Många föräldrar har förlorat förmågan prata med sina barn om tron. I stället odlar vi en expertkultur och tar barnen till kyrkan där man “vet bäst”. Det menar Rachel Turner, huvudtalare på konferensen Jesus till barnen.
– Men två veckor hemma i familjen väger upp ett helt år av söndagar i kyrkan.
JÖNKÖPING. Pingstkyrkan i Jönköping ljuder av igenkännande skratt – och samtidigt finns här ett stort allvar. Rachel Turner delar tankar och erfarenheter från ett helt arbetsliv där hon som pastor har jobbat nära barn och deras familjer.
– Och jag har insett, väldigt frustrerad, att vi som kyrka inte är i närheten av vad Gud har kallat oss till när det gäller lärjungaskap, säger Rachel.
Hon går så långt som att kalla det för “generationer av förlorad förmåga”. Trots att vi som föräldrar är mer pålästa än någonsin förr i historien, så har vi odlat en expertkultur där vi flyttar över ansvaret på viktiga frågor och lärdomar till dem som vet bäst. Om barnen ska lära sig vad det innebär att tro på Gud, vad kan vara bättre än att ta dem till kyrkan?
Men Rachel Turner vänder på perspektiven.
– Jag brinner för att föräldrarna ska få vara centrum för barnens lärjungaträning igen. Landar du i Femte Mosebok kapitel sex och vers 4-9 så ser du att Gud har designat det så. Och vi som församling måste ta vår kallelse på allvar att vara föräldrarnas stöd. Vi måste hjälpa föräldrarna att hitta modet och glädjen i den här rollen, säger Rachel Turner.
Ekvationen blir väldigt enkel om du börjar räkna timmar.
– Jag menar - vi som församling stoppar inte om barnen på kvällen när de går och lägger sig, eller hur? Det händer i familjen. Om barnen kommer till kyrkan varje söndag så når vi dem kanske 100 timmar på ett helt år, men i familjen får man kanske 3 000 timmar tillsammans. Så varför skulle vi inte lägga energin där? Två veckor i hemmet väger upp ett helt år av söndagar i kyrkan, säger Rachel.
Kyrkan i dag fungerar ungefär som en tandläkare. Du kommer med dåligt samvete, eller av ren duktighet, och ställs till svars för det du har gjort eller inte gjort. Sen fixar tandläkaren det som är trasigt.
— Rachel Turner
Konferensen Jesus till barnen är i full gång. Här samlas barn- och ungdomsledare från hela landet men också andra som arbetar i en församling som präst, pastor eller diakon. Årets tema för konferensen är tydligt. Kyrkan i all ära, men hemmet är den allra viktigaste växtplatsen som gör det möjligt för barn och unga att få en tro på Jesus som håller hela livet. Frågan är bara: hur ska man som förälder klara av det ansvaret – också? För att det ska fungera måste varje församling steppa upp, menar Rachel Turner. En av de tiotal böcker hon skrivit bär just titeln: It takes a church to raise a parent. För att förstå hur kyrkan kan axla den rollen på bästa sätt tar Rachel bilden av en tandläkarmottagning – och Ikea.
– Kyrkan idag fungerar ungefär som en tandläkare. Du kommer med dåligt samvete, eller av ren duktighet, och ställs till svars för det du har gjort eller inte gjort. Sen fixar tandläkaren det som är trasigt. Jag tror att många föräldrar känner så här i församlingen. Det är så mycket du borde göra som förälder, och det är så lätt att känna skam när du inte når upp till alla borden.
Kyrkan borde däremot vara mer som Ikea, menar Rachel Turner.
Ett jättevaruhus där du välkomnas precis som du är. “Du är unik! Vandra genom alla våra möjligheter och utforska vad som passar bäst för dig!”
– Vi som församling behöver fira det unika hos varje familj och betjäna mer än att undervisa. Gud har olika sätt att möta varje människa och vi som församling vill finnas här för att hjälpa dig och din familj att hitta er väg. Vi är här för att utrusta och stötta dig som förälder, du är inte ensam. Så behöver vi möta familjerna, säger hon.
Ett sätt att betjäna familjer är att förmedla bilder av hur det faktiskt kan se ut när en åttaåring har förstått vad det innebär att älska Jesus eller när en tolvåring har insett att hon är kallad av Gud. Det är viktigt att vi tar barns tro på allvar och förstår att den är på riktigt. Rachel Turner berättar historien om när en sjuåring kom till henne med en hälsning från Gud mitt under en period i livet när hon var som mest sårbar. Förbön från en pastor hade hon aldrig tackat ja till i det läget, men vem kan säga nej till en sjuåring?
– Vi behöver berätta de här historierna som speglar barns tro så att föräldrar kan känna att “det här vill jag ha för mitt barn”, säger Rachel Turner.
Ett annat sätt för församlingen att betjäna familjer är att utrusta dem med förmåga och kompetens.
– Vi behöver ge föräldrar verktyg. Hur pratar man om tron hemma utan att det känns konstigt? Hur kan man på ett autentiskt sätt förklara för sitt barn hur man ser på Gud? Och hur kan man lära sig att be tillsammans?
Jag ger barnen en modell för hur de kan prata med Gud om vardagliga och enkla saker.
— Rachel Turner
Det finns ett enkelt koncept för bön som Rachel Turner använder i sina barngrupper, både tillsammans med barnen som vuxit upp i kyrkan och i de barngrupper där man aldrig har haft någon kontakt med kristna förut. Ett koncept som också kan användas av föräldrar tillsammans med sina barn. Hon kallar det inte för bön, hon kallar det för “Chat and Catch”, och det är så långt ifrån en bön med färdigformulerade fraser man kan komma.
– Jag ger barnen en modell för hur de kan prata med Gud om vardagliga och enkla saker men också om det som är jobbigt. Berätta ditt favoritskämt för Gud! Berätta för Gud om ditt favoritprogram på teve. Berätta för Gud hur det känns om mamma och pappa bråkar därhemma.
Och så får barnen med sina egna ord konversera med Gud och lära sig, med förväntan, att ta emot vad Gud vill svara.
[ Pappan Viktor Helleday, 30: "Vi lär vår tioåring att ge tionde av veckopengen" ]
---
Fakta: Rachel Turner
- Hon är senior lecturer vid Institute for Children, Youth and Mission och grundare av Parenting for Faith.
- Skrivit ett tiotal böcker för familjer, föräldrar och kyrkoledare.
- Rachel växte upp i Kalifornien, men har bott och verkat i Storbritannien och Europa i tjugo år.
- Medverkade på konferensen Jesus till barnen som hölls i Jönköping i helgen.
---
