”Jag vill inte ha några skor. Jag vill bara ha min son.” Orden är slaverimotståndaren och kvinnorättskämpen Sojourner Truths. När hon i början av 1800-talet barfota klev in i en amerikansk rättssal blev det början på en resa som skulle bana väg för tusentals andra.
En frigiven kvinnlig slav som lärt sig engelska i nioårsåldern har barfota stigit in i en amerikansk domstol för att kräva sin bortförde son tillbaka. Det ska bli första gången en svart kvinna vinner en rättegång i Amerika. Pengarna för advokatkostnaderna har hon fått till skänks – men hon vill inte veta av att använda överskottet till några bekvämligheter. Som att klä sina nakna fötter.
Slaverimotståndaren och kvinnorättskämpen Sojourner Truth skulle verkligen leva upp till det namn hon antog – en resande, en gäst, en främling. Men utanförskapet gjorde henne också mäktig. När hon i början av 1800-talet reste sig upp mot ett samhälle byggt på den grymmaste diskriminering – skulle hon sätta marken under sina bara fötter i gungning.
Från ett liv i djupaste förnedring till en plats som en av den amerikanska himlens klarast lysande stjärnor. Och under allt detta bultade ett litet barns relation till Gud.
– Mina barn, det finns en Gud som hör och ser er.
– En Gud, mamma? Var bor han någonstans?
– Han bor i himlen, och när ni blir slagna och grymt behandlade eller hamnar i bekymmer måste ni be honom om hjälp och han kommer alltid att hjälpa er.
En slavmamma som sett tio av sina egna barn säljas som boskap, sitter under en gnistrande stjärnhimmel och samtalar med de sista som blivit kvar. Dottern, som då fortfarande bär namnet Isabelle, tar in mammans ord om en Gud med stora ögon. Inom kort kommer hon många gånger att få anledning att vända sig till just den guden.
Nio år gammal blir även hon, som många av sina syskon, såld tillsammans med en flock får.
Isabelle behandlas oerhört grymt och hon talar ofta till Gud – med barnets tillit:
”Om du befann dig i något bekymmer som jag gör och jag kunde hjälpa dig såsom du kan hjälpa mig, tror du inte att jag skulle göra det? Jo, Gud, du vet att jag skulle göra det.”
Hon upplever flera bönesvar. Men det är en syn hon får i vuxen ålder som ska göra djupast intryck:
”I ett ögonblick uppenbarade Gud att han fanns överallt – att han genomträngde hela universum och att det inte fanns någon plats där han inte fanns”.
Isabelle drabbas av stor skam och ser bort. Men så framträder för hennes inre syn en varelse av ljus som står mellan henne och Guds väldighet. ”Vem är du?” frågar hon. När svaret kommer – ”Det är Jesus” – händer något inom henne. I den kärlek som Isabelle upplever från Jesus ska en slavkvinna få den värdighet och det mod hon kommer att behöva för att förkunna evangelium i ett samhälle som visserligen kallade sig för frihetens land - men samtidigt förslavade tre miljoner av sina invånare.
Själv var hon analfabet, och Sojourner Truth fick sin bibelkunskap genom andra. Men eftersom vuxna gärna kommenterade bibeltexten bad hon i stället barn att läsa fhenne. På så sätt kunde hon jämföra det hon hörde med det hon kände på insidan.
Det kan ha gjort henne känslig för lite mer originella tolkningar – men det är tveksamt om hon hade blivit en revolutionär i ett kristet Amerika om hon endast följt en traditionell undervisning. Hon stod själv utanför, och till rörelser i utkanten av det religiösa landskapet. Och de till henne.
45 år gammal, efter en ny uppenbarelse, börjar hon predika på allvar. Hon blir inget mindre än en sensation. Vita amerikaner med en radikal längan efter Guds rike – men även utopiska politiska rörelser – känner igen en sanningssägare i den före detta slavkvinnans röst. Det är också nu hon byter namn från Isabelle till Sojourner Truth.
Hon talar med pondus. Som när hon möter adventisterna. I väntan på att Jesus när som helst ska komma tillbaka har en stor grupp människor samlats till läger. Sojourner läser av den rädsla och oro som råder, och uppmanar dem som en mamma som talar till sina barn att leva här och nu. När hon möter uppfattningar om att Gud ska komma för att förstöra världen med eld svarar hon: ”Om Herren kommer för att förtära med eld – som ni säger att han kommer att göra – tänker jag inte fly undan. Jag kommer att stanna här och stå genom elden som Sadrak, Mesak och Abed-Nego. Och Jesus kommer att gå med mig i elden och bevara mig från att skadas.”
Att höra en svart kvinna tala om Jesus med sådan auktoritet gjorde djupt intryck. ”Hennes befallande figur och värdiga uppförande stängde till munnen på varenda drulle”, berättar hennes första levnadsskildrare. När en beväpnad mobb hotar att gå till våld i samband med ett möte där hon satt med, stiger Sojourner som den enda svarta människan på området upp på en kulle. Och stämmer upp en sång om Jesu uppståndelse.
De beväpnade männen rusar fram och omringar henne. ”Varför kommer ni mot mig med klubbor och pinnar?” frågar hon männen. Men hennes sång har lindrat vreden, som olja på upprörda vatten. ”Sjung för oss, gamla kvinna! Berätta din berättelse!” utbrister de berörda männen.
Efter att ha lyssnat i en timme och ställt många frågor till henne, lämnar de platsen som en skock snälla får. Visst kände Sojourner av utsattheten i sådana lägen. Men i fruktans stunder förvandlade tron den fattiga svarta kvinnan till en jätte: ”Jag kände mig så stor inombords – jag kände det som att en hel nations makt var i mig.”
[ Gustav Fridolin: Lär av Sveriges historia av rasism och slaveri ]
Sojourner förblev en resande under hela sitt liv. Förutom det livslånga engagemanget mot slaveriet har hon också blivit känd som en viktig profil i kampen för kvinnlig rösträtt – en rörelse som dittills saknat den svarta kvinnans perspektiv.
Hela hennes liv är det tron på Jesus som ligger till grund för hennes engagemang. När hon fattar ett beslut, när hon talar, ser hon det som att Anden leder henne. Och så blev det ända tills den dag då en liten slavflicka – nu en god bit in i 80-årsåldern – som en gång suttit och lyssnat till sin mamma under stjärnhimlen, förberedde sig för sin sista resa.
– Jag kommer inte att dö. Jag kommer att fara iväg som ett stjärnskott.
---
Fakta: Sojourner Truth ca 1797–1883.
- Född Isabella Baumfree (enligt vissa källor Isabella Van Wagener) i delstaten New York.
- Var en amerikansk frihetshjälte som kämpade för slaveriets avskaffande och kvinnors rättigheter.
- Truth föddes som slav, men flydde och blev senare en kristen predikant. Hon höll sitt mest kända tal, “Ain’t I a Woman?”, i Ohio 1851. Under amerikanska inbördeskriget hjälpte hon till att rekrytera svarta soldater till Nordstatsarmén. Hon arbetade också för kvinnors rösträtt och fängelsereformer.
- År 2014 utsåg Smithsonian Institute Sojourner Truth till en av Amerikas hundra betydelsefullaste personer genom tiderna.
- 2016 meddelades att Truth kommer avbildas på baksidan av den nya 10 dollar-sedeln, tillsammans med andra suffragetter som kämpat för kvinnlig rösträtt.
- Huvudsaklig källa till artikeln: Självbiografin Narrative of Sojourner Truth. Eftersom hon själv inte kunde läsa och skriva fick hon hjälp av en person som hette Olive Gilbert som ibland står som författare till boken, men som alltså var mer av redaktör och medhjälpare.
---
