Den 27 mars var det dags för guldmedaljutdelning på Kungliga slottet i Stockholm. Margareta och Urban Olsson som driver en mjölkgård i Ingvasta är en av de 20 gårdar som belönas i år är . När Margareta inte arbetar på gården är hon bland annat engagerad i kyrkan.
Hur känns det att få guldmedaljen?
– Det känns bra och roligt, säger Margareta Olsson till Dagen.
Hur får man fram riktigt god mjölk?
– Bra djuromsorg, god foderhygien, noggrant underhåll av mjölkutrustning och kylning. Och mjölken ska serveras kall!
För att tilldelas LRF mjölks guldmedalj krävs 23 års leveranser av mjölk av högsta kvalitet. Urban och Margareta Olsson tog över gården för runt 30 år sedan. Företaget har växt och de har nu drygt 60 kor. År 2010 lade de om till ekologisk produktion. Sedan årsskiftet är även ena sonen, Andreas, med i företaget.
– Vi är KRAV-certifierade. Tanken med KRAV är att det ska vara livsmedel som är ekonomiskt, ekologiskt och socialt hållbara.
Margareta berättar att en ekologisk gård har lite mer regler och krav på dokumentering än ”vanlig” gård. Och man har heller inte lika lätt att kompensera när det till exempel har växt dåligt. Försäljningen av ekologiskt har gått ner vilket gör att det finns överskott och det gör att den merbetalning vi får har sänkts.
– Men i dag kompenserar inte merbetalningen de högre kostnader vi som ekologiska mjölkbönder har.
För två år sedan byggde de om till lösdriftsladugård med robotmjölkning. Roboten underlättar jobbet, men ska mjölken bli av högsta kvalitet krävs det fortfarande mycket av bonden, berättar hon.
– Vi lägger lika många timmar i ladugården nu, men vi gör annat än att mjölka. Man behöver hålla efter djuren, följa upp om det är något med dem och se till att de har det bra. Lösdriften blev ett lyft även för korna som hållit sig friska och snabbt kom in i det nya.
Är du och din man uppväxta på bondgård?
– Gården vi brukar är min mans föräldrahem. Jag är också uppväxt på mjölkgård.
Förtroendevald
På sin fritid är Margareta Olsson engagerad i Svenska kyrkan som förtroendevald för nomineringsgruppen Posk.
– Jag är kyrkvärd någon gång ibland och hjälper till på en del aktiviteter.
– Jag ser på lantbruket ungefär som på samma sätt som jag ser på kyrkan. Det är något som våra förfäder har byggt upp och vi förvaltar det, efter bästa förmåga, till kommande generationer.
– En av förmånerna att vara lantbrukare är att få jobba med naturen och på nära håll följa årstidernas växlingar, säger Margareta Olsson.
Hur tänker ni kring djurhållning kopplat till diskussioner om klimatförändringar?
– Jag vägrar se mig som den största miljöboven som finns, bara för att vi har kor. Det fanns mycket kor innan det fanns industrier.
Margareta påpekar att klimatfrågan är väldigt komplex, att kor inte bara ger metanutsläpp, utan också bidrar också till bra saker för klimatet.
– De kan göra mat av marker som vi inte kan använda till att odla på. De är bra för den biologiska mångfalden. De gör att det odlas mycket vall som är en flerårig gröda som binder kol.
Andra fördelar, menar Margareta, är att kor ger stallgödsel som långsiktigt förbättrar jorden så den bättre klarar årsvariationerna i vädret till exempel. Och både inom aveln och utfodringen forskar man på sätt för att minska mängden metan.
– I Sverige ligger vi bra till när man räknar på utsläppen jämfört med andra länder, så även på vår gård när vi har räknat på det.
Margareta och Urban märker att klimatet förändrats och det har man fått anpassa sig till. Till exempel är växtodlingssäsongen lite längre i dag, liksom att regnperioder och torrperioder också är längre.
