Våren 2020 fick musikern Stina Jirdell bröstcancer. Det svåra beskedet gav nya perspektiv på livet och fick henne att våga ta steget att spela in några av sina sånger. I dag är Stina fri från cancern men kämpar med den värk och utmattning som följde de tuffa behandlingarna.
Stina Jirdell växte till största delen upp i Kenya som missionärsbarn. Tron och musiken fanns nära, både i familjen och framför allt i kyrkan i Nairobi.
– Det var där min tro fick utrymme att växa. Afrikanernas helhjärtade uttryckssätt gjorde stort intryck på mig. Jag minns starka stunder av tillbedjan i kyrkan där jag mötte Gud, säger hon.
Familjen flyttade till Sverige när Stina skulle börja fyran. Men åttan och nian gick hon på internatskola i Tanzania och loven tillbringades hos mamma och pappa i Arusha.
– I Sverige sjöng jag i kyrkans barn- och ungdomskör. Sedan blev det lite musicerande på internatskolan innan jag började på estetprogrammet i Jönköping, berättar Stina Jirdell.
– Jag hade egentligen inte tänkt läsa musik på gymnasiet men upplevde att Gud väldigt konkret talade till mig om det i en av mina morgonandakter på högstadiet.
Stina Jirdell började leda barnkören och skrev sånger till den vid sidan om lovsången. Efter studenten läste hon till högstadielärare i musik och engelska. Hon fortsatte leda både körer och lovsångsteam.
En dag i slutet av februari för tre år sedan upptäckte Stina Jirdell en tumör i sitt ena bröst och tog omedelbart kontakt med Bröstmottagningen i Uddevalla.
– Det var sex veckors väntetid, men på grund av ett återbud fick jag komma redan efter två veckor. Det ser jag som Guds omsorg eftersom det visade sig vara en aggressiv, snabbväxande bröstcancer.
Prognosen var ändå god i och med att tumören var liten, cancern inte var spridd och inga spår hittades i lymfsystemet.
– Jag upplevde ett oförklarligt lugn i beslutet att kasta mig på Gud. Mitt liv vilade i hans händer, så någon rädsla för döden upplevde jag inte. För mig är evigheten ett starkt hopp.
– Men det är klart att jag vill vara kvar här, främst för familjens skull. Självklart ställs livet på ända och tusen frågor far genom ens huvud, speciellt när jag tänkte på barnen och framtiden.
Stina Jirdell genomgick först en operation i slutet av mars 2020, sedan intensiva cellgifter och strålning.
– På ett sätt rasade världen, men samtidigt rasade den på den klippa jag valt att bygga mitt liv på. I dag är jag så tacksam över att jag redan var rotad i min tro och i Bibelns ord.
Stina Jirdell har aldrig anklagat Gud för sjukdomen och menar att det är sådant vi möter i vår fallna värld.
– Jag tror att han mitt i det som drabbar oss kan göra något vackert, både i oss själva och för dem runt omkring oss.
– Ett cancerbesked ruskar om rejält eftersom man aldrig kan veta hur sjukdomen beter sig. Jag började fundera på vad mitt liv gör för avtryck i världen och vad jag lämnar efter mig om jag inte får vara kvar.
[ Drömmen om barn krossades när Linda Rea fick cancer ]
Ganska snabbt tog Stina Jirdell ett beslut om att sjukdomen inte skulle få tysta henne.
– Så länge jag lever och andas ska jag ska fortsätta att sjunga, inte för min skull, utan för hans äras skull som ger mig livet.
– Varje dag blev en värdefull gåva, en chans att göra något fint med. Jag satte upp tre mål, varav ett var att göra något mer med de av mina solosånger som inte blivit använda hittills.
Stina Jirdells vän, tillika producent, Joakim Styrén, var den som mitt under cellgiftsbehandlingarna sparkade igång det hela sommaren 2020.
– Jag frågade skämtsamt när jag skulle komma och spela in mina sånger i hans uppbokade studio. ”I morgon”, svarade han utan att blinka.
Mitt i cellgifter och trötthet var det befriande att kunna ägna mig åt något jag älskar.
— Stina Jirdell
De påbörjade projektet ”Under dina vingar” och valde ut tolv av Stinas låtar som är skrivna under en 20-årsperiod.
– Sedan har arbetet i studion lunkat på i den takt jag mäktat med. I början hade jag bråttom. Nu vilar jag mer i processen och så behöver jag ta hänsyn till min begränsade ork.
Fem av sångerna har fått möta sina lyssnare och finns på alla strömmande plattformar.
– Jag är både glad och stolt, men framför allt tacksam. Gud är trofast.
Många av Stina Jirdells låtar är födda i olika brottningskamper i livet där hon fått lära sig att kasta sig på Gud och lita på det som står i Bibeln.
– Tron håller, och jag har fått bära på ett levande hopp även i dödsskuggans dal. Jag har upplevt hur Gud står fast och är densamme oavsett vad som händer i livet.
– Mitt i cellgifter och trötthet var det befriande att kunna ägna mig åt något jag älskar och att få vara kreativ på det sätt som jag för tillfället orkade.
När Stina Jirdell tog fram sångerna talade texterna till henne än en gång.
– Flera av dem har jag levt på under de tuffaste månaderna av cancerbehandlingen, och även nu när livet börjat återvända.
– Musiken har alltid varit mitt mötesrum med Jesus. Nu har jag inte orkat stå i lovsångstjänst, men det som varit speciellt är glädjen i att det jag sjunger om håller och bär. Jag tror fortfarande på texternas innebörd och hittar tröst i dem, vilket är precis vad jag vill förmedla till dem som lyssnar.
Nu har jag inte orkat stå i lovsångstjänst, men det som varit speciellt är glädjen i att det jag sjunger om håller och bär.
Det jobbigaste för Stina Jirdell var att brytas ner fysiskt. Ju längre behandlingen pågick, desto tyngre blev det även känslomässigt. Biverkningarna i samband med cellgifterna var så pass tuffa att hon behövde mobilisera alla krafter för att ta sig igenom dem.
– Tron är vad jag hämtade styrka ifrån. Utan den hade jag känt mig vilse, säger hon.
Sommaren 2020 rasade hon i vikt, förlorade muskelstyrka och fick mycket värk i skelettet och kroppen. Värken blev värre och spred sig ner i benen, upp i ryggen och in under bröstkorgen och ut i armar och händer.
– Vissa dagar kände jag mig bara som ett tomt skal, det var nästan som en utomkroppslig upplevelse.
Varför han inte lät tumören försvinna så att jag slapp genomgå behandlingarna vet jag inte.
Den stora sorgen drabbade Stina Jirdell först ett år senare, efter att första försöket till jobbåtergång ledde till en stor försämring. Hon fick inse att kroppen inte alls ville det hon själv ville. Stina Jirdell är hundraprocentigt övertygad om att Gud vill hela och gör det än i dag. Det är vad Jesus visade när han vandrade på jorden, menar Stina.
– Varför han inte lät tumören försvinna så att jag slapp genomgå behandlingarna vet jag inte. Men jag tänker att han svarat på mångas böner då han bevarat mitt liv och hållit cancern borta – det är ju också ett under. Ja, egentligen är varje dag vi får leva ett under.
– Jag tror att han en dag kommer att hela mig från varje biverkan som min kropp lider av. Till dess jag ser det fullt ut, vill jag vara det spruckna lerkärl som hans ljus får skina genom.
[ Elisabeth Sandlund om dotterns cancerbehandling som ifrågasattes av läkare ]
Det har varit svårt för henne att acceptera sina begränsningar i det långsamma tillfrisknandet.
– Men det bästa har varit de stilla stunderna tillsammans med Gud, när jag själv inte har mycket att erbjuda mer än min överlåtelse. Då har han varit som allra närmast. I mina många vilostunder har jag haft tid att be och bara vara med Gud och njuta av det vackra i livet. Varje liten detalj blev på något sätt ännu mer fantastisk i ljuset av livets skörhet.
– Jag förundras över skapelsen. Den gåvan tar jag ödmjukt och tacksamt emot och försöker förvalta så bra jag bara kan genom att leva så ”vardagsrikt och himmel-likt” som möjligt.
Stina Jirdell kämpar fortfarande med biverkningar som värk, trötthet och hjärntrötthet.
– Jag har försökt börja jobba tre gånger, men blir sämre efter hand. Nu är jag helt sjukskriven. Kroppen har svårt att ladda energi. Även om jag sovit bra kan jag vakna lika trött eller tröttare.
Hjälpsamma strategier har varit att dela upp allt i korta pass med vila både innan och efter. Att inte utsätta sig för mycket ljud eller intryck är också viktigt. Stina Jirdell menar att det krävs disciplin för att inte göra för mycket på en dag och under en vecka. All synlig cancer var borta i och med den inledande operationen. Årliga kontroller följer i upp till tio år. Själv anser Stina Jirdell sig vara cancerfri i dag.
– Även om ingen kan uttala sig om hur länge biverkningarna kommer sitta i eller hur pass bra jag kommer att bli, ser jag ljust på framtiden. Gud finns ju i den lika väl som han finns i nuet.
[ 10 profiler om vad som händer efter döden ]
---
Fakta: Stina Jirdell
- Ålder: 44 år.
- Familj: Man och två söner, 11 och 13 år.
- Bor: Stenungsund.
- Arbete: Lärare i engelska på högstadiet, men även utbildad i musik.
- Intressen: Kreativt skapande av olika slag.
---
