Livsstil

Biskopen om nazistprästen: Uppseendeväckande att han fick fortsätta

Sören Dalevi tycker inte att biskopen vid tiden då Hilding Malmgren var anställd som präst, var för flat - han menar att hela samhället var nazistvänligt

40 år efter sin död har prästen Hilding Malmgren blivit en ”snackis” i Karlstad stift. Nazistprästens förehavanden och hur han behandlades av kyrkan har gett upphov till tankar och diskussioner, bland annat hos nuvarande biskopen.

Sören Dalevi aktar sig för att döma sin biskopskollega Arvid Runestam som var den som ansvarade för prästen Hilding Malmgren. Kontexten var helt annorlunda då och Svenska kyrkan tillhörde staten, vilket innebar en begränsad möjlighet för biskop och domkapitel att ingripa. Men Runestam gjorde vad han kunde, menar Dalevi. Ingen annan präst hamnade exempelvis i arresten för sina nazistsympatier.

– Jag tror inte att Runestam var mer flat än någon annan – hela det svenska samhället var ganska nazistvänligt vid den tiden, konstaterar Sören Dalevi.

– Men det är märkligt att Malmgren fortsatte vara präst fram till 1957 då han gick i pension, och att han lär ha haft Hitlerporträttet kvar till långt in på 1950-talet. Det måste jag säga är uppseendeväckande.

Jag tror inte att Runestam var mer flat än någon annan – hela det svenska samhället var ganska nazistvänligt vid den tiden.

Sören Dalevi har efter den uppmärksammade artikeln i tidskriften Värmländsk kultur läst på om fallet Hilding Malmgren. Han fann en handfull präster som var medlemmar i en nazistisk organisation i Värmland på hans tid, och många andra som var välvilligt inställda. Dalevi drar slutsatsen att biskopens agerande, som en del i dag anser vara för mesigt, snarare står för ett samhällsfenomen.

Däremot uttrycker han besvikelse över att Sverige aldrig gjorde upp med sitt nazistiska arv efter kriget, till skillnad från exempelvis Tyskland.

– Detta var ingenting man pratade om efteråt. Vi kunde ha konstaterat vilka som var med i nazistiska organisationer och vilka som ännu står för de tankarna. Men många blundade och skylde på Tyskland. Alla, inklusive Svenska kyrkan, visade på en flathet genom att sopa det under mattan.

Hur hade du själv agerat i biskop Arvid Runestams situation?

– Det blir lätt att man ägnar sig åt kontrafaktisk historieskrivning, men det jag vet är att en nazistisk ideologi inte går ihop med vår människosyn, det är glasklart. Samtidigt rymmer kyrkan i dag präster som sympatiserar med alltifrån Vänsterpartiet till Sverigedemokraterna. Vad präster och diakoner röstar på är inget som domkapitlet kan eller får lägga sig i. Däremot ska präster och diakoner alltid stå för en kristen människosyn.

– Man kan konstatera att vi lever i tider som mer och mer börjar likna de som Runestam levde i, med polarisering, mer extremer och alternativa fakta. Kyrkans uppgift är inte att elda på dikotomierna utan att hålla oss på vägen.

Fler artiklar för dig