För besökaren har Armenien två dragplåster utöver det vanliga. Dels alla dramatiska bergsformationer, men också alla medeltida kloster som smyckar landskapet. Längs floden Debedsn finns helgedomarna Haghpat och Sanahin, båda världsarvsklassade och en del av Armeniens långa historia.
För många svenskar är Armenien ett ganska okänt land. Före detta Sovjet, någonstans i Kaukasus och folkmordet 1915 är kanske vad de flesta tänker på. Färre känner till att landet var ett av de första områden i världen att kristnas, något som tydligt märks än i dag för den som färdas genom landet. På många sätt är den armeniska kyrkoarkitekturen en föregångare till den som senare utvecklades i Europa.
Klosterkomplexet Haghpat ligger vackert beläget på vägen upp mot en bergstopp några kilometer öster om centrala Alaverdi. Platsen är väl vald; under medeltiden var det viktigt för lokalbefolkningen att ha koll på inträngande arméer. Ändå är platsen inte isolerad på det sätt som klosterkomplexen i södra Armenien ofta är; byggnaderna är tvärtom omgivna av bebyggelse.
Det anmärkningsvärda med kyrkan är hur lite den ändrats sedan medeltiden. Den har överlevt både jordbävningar och åtskilliga attacker.
— Björn Schüberg
Haghpat är kanske Armeniens vackraste helgedom. Den grundades redan i slutet av 900-talet av drottningen med det inte helt lätta namnet Khosrovanuysh. Runt naturstensbyggnaderna finns ett stort antal khachkarer, stenar med ristade kors, och biskopsgravar. I hela Armenien lär det för övrigt finnas runt 40 000 kachkarer, trots att många plundrats av fientliga folkslag.
Katedralen Sankt Nshan är den största och äldsta av de två kyrkorna i klosterkomplexet. Inuti pryds helgedomen av många väggmålningar med bibliska motiv. En basrelief, alltså en skulpterad bild uthuggen i sten, visar sönerna till kyrkans grundare tillsammans med drottning Khosrovanuysh.
Det anmärkningsvärda med kyrkan är hur lite den ändrats sedan medeltiden. Den har överlevt både jordbävningar och åtskilliga attacker av fiendestyrkor.
Förutom Sankt Nshan finns den mindre kyrkan Sankt Gregor, några kapell, ett fristående klocktorn samt ett skriptorium. Det sistnämnda betyder bokstavligen ”en plats att skriva” och var ett rum där lärda munkar kopierade handskrifter. Sanahin betyder ungefär ”denna är äldre än den där”. Troligen syftar det på att klostret sägs vara äldre än det i närliggande Haghpat, även om ingen vet säkert. Byarna och deras kloster är annars liknande på flera sätt men skiljs åt av en djup kanjon.
Många turister tar linbanan från Alaverdi vid sitt besök till helgedomen. Byn Sanahin ligger högre än Alaverdi, och utsikten är imponerande. Klosterkomplexet är dock i något sämre skick än sin motsvarighet i Haghpat. Enligt sagan byggdes helgedomen av en far och dennes son. Den händige pappan uppförde väggarna alltmedan den energiska sonen högg till stenarna. Om det berodde på slitet han utsatte sig för låter vi vara osagt, men hur som helst dog sonen innan helgedomen var färdigbyggd. Fadern, utom sig av sorg, lämnade då platsen. Andra ska sedan ha byggt klart det hela. Fadern glömde dock inte sitt livsverk, och en dag träffade han en hantverkare som förklarade att han kunde bli en rik man om han återvände och tog med sig klostrets stentrappor. Ett bökigt företag kan man tycka, men med hjälp av en häst lyckades han frakta bort de tunga trapporna vilka han sedan sålde för dyra pengar. Om det finns någon sanningshalt i historien är väl tveksamt. Undertecknad såg i alla fall att några trappor fanns kvar …
Sankt Amenaprkich (Den Helige Frälsaren) är den största kyrkan i Sanahins komplex. Den är ett typiskt exempel på den kompakta, kraftfulla kyrkostilen som dominerar i Armenien. Interiören är fylld av väggmålningar, vilka tyvärr är dåligt underhållna. Klosterområdet är annars fullt med gamla gravar (bland annat biskopsgravar), aningen förfallna kapell, en fontän och en kyrkklocka.
Haghpat och Sanahin sattes upp på Unesco:s världsarvslista 1996 med följande motivering: ”De två klosterkomplexen representerar höjdpunkter av armenisk religiös arkitektur, vars unika stil utvecklades från en blandning av bysantinsk kyrklig byggnadskonst och den traditionella folkliga arkitekturen i den kaukasiska regionen.”
Den som vill besöka Sanahin och Haghpat ska ta sikte på den lilla staden Alaverdi, knappt tre timmar norr om huvudstaden Jerevan. Här finns några enklare hotell. Lokala marshrutkas, ett slags minibussar, tar dig sista biten till helgedomarna.
[ Häpnadsväckande kapellet lockar 70 000 varje år ]
---
Fakta: Om Armenien och Armeniska kyrkan
- Dagens Armenien utgör endast en mindre del av det historiska Armenien, som numera utgörs av östra Turkiet, delar av Azerbajdzjan och nordvästra Iran samt södra Mellanöstern. Statsbildningen som sådan har dock rötter i antiken, och omnämns redan på 500-talet före Kristus av perserkungen Darius I. Armeniens kärnområde låg då kring sjön Van i nuvarande Turkiet.
- Kulturellt, historiskt och politiskt sett anses Armenien tillhöra Europa, även om det strikt geografiskt ligger i Asien. Armenier undertecknad träffade under besöket menar att landet ligger i Eurasien, vilket kanske är en lämplig kompromiss.
- Armenien har funnits som flera kungadömen genom årtusendena, men dagens statsbildning är färsk. Efter Sovjetunionens kollaps blev landet självständigt 1991 och har sedan dess haft att hantera spända relationer med grannländerna Turkiet och Azerbajdzjan.
- Armenien var ett av de första områdena som nådde av kristendomens utbredning. Redan år 287 anammade kung Tirdat till den nya religionen och hans land blev det första att anta kristendom som statsreligion.
- I dag finns den armeniska kyrkan även i Sverige tack vare den armeniska diasporan här i landet. Armenierna är för övrigt, tillsammans med bland annat irländarna, ett folk som är mycket mer talrikt utanför landets gränser än inom dessa. Beroende på hur man räknar finns det uppemot tio miljoner människor i världen som kan räknas om armenier; endast drygt tre miljoner av dessa lever i nuvarande republiken Armenien. Ryssland, USA och inte minst Frankrike har en stor armenisk diaspora. I sitt historiska hemland var armenierna en utsatt grupp när det styrdes av det mäktiga Osmanska riket, något som kulminerade i det Armeniska folkmordet 1915.
- De svenske före detta brottaren Ara Abrahamian är från Armenien.
---
