Luciafirandet är en av de starkaste svenska jultraditionerna. Men vem var egentligen den riktiga Lucia – bortom lussekatter och stämningsfulla luciatåg?
Det finns gott om myter och legender om Lucia. Men finns det några historiska fakta? Ja, enligt prästen och luciaexperten Bertil Murray i Uppsala vet vi faktiskt en hel del om den unga flickan från Syrakusa på Sicilien.
– Det finns många historiska belägg för att Lucia har existerat. Hon levde i Syrakusa under sent 200-tal efter Kristus, troligtvis mellan åren 283 och 304. Vi vet att hon inte ville gifta sig utan leva för Gud och för att hjälpa utsatta människor.
– Vi vet också att hon dödades för sin kristna tro och blev ett helgon efter sin död, konstaterar Bertil Murray, som författat texterna till det nykomponerade Luciaspelet Flickan från Syrakusa.
Varför valde du att skriva om Lucia?
– Jag kände en längtan efter att fördjupa förståelsen av Lucia. I Sverige sitter ju luciafirandet djupt hos många av oss, men vi tänker kanske inte alltid på vem hon var, säger han.
I arbetet med texterna fick Bertil Murray anledning att verkligen djupdyka i historien kring Lucia. Han berättar att Lucias pappa dog när hon var ganska ung, så hennes mamma Eutychia fick själv ha hand om hennes uppfostran. Modern såg framför sig ett gott äktenskap för dottern. Men Lucia hade en stark tro och upplevde att hon ville leva helt för Jesus och inte gifta sig.
– Det här kan ju låta väldigt annorlunda i dag, men vid den här tiden var det inte ovanligt att unga män och kvinnor valde bort äktenskapet för att i stället fördjupa sig i sin tro. Klostertraditionen är ju fortfarande stark i katolska länder i dag, men jag skulle säga att det var ett ännu vanligare alternativ vid den här tiden, säger Bertil Murray.
Lucias planer på att inte gifta sig gick dock rakt emot moderns tankar om dotterns framtid. Det fanns redan en tilltänkt fästman, men Lucia lyckades gång på gång förskjuta förlovningsfesten. Mamman förstod inte alls sin dotter och det skulle krävas ett mirakel för att få henne att ändra sig.
Det är mörkt i de där källargångarna och i en av berättelserna fäster hon ljus i håret för att lysa sig genom mörkret.
— Bertil Murray
Enligt berättelserna blir mamman gudomligt frisk från problem med blödarsjuka och i samband med miraklet ger hon också sin dotter tillåtelse att inte behöva gifta sig. I stället för till bröllopet använder Lucia den sparade brudgiften till att hjälpa fattiga i hemstaden Syrakusa.
– Hon känner särskilt för fångarna och besöker dem och har med sig mat till dem. Det är mörkt i de där källargångarna och i en av berättelserna fäster hon ljus i håret för att lysa sig genom mörkret. Det är därifrån vår tradition kommer, att Lucia har ljus i håret, berättar Bertil Murray.
[ Därför firar vi Lucia i Sverige ]
Lucia levde sitt liv för Gud och hjälpte de fattiga och utsatta i samhället. Så skulle berättelsen kunna ha slutat. Men Lucias tilltänkta fästman är inte lika förstående som Lucias mor inför beslutet att dra sig ur förlovningsplanerna. Han anmäler till myndigheterna att Lucia är kristen, vilket vid den här tiden i romarriket är förbundet med dödsstraff. Hon döms så småningom till att arbeta på bordell.
– Det var inte en helt ovanlig dom, och man valde det här straffet för att förnedra henne, säger Bertil Murray.
Legenderna beskriver hur man sätter Lucia på en kärra för att köra iväg henne till bordellen, men att kärran plötsligt satt som fastgjuten i marken. Det finns gott om liknande luciaberättelser.
En välkänd sådan historia är att Lucia döms till att brännas på bål men att lågorna inte kan skada henne, man häller då kokande olja på henne, men inte heller den heta oljan bränner henne. Det bestäms i stället att Lucia ska avrättas med svärd, men medan man väntar på att svärdet ska komma till platsen hinner en präst dit och kan uppfylla hennes sista önskan i livet – att få ta nattvarden en sista gång innan hon avrättas.
– Alla sådana här berättelser är naturligtvis väldigt utbroderade och det är svårt att säga vad som är sägen och vad som verkligen har hänt på riktigt. Men vi kan ändå inspireras av det vi säkert vet om Lucia och om hennes starka vilja att leva ett annorlunda liv. Ett liv för Gud, konstaterar Bertil Murray.
Varför har luciatraditionen blivit så stor just i Sverige?
– Lucia firades tidigt när Sverige kristnades för ungefär 1 000 år sedan, men kom sedan i skymundan i och med reformationen då vi gick från ett katolskt till ett protestantiskt land.
– Under 1800-talet började dock traditionen att ta sig tillbaka. Vår nuvarande luciatradition är relativt ny, drygt 100 år gammal. En anledning till att vi firar Lucia just den 13 december är att det enligt den gamla kalendern räknades som den mörkaste dagen på året och att Lucia då kommer med ljus.
En viktig ingrediens i dagens svenska luciafirande är sången Sankta Lucia. Även den kan spåras tillbaka till 1800-talet, berättar Bertil Murray.
– Det var den svenske 1800-talstonsättaren Gunnar Wennerberg, som på en Italienresa snappade upp sången. I originaltexten är Sankta Lucia namnet på en udde i havet med fantastisk utsikt, men i en senare svensk översättning handlar sången i stället om flickan och helgonet Lucia.
---
Fakta: Lucia
- Lucia levde i Syrakusa mellan 283 och 304 efter Kristus.
- Lucia avrättades som martyr, hon blev 21 år.
- Under sitt liv ville hon leva helt för Gud. Hon ville inte gifta sig utan använda sin tid åt att hjälpa fattiga och utsatta.
- Det svenska Luciafirandet den 13 december fick starkt fäste under 1800-talet även om det har ännu tidigare anor. I firandet kommer Lucia med ljus under årets mörkaste natt, enligt den tidigare kalendern.
---
Vad kan vi lära oss i dag av Lucias liv?
– I alla tider har människor lockats av pengar, status och makt. Lucia är en motbild till den ständiga jakten. Hon hade kunnat få status, makt och pengar men väljer en annan väg för att följa Gud. Hon är en förebild som vågar göra andra prioriteringar i livet än det som förväntades från samhället runt omkring henne.
Arbetet med luciaspelet Flickan från Syrakusa har gett Bertil Murray en fördjupad bild av Lucias tro och liv. Han hoppas att fler skulle stanna upp och reflektera över vad luciafirandet står för.
– För mig har hela det här projektet präglats av en längtan efter att fördjupa förståelsen av Lucia. Det är inte bara något gulligt och vackert, men berättelsen är inte heller bara hemskt och svår. Historien om Lucia hjälper oss att se att Gud finns med oss – även i den yttersta nöden, säger han.
---
Ur Luciaspelet Flickan från Syrakusa: Sång 6. I fängelset
Högt i staden vaktar hundar över hus och citruslundar. Men i mörka källargångar plågas Syrakusas fångar. Det var här de fick sin boning. Amnesti har ingen fått, som har vädjat om förskoning. De ska sona sina brott.
Hungern skär i deras kroppar när de under tystnad doppar brödet, som de fått till natten, i en mugg med smutsigt vatten. Det är då som något händer: Se, en flicka skyndar ner genom Syrakusas gränder bort till fångarnas kvarter.
Som en ljusets drottning är hon, överfyllda korgar bär hon: vin, oliver, varma rätter, frukt och bär på glasassietter. De som götts med ruttna rester och som mötts med hårda ord ska i natt bli hedersgäster vid ett sällan skådat bord.
---
