Det har gått drygt tre år sedan Esmeralda, den lilla flickan som blev ”Lilla hjärtat” med hela svenska folket, hittades död hemma hos sina biologiska föräldrar. För hennes familjehemsmamma Melinda Jacobs är sorgen fortfarande lika närvarande, men hon vägrar att fastna i hat och bitterhet. I stället fortsätter hon sin kamp för de utsatta barnen.
Melinda Jacobs har lyckats söva sin dotter Isadora, åtta månader, i vagnen precis lagom till vårt möte. På väg in till intervjun ringer hon upp en av sina tonårsdöttrar hemma och ber henne hämta ett av de andra småsyskonen på förskolan.
– Han har visst lite feber igen, förklarar hon över telefonen.
Sveriges mest välkända familjehemsmamma ser både elegant och poppig ut. Klädd i ljus kavaj, stora pärlhalsband och det rosafärgade håret bakåtkammat i en knut, slår hon sig ned och vi börjar prata om att allt händer i hennes liv just nu. För bara några veckor sedan gifte hon sig med sångaren Martin Eriksson, mer känd som E-type. Paret vigdes av statsministerns hustru, prästen Birgitta Ed, och festen med 300 gäster hölls på Vadstena slott.
– Jag lever fortfarande på det ruset. Bröllopet blev precis som vi tänkt oss, fast hundra gånger bättre. Det var en så vacker och speciell stämning rakt igenom. Förmodligen spelade det in att Martins kompisar hade väntat på det här. Att han skulle hitta någon, säger hon.
Under hösten har Melinda Jacobs också släppt sin andra bok. Hitta hem är en barnbok om en liten flicka som blir familjehemsplacerad och finner sig till rätta i en ny familj. Boken är en del i Melinda Jacobs kamp för de utsatta barnen.
– Jag ville skriva en berättelse så att barnen som blir familjehemsplacerade kan känna att de inte är ensamma. Jag vill också öka förståelsen hos andra barn och vuxna runt omkring.
De utsatta barnen är Melinda Jacobs kall. Så har det varit, ända sedan hon sex år gammal fick en ny bästis, Gunilla. Gunilla var familjehemsplacerad.
– Då bestämde jag mig för att jag också skulle ta hand om barn när jag blev stor.
När hon fyllde arton ringde hon till Hässleholms kommun, där hon bodde och meddelade att hon fanns tillgänglig. Kommunen godkände Melinda Jacobs som kontaktperson och placerade en fyraårig flicka hos henne var tredje helg.
Att bara gå och hata förgör en människa. Då blir man mörk och bitter.
— Melinda Jacobs, familjehemsmamma
När hon var 21 år gammal blev hon familjehemsmamma på heltid och en 16-årig pojke flyttade hem till henne.
– Han var tuff och hade gjort en del dumma grejor. Eftersom jag var ung insåg jag att det inte var någon idé för mig att försöka agera som hans nya mamma. I stället gick jag in för att vara en trygg, vuxen förebild och det fungerade bra. I dag är han en vuxen man med skägg och en av de viktigaste personerna i mitt och min familjs liv!
Sedan det första barnet har många fler bott hemma hos henne. Ofta har de barn som kommer tuffa omständigheter i bagaget. Inlevelsen är stor när Melinda Jacobs beskriver arbetet med att få ett nytt barn att landa och bli tryggt i hennes familj.
– Som familjehemsförälder måste man känna in barnen. Vi människor har olika beteenden och bakom våra beteenden ligger behov. Bakom behoven finns känslor. När man förstår vilka behov och känslor som ligger bakom ett barns beteende, kan resan att hjälpa barnet börja. Det har faktiskt lyckats, nästan alla gånger.
Många av de barn som flyttat hem till hennes familj har varit tonåringar. På dem syns den positiva utvecklingen ofta tydligt, menar Melinda Jacobs.
– Det brukar vara små framsteg i taget, och det kan börja med att de tar av sig huvan. Sen plockar de kanske av sig lite piercingar och det börjar komma med lite färg på kläderna som tidigare varit helsvarta. Det är fantastiskt att vara en del av ett barns positiva utveckling, men man gör det inte ensam. Hela familjen är med, och vi är många som jobbar för de här barnen.
Melinda Jacobs säger att hon har samma kärlek till de familjehemsplacerade barnen som till de fyra barn hon fött själv.
– Men det finns en annan trygghet kring de biologiska barnen. Man vet att ingen kan komma och ta dem ifrån en.
[ De efterlyser fler kristna familjehem ]
Att ett barn kan tas ifrån en familjehemsförälder vet Melinda Jacobs alltför väl. Det har gått drygt tre år sedan den lilla flickan Esmeralda, hon som i medier kom att kallas för Lilla hjärtat, hittades död hemma hos sina biologiska föräldrar. Innan Esmeralda fördes tillbaka till sina föräldrar hade hon bott hela sitt liv hemma hos Melinda Jacobs. När socialtjänsten placerade om Esmeralda var hon bara några veckor gammal, och familjen Jacobs fick informationen att flickans hemförhållanden, präglat av psykisk ohälsa, missbruk och kriminalitet var så dåliga att hon förmodligen inte skulle kunna återvända till sina biologiska föräldrar.
Men efter ett par år överklagade flickans föräldrar tvångsvården. De ville ha tillbaka henne.
Jag anmälde, och socialtjänsten var där. Alla visste att det var illa, men ingenting hände. Den frustrationen, den är fruktansvärd.
— Melinda Jacobs, familjehemsmamma
– När vi hade fått beslutet att hon skulle tas ifrån oss började min kamp för henne. Den började medan hon levde, jag kämpade mig blå, men jag blev inte lyssnad på.
Trots Melinda Jacobs försök att ändra beslutet flyttades Esmeralda strax innan sin treårsdag tillbaka till sina föräldrar. Föräldrarna hade lovat att hålla kontakten med Melinda Jacobs och hennes dåvarande sambo, men samma dag som flickan flyttade bröts all kontakt.
– Jag försökte agera via socialtjänsten, men jag kunde inte göra något. Jag visste att hon mådde jättedåligt, och en månad innan hon dog fick jag information från en anonym källa som bekräftade att hon hade det väldigt illa. Jag anmälde, och socialtjänsten var där. Alla visste att det var illa, men ingenting hände. Den frustrationen, den är fruktansvärd. Sedan gick det tre veckor innan hon hittades död.
Melinda Jacobs är samlad när vi talar om det som hände med Esmeralda. Andra dagar är det svårare att prata om det:
– Häromdagen var jag inbjuden att föreläsa på en socialtjänst och då gick det inte alls. Jag vet aldrig från dag till dag.
[ Berättelsen om Lilla hjärtat ska inte behöva skrivas ]
Sveket som Melinda Jacobs upplevde i sin kamp för Esmeralda byggde upp ett hat inom henne. Hatet blev en slags drivkraft säger hon. Ett sätt att överleva. När Dagens Nyheter hörde av sig för att skriva berättelsen om Esmeralda, gjorde Melinda Jacobs en deal med journalisten.
– Jag tackade ja till reportaget om journalisten lovade att leda mig till politikerna.
Så blev det också. Efter att berättelsen om Esmeralda blivit känd skrev Melinda Jacobs ned vilka lagändringar som hade kunnat rädda den lilla flickan, och politikerna lyssnade på familjehemsmamman. I juli 2022 trädde Lex Lilla hjärtat i kraft. De nya bestämmelserna innebär bland annat att omständigheterna i ursprungshemmet, det som ledde till att ett barn tvångsomhändertogs, måste ha förändrats på ett varaktigt och genomgripande sätt, för att ett barn ska kunna flytta tillbaka.
---
Mer i podden - Hör Melinda Jacobs om:
- Att senaste graviditeten, nästan kändes som första gången, eftersom det gått så många år sedan sist.
- Att det skulle kännas ensamt att inte tro på någonting.
- Varför hon upplevt lilla Isadoras födsel som ett inre helande.
---
Samtidigt som Melinda Jacobs beskriver hatet som en drivkraft har hon aktivt arbetat för att inte fastna i det.
– Att bara gå och hata förgör en människa. Då blir man mörk och bitter.
Något som blivit viktigt för henne är Sinnesrobönen, där man ber om hjälp att acceptera det man inte kan förändra, mod att förändra det man kan och förstånd att inse skillnaden.
– Esmeralda kommer inte tillbaka. Jag kan inte påverka dem som gjorde det eller dem som fattade besluten. Men jag kan fortsätta hjälpa andra utsatta barn.
Innan allt hände med Esmeralda hade jag en starkare tro på någon slags mening. Att det finns någon som styr. När Esmeralda dog tappade jag tron på allt.
— Melinda Jacobs, familjehemsmamma
Tror du på Gud?
– Jag är fortfarande inte klar med den frågan. Innan allt hände med Esmeralda hade jag en starkare tro på någon slags mening. Att det finns någon som styr. När Esmeralda dog tappade jag tron på allt.
Hur har du det med Gud i dag?
– Jag håller på att landa i något nytt. Det är så många fina saker som händer i mitt liv, och jag tror att jag håller på att få tillbaka någon slags tro. Men det tar tid att komma tillbaka efter att man varit med om något så ont.
Vårt samtal är över och snart kommer lilla Isadora som fortfarande sover i vagnen att vakna. Melinda Jacobs är en rutinerad mamma, ändå är hon överväldigad över hur fantastiskt det var att få bli mamma till ett fjärde biologiskt barn:
– Vi fick veta tidigt när hon låg i magen att det skulle bli en flicka. Jag tror att det betydde något särskilt för mitt helande i sorgen. Just att vi fick en flicka, säger hon.
[ Hos familjen Ardenfors står dörren öppen för andras barn ]
---
Fakta: Melinda Jacobs
- Ålder: 39 år
- Familj: Maken Martin Erikson, de biologiska barnen Vanessa, 18, Savannah, 16, Vendla, 10, Isadora 9 månader och två fosterhemsplacerade barn.
- Aktuell med: Barnboken Hitta hem.
---
[ Hör hela poddavsnittet med Melinda Jacobs här ]
