Blir du så arg att du tappar kontrollen? Sök hjälp! Det går att lära sig att hantera ilska utan att det går ut över din familj. Psykoterapeut och sexolog Hanna Möllås och beteendevetare Nazanin Aghili är båda vana vid att samtala med dem som är rädda för att bli våldsamma mot dem de älskar.
“Jag tror att jag skrämmer min familj”. Så står det i citatet på affischerna som sitter uppsatta efter vägarna i Stockholmsförorten Sundbyberg just nu. Sundbyberg är en av många svenska kommuner som under november bedrivit kampanjer för att uppmärksamma problemet med våld i nära relationer. Bakom kampanjen står kommunen i samarbete med andra aktörer, som till exempel Svenska kyrkan och kvinnojouren.
– Att inte bara hjälpa dem som utsätts för våld, utan även vända sig mot dem som själva känner att de riskerar att utsätta sina familjemedlemmar för våld eller kränkning är viktigt, menar Nazanin Aghili.
Hon är beteendevetare och arbetar i kommunens Relationsvåldsteam. De flesta av dem som får hjälp för sin ilska och våldsproblematik hos Nazanin Aghilii och hennes kollegor, kommer efter att någon har gjort en orosanmälan om våld till socialtjänsten. Därefter hänvisas man till Relationsvåldsteamet av sin socialsekreterare. Men då och då får de också samtal från personer som på eget initiativ ber om hjälp, berättar Nazanin Aghili. De flesta hon möter är män.
– Något som dessa personer ofta insett, och vill ha hjälp med, är att man tappar kontrollen när man blir arg.
Att utsätta sin partner för våld handlar enligt Nazanin Aghili inte enbart om slag och sparkar.
– Enligt den behandlingsmetod vi använder är våld varje handling som riktar sig mot en annan person och som genom att denna handling skadar, smärtar, skrämmer eller kränker, får denna person att göra något mot sin vilja, eller får den att avstå från att göra något val.
Något som förenar dem som söker hjälp för sina aggressioner är att ilskan ofta får dem att göra eller säga saker de sedan ångrar.
Hanna Möllås är kristen och arbetar som psykoterapeut och sexolog i Huskvarna. Även hon har stor erfarenhet av att samtala med människor som kämpar med aggressionsproblematik och hon möter både män och kvinnor.
– Det är viktigt att inte göra våldet till en könsfråga, men eftersom männen ofta är fysiskt starkare blir konsekvenserna av deras våld större.
Man kontaktar oss för att man insett att man tappar kontrollen
— Nazanin Aghili, relationsvålds-teamet i Sundbyberg
Detta med att bli så arg att man skrämmer sin familj är ett vanligt scenario, menar Hanna Möllås.
Hon förklarar hur andras rädsla kan trigga den som är arg till ännu mer ilska.
– När en arg person ser rädsla i de andras ögon skäms man över sig själv. Skammen är en obehaglig känsla, som får en att känna sig svag. För att slippa skammen och ta kontroll igen, tar man till mer ilska, för när man är arg kan man inbilla sig att man har kontroll.
När Hanna Möllås talar om våld i nära relationer i kristna sammanhang brukar hon ofta hänvisa till vad Paulus säger om ilska.
– “Bli arg, men synda inte”, står det i Efesierbrevet. Det är en bra utgångspunkt. Vi får känna känslan av ilska, men vi får inte skrämma eller skada vår omgivning.
En del av de personer som Hanna Möllås möter är kristna, med viktiga uppdrag i församlingar.
– Som pastor eller till exempel ordförande i en församlingsstyrelse kan man känna en ännu större skam över att inte kunna hantera sin ilska. Man har ju fått lära sig att andens frukter är självbehärskning, tålamod och ödmjukhet.
Visst kan tron förändra människor, men vi kan fortfarande behöva jobba för att förändra vårt beteende, menar Hanna Möllås. Och att förändra sitt beteende är möjligt, för den som är villig.
När Hanna Möllås möter ett par där den ena visar sig ha aggressionsproblem brukar Hanna Möllås ofta boka in enskilda samtal med den som har ett ilskemönster.
– Sedan brukar vi tillsammans kartlägga hur problemet ser ut. I vilka situationer kommer ilskan, och vad är det som händer? Vi brukar också prata om vilka förebilder personen har haft och hur man tidigare i livet fått lära sig att hantera sin ilska.
Sedan brukar samtalen handla om hur man kan lära sig reglera ilskan på sätt som inte går ut över andra. Hanna Möllås menar att mycket av behandlingen faktiskt handlar om att förstå vad som händer i kroppen och sedan träna på hur man ska göra.
– När vi blir arga blir musklerna spända och ilskan föder en kraft som måste ut på något sätt. Vissa personer är hjälpta av regelbundna promenader. Andra kan ha en boxboll i källaren dit man går när man känner att ilskan tar över.
Att lära sig att hantera sin ilska handlar alltså mycket om att hitta nya beteenden som personen vet att man kan ta till.
– För vissa kan det vara en hjälp att ha ett färdigformulerat sms som man skickar till familjen när man blir arg. Det kan till exempel stå att “Nu är jag så där arg igen, så nu tar jag en springtur”.
[ Religion kan vara en riskfaktor för våld i nära relationer ]
Även Nazanin Aghili på Sundbybergs Relationsvåldsteam arbetar i sina samtal med att hitta alternativa metoder för dem som har svårt att hantera sina aggressioner.
– En del av de män jag möter har problem med svartsjuka. Dessa problem kan sitta djupt och man måste arbeta mycket med känslohantering.
Ofta vet dessa män innerst inne att deras partner älskar dem, men när svartsjukan slår till kan de inte hantera den, menar Nazanin Aghili. Hon är noga med att betona att problematiken kring svartsjuka inte är något man fixar, snabbt och lätt. Men som ett litet led i behandlingen av dessa män använder hon ibland den enkla metoden att skriva lappar med saker som man vet är sanna och som man kan återvända till när ilskan slår till.
– Det kan till exempel stå att “Jag vet att min fru älskar mig, och jag är glad att jag har en sådan fantastisk fru”. För vissa kan det vara en hjälp att gå undan och läsa orden på en sådan lapp.
[ Trygga män ser inte starka kvinnor som ett hot ]
Både Hanna Möllås och Nazanin Aghili menar att de allra flesta som söker hjälp för att hantera sin ilska har goda chanser att förändra sitt beteende.
– Om man är utsatt för fysiskt våld bör man lämna sin partner. Men en partner som skriker och bråkar och skräms verbalt kan ofta lära sig ett annat beteende. Ibland kan tre samtal med familjeterapi och tre individuella samtal räcka och göra stor skillnad, säger Hanna Möllås.
Nazanin Aghili håller med. Om den som utövar våld, eller gränsar till att utöva våld själv är villig att ta hjälp finns det hopp:
– Jag går aldrig fram till klienter som jag mött om jag ser dem på stan. Men för en tid sedan kom en man som jag samtalat med fram till mig tillsammans med sin partner. De ville båda berätta hur mycket bättre de fått det nu.
---
Fakta: Tre sätt att börja reglera din ilska
- Våga erkänna att du har problem med dina aggressioner.
- Samtala med din familj om problemet. Tala om saken när du inte är arg.
- Formulera strategier för vad du ska göra när ilskan kommer. Fysisk aktivitet är ofta bra. Ta en promenad eller formulera ett sms som du kan skicka till din familj så att de vet varför du behöver gå undan och ta en paus.
---
