Allhelgonahelgen har blivit den allra största kyrkhelgen i Sverige. Ett faktum som både utmanar och skapar möjligheter. I småländska Berga pastorat kraftsamlar hela arbetslaget för viktiga möten med människor både ute på kyrkogården och inne i kyrkan.
Lagan. – Att möta människor har alltid varit vårt fokus och den här helgen lägger vi på ett extra kol, säger Monica Ericsson, församlingskreatör.
Tillsammans med Kenneth Ericsson, kyrkvaktmästare, tittar hon till en av gravarna ute på kyrkogården. Alldeles nyss hade man besök av sjätteklassare från ortens skola som fick hjälpa till att smycka en grav som vårdas av kyrkogårdsförvaltningen. För många elever var det första gången de besökte en kyrkogård på riktigt.
– Vi pratade om att kyrkogården är en plats för lugn och ro där man kan gå omkring och tänka. Att det är en plats där man också kan lära sig mycket om historien, säger Monica Eriksson.
Kollegan Linda Bergstrand, församlingspedagog, tog emot eleverna inne i Berga kyrka.
– De fick lyssna till musik, sjunga en sång och så berättade vi kort om hur en begravning går till. Vi pratade om det kristna hoppet och hur man kan hantera sorg. Alla som ville fick tända ljus – och det var 99 procent som gjorde det, berättar Linda.
Vid ljusbäraren kom en av eleverna och viskade i Lindas öra: “Skulle vi tänka på någon särskild när vi tänder ljuset?”
– Ja det kan man göra, sa jag. Och då sa hon, “jag tänker på två”.
Linda fortsätter:
– Jag hoppas efter i dag att barnen kommer hem och berättar om vad de fick vara med om här i kyrkan.
Monica instämmer:
– Jag tänker att vi också har skapat en känsla av att man är mer hemmastadd här ute på kyrkogården. Om de kommer hit i helgen med sina föräldrar så kan de visa och berätta.
Efter allhelgonahelgen kommer konfirmanderna, tillsammans med konfirmandgruppen från Missionskyrkan i Lagan, också att besöka kyrkan för en temalektion om livet, döden och det kristna hoppet.
Att kyrkan finns som ett forum för barn och unga att få samtala om just de här frågorna, ja det är väldigt viktigt, menar Birgitta Sandell-Elisson, kantor.
– En förälder kan bli ledsen, men det är en viktig poäng för oss i kyrkan att vi orkar möta de här frågorna, säger Birgitta.
[ Varför firar vi allhelgona och halloween? ]
Berga pastorat gör så som många andra kyrkor och församlingar inom Svenska kyrkan, man satsar stort inför allhelgonahelgen. Redan ett par veckor innan bjöd man in till föreläsningar och bibelsamtal om sorgen, döden och det kristna hoppet. Gravsmyckningskaffe serveras inför helgen i församlingshem och kyrkor där man också inbjuder till andakt.
– Vi kyrkvaktmästare kommer att bjuda på varmkorv och dricka ute på kyrkogården. Det handlar om att möta människor och att hjälpa dem praktiskt, och det kommer väldigt mycket folk, konstaterar Kenneth Ericsson.
Ofta när han är ute och arbetar helt vanliga dagar med gräsklippning och trädgårdsskötsel får han stanna till och samtala med människor. Kyrkogården har blivit en mötesplats.
– Och det här är viktigt, att vi möter människorna där de är. Jag brukar säga att kyrkvaktmästarna är våra viktigaste diakoner, säger Birgitta Sandell-Elisson.
Att tröskeln till kyrkogården är lägre än in till själva kyrkan är ett faktum. Men det har inte alltid sett ut så.
– Det var först på 1970-talet som användandet av ljuslyktor vid gravarna fullkomligt exploderade i Sverige; en tradition som vi hämtade från de katolska länderna. Inte alla vill gå in i kyrkan men det finns ändå behov av att få gå till graven, att minnas, sörja och tänka, säger Magnus Hullfors, tf kyrkoherde.
Kaffeserveringen i kyrkor och församlingshem och korvgrillningen på kyrkogården är ett sätt att uppmuntra besökarna att stanna upp.
– Vi har pratat mycket om den fysiska närvaron i det vi gör, att vi behöver återvinna det som brustit så mycket under pandemin, säger Magnus.
Kanske kan ett samtal ute på kyrkogården leda till att man också vill komma in i kyrkan och tända ljus, ja kanske till och med komma på någon av minnesgudstjänsterna i pastoratet.
– Där i gudstjänsten vill vi verkligen förmedla hopp och ljus, säger Magnus.
Enligt en undersökning som gjordes av Svenska kyrkan för några år sedan besöker nära 40 procent av svenskarna en kyrkogård i samband med alla helgons dag, och intresset ser ut att bara öka.
Rebecka Wiberg, pastor i Pingstkyrkan Taberg, konstaterar att frikyrkan också har ett stort ansvar att svara mot detta tydliga behov.
– I en tid som rymmer mycket mörker och död, inte minst genom halloween, känns det mer och mer angeläget att få prata om hopp och ljus – och att även få göra det på ett festligt sätt, säger Rebecka.
Pingstkyrkan inbjuder därför till “Himlafest” för alla åldrar med mat, lek, bibelberättelse med “Magic Kjell” och en ljusmanifestation för att gestalta Jesus som världens ljus.
– Som sekulär svensk idag har vi inga praktiker som hjälper oss att hantera döden. Här erbjuder kyrkan ett språk och tolkningsramar, säger Rebecka Wiberg.
