Religionen får alltför ofta klä skott för konflikterna i Mellanöstern. Det säger Sveriges radios mångåriga korrespondent Cecilia Uddén i podden Dagens människa.
Det är oroligt i Mellanöstern. USA:s utrikesminister Antony Blinken har varit på plats i ett försök att kyla ner spänningarna mellan Israel och Palestina efter det blodigaste året sedan 2005.
I ett hotellrum i Gaza sitter Sveriges radios Mellanösternkorrespondent Cecilia Uddén. Hon är här för att rapportera från oroligheterna samt arbeta med en kommande dokumentär. Vårt samtal ska komma att handla om journalistik, medmänsklighet men också om religionens roll i konflikterna i de länder Uddén är satt att bevaka.
Parallellt med den upptrappade situationen på Västbanken har Turkiets president Recep Tayyip Erdogan skruvat upp tonläget gentemot Sverige efter bland annat koranbränningen utanför Turkiets ambassad i Stockholm.
Svenska flaggor har bränts och det har skett upprörda protester både i Turkiet och Jordanien. Cecilia Uddén har dock en delvis annan bild av det som beskrivits som ”arabvärldens ilska mot Sverige”.
– Om jag ska vara helt ärlig tycker jag inte att det varit så mycket ”vanlig ilska”, säger hon.
– Jag har en stark känsla av att det här är väldigt politiskt styrt av Turkiet och president Erdogan. Sedan är det självklart en ryggmärgsreflex för många muslimer att reagera, vi får inte glömma att för dem är Koranen en helig bok. Man bränner den inte, man vidrör den inte ens om man inte är ren.
I Kairo där du bor har universitetet al-Azhar gått ut och uppmanat till bojkott av svenska varor, är du rädd att säga att du är svensk efter det som hänt?
– Nej, inte ett dugg. De flesta jag pratat med känner inte ens till Koranbränningen och de som känner till den förstår att det här inte har med officiell svensk politik att göra.
Du har under ditt yrkesliv rapporterat om en rad konflikter där religion på olika sätt står i centrum, hur har det påverkat din syn på tro och religion?
– Tyvärr utnyttjas religion väldigt ofta i konflikter som inte är religiösa utan materiella. Det gäller situationen mellan Israel och Palestina, mellan Iran och Saudiarabien och i en mängd andra oroshärdar.
– Det är hemskt att se hur religion utnyttjas för att hetsa människor till våldsbrott och hat. Jag tycker att det är jättetragiskt, för jag möter ju samtidigt massor av fantastiska fromma muslimer, judar och kristna som jag har stor respekt för.
Cecilia Uddén talar tydligt och personligt, just så som hon gör i sina patenterade radioreportage. Hon beskriver engagerat utmaningarna med att skildra det religiösa vardagslivet i Mellanöstern, bortom extremism och konflikter.
– Jag försöker allt jag kan att nyansera bilden. Det finns fantastiska karnevaler, både muslimska och kristna som jag gjort reportage från. Jag har även varit på koptisk gudstjänst inför julen och pratat med kristna barn, som beskrev sin tro på ett väldigt chosefritt sätt. Det är väldigt givande att få visa den bilden även om nyhetsrapporteringen oftast domineras av något helt annat.
---
Mer i podden – Hör Cecilia Uddén om:
- Krisen hon fick efter att ha bevittnat en avrättning i USA.
- Sin kritik mot att svenska journalister låtit diskussioner på Twitter exemplifiera hur arabvärlden reagerat på koranbränningar i Sverige.
- Likheter och skillnader mellan synen på tro i Mellanöstern och USA.
---
[ Analys: Blodig våldsspiral i full sving mellan israeler och palestinier ]
Cecilia Uddén växte upp i både Stockholm, Kairo och Bangkok. Mellan 1993–1998 var hon Sveriges radios Mellanösternkorrespondent, för att sedan bli USA-korrespondent i Washington DC innan hon valde att återvända till Mellanöstern igen.
En fast punkt i Sverige genom alla år har varit Öland där familjen har sommarställe. Det var också på Öland Cecilia Uddén konfirmerades, en tid som blev viktig för henne.
– Jag konfirmerades i Kastlösa på Öland och sedan var jag där ytterligare två somrar som barnflicka på stiftsgården där. Jag minns att det var oerhört vackra aftonböner med växelläsning ur Psaltaren och sedan sjöng vi Bred dina vida vingar, som kommit att bli min favoritpsalm. Jag tycker att den är väldigt vacker.
Skulle du säga att du har en personlig tro?
– Det är svårt att svara på. Jag ser mig själv som troende, men jag tillhör inget samfund. Jag får ju den här frågan väldigt ofta. För många människor i Mellanöstern är det mycket värre att säga att man är ateist än att man tillhör någon annan religion. Jag brukar alltid svara, ”det finns en Gud” och då blir alla väldigt nöjda, säger Cecilia Uddén med ett snett leende.
Jag tror inte att det finns något som heter objektivitet.
Korrespondenten konstaterar dock att hon inte räknar med något gudomligt beskydd när hon genom sitt yrke hamnar i hotfulla miljöer. Där litar hon hellre till sin närmast barnsliga tro på människans inneboende godhet.
– Jag förstår att det här är oerhört naivt, men min erfarenhet är att de flesta människor vill väl. I dag när jag träffar unga killar med vapen som ser hotfulla ut så brukar jag säga ”hörru, jag hade faktiskt kunnat vara din mamma, eller till och med din mormor”. Det är väldigt avväpnande.
Under flyktingkrisen i samband med kriget i Syrien mötte Cecilia Uddén sjuksköterskan och mamman Soha Arifi som förlorat tre av sina fyra barn under flykten. När hon senare i en intervju berättade för ambassadör Badr Abdelaty, talesperson för Egyptens utrikesministerium, om kvinnans öde brast det för Cecilia Uddén. Reportaget med reportern som började gråta fick stor uppmärksamhet och Uddéns tårar både hyllades och kritiserades.
– När jag mötte hans likgiltighet inför det lidande jag beskrev så brast det för mig. Jag vet inte om jag skulle ha sänt inslaget i dag, jag fick väldigt mycket kritik och kallades för bland annat för ”professionell gråterska” under många år.
Cecilia Uddén konstaterar dock att hon tycker att det är viktigt kunna visa känslor som reporter.
– Jag tror inte att det finns något som heter objektivitet. Jag och alla journalister kommer till en situation med vår egen subjektiva blick. Det får vi inte vara rädda för. Däremot strävar jag alltid efter att vara opartisk.
Du har fällts av granskningsnämnden, då du sagt att Hamas inte fanns med på EU:s lista över terrororganisationer. Hur ser du på det?
– Det var oerhört klantigt och fel av mig. Hamas finns visst med på EU:s terrorlista. Men jag blandade ihop dem med Hizbollah och sa felaktigt att de fanns på USA:s men inte på EU:s lista.
[ SVT:s vd: Kunskap om tro saknas bland journalister ]
En minaret ljuder utifrån gatan. Det börjar bli kväll i Gaza. Cecilia Uddén berättar att hon genom det enkla hotellrummets fönster kan se det mörka Medelhavet. I morgon fortsätter arbetet med att skildra skeendena i den ständigt aktuella regionen.
– Utan lyssnarna skulle jag inte klara av att se allt hemskt som faktiskt händer i Mellanöstern.
Kan det aldrig kännas svårt att rapportera om så mycket nöd, utan att kunna ingripa?
– Nej, jag känner att mitt uppdrag är att berätta och vittna. De gånger jag verkligen hamnat i en kris är då jag bevittnat något fruktansvärt men inte fått berätta.
– Men när jag vet att någon lyssnar på andra sidan är det som att den här bördan lyfts från mig och fördelas på många tusen andra som kanske också känner någonting och agerar, säger Cecilia Uddén
Lyssna på Dagens människa med Cecilia Uddén
---
Fakta: Cecilia Uddén
- Ålder: 62 år.
- Bor: I Kairo och i sommarhus på Öland.
- Familj: Maken Otto Mannheimer, sönerna Edgar och Arthur.
- Yrke: Sveriges radios korrespondent i Mellanöstern.
---
[ Efter koranbränning i Stockholm - protester vid svenska ambassaded i Bagdad ]
