastorat har inte mindre än 24 kyrkor, och i en av dem, Bäckaby, firas julottan redan vid fem i år. ”Det är den rätta tiden och den bästa tiden”, säger en del julotteentusiaster. Till en annan kyrka, Näsby, där det börjar klockan sex, går en grupp gudstjänstdeltagare i fackeltåg. I Ekenässjöns kyrka är julottan inte förrän sju. Med Vetlandamått mätt är det alltså en ganska mänsklig tid.
– Julen är fin, säger Cécile Tulula.
– Maria är viktig för mig. Vi ska sjunga i julottan. Men jag tycker inte om att gå upp så tidigt!
[ Bibelns 7 bästa tips om vänskap ]
---
Fakta: DR Kongo
- Det land som omväxlande kallas DRC, Demokratiska republiken Kongo, Kongo och DR Kongo är enormt stort också med afrikanska mått mätt och ett av de rikaste i världen när det gäller naturtillgångar.
- Härifrån kommer flera mineraler som är nödvändiga för våra mobiltelefoner och laddningsbara batterier – de kallas ”konfliktmineraler” eftersom utvinningen har lett till ett mångårigt inbördeskrig.
- Den kongolesiske läkaren Denis Mukwege har tilldelats en rad stora priser, bland andra Nobels fredspris, för sitt arbete med att uppmärksamma omvärlden på detta. 2022 utkom hans bok Kvinnors styrka – vad jag har lärt mig av kampen på det sexuella våldets frontlinje på svenska (Volante). Sedan tidigare fanns Berthil Åkerlunds biografi Denis Mukwege (Weylers) och Birger Thuresons intervjubok De glömda kvinnornas röst (Libris).
- Språkkafé i Ekenässjön: Ekenässjöns församling har, liksom många andra församlingar i Sverige, ett språkkafé som bemannas av volontärer. Den som har ett annat modersmål än svenska och vill träna är välkommen att göra det på språkkaféet i Ekenässjöns kyrka, och den som har svenska som modersmål är välkommen att vara med som språkvolontär.
---
