Att lyfta en annan åsikt är något som Lena Andersson ser som sitt uppdrag. När hon för några år sedan valde att sommarprata om en kärlekslös Jesus räknade hon inte med att någon skulle bry sig. Sedan brakade reaktionerna från landets kristna loss och i dag vet hon bättre.
– Okej, jag måste bara dubbelkolla. Det här är alltså tidningen Dagens podd?
Författaren och krönikören Lena Andersson har precis landat vid bordet i vårt lånade konferensrum ovanpå Svenska Mässan i Göteborg. Under oss pågår den årliga Bokmässan och via programmet som gått ut i förväg har vi förstått att detta är en plats där alla drar i henne. Få namn återkommer på så många olika scener, seminarier och samtal som hennes. Lena Andersson medverkar i allt från eftervalsanalyser till samtal om skidåkning. Som ung var hon nämligen en lovande skidåkare. Men trots spretigheten är hennes huvuduppdrag på årets bokmässa att tala om den senaste boken, Koryféerna. Boken är en konspirationsroman, en fiktiv historia med tydliga kopplingar till mordet på Olof Palme.
När Lena Andersson hunnit andas ut en stund förklarar hon förvirringen kring var hon hamnat. Alldeles nyss fick hon ett sms av en annan podcast-journalist, med nästan samma för-, och efternamn som mitt. Journalisten meddelade att nu finns podden med Lena ute att lyssna på.
– Eftersom jag trodde att det var från dig, förstod jag inte hur ni hunnit publicera podden innan vi ens spelat in den, skrattar hon.
Den blå kavajen är öppen och den uppsluppna stämningen gör samtalet lätt. Kanske lättare än vi hade förväntat oss. Lena Anderssons röst i det offentliga är i vanliga fall rösten av den som säger emot. Både som författare och som krönikör. Först i Dagens Nyheter och nu på senare år i Svenska Dagbladet har hon gjort sig känd som en som vägrar att viljelöst följa med strömmen. När hela Sverige ställer sig bakom Metoo-rörelsen ropar Lena: “Vänta lite nu”. När den stora massan låter sig övertygas om att klimatförändringarna orsakats av koldioxidutsläpp säger Lena: “Men tänk om det finns flera förklaringar”.
Nu har hon alltså skrivit en konspirationsberättelse för att få oss att fundera över Palmemordet och om det verkligen gick till på det sätt som den offentliga versionen säger. I boken är den mördade ministerns allra närmaste involverade. Ingenting är vad det ser ut att vara, och sanningen förvrängs.
– Min bok är en lek med vår skräck för konspirationsteorier. Jag tycker att vi är för snabba med att avfärda dem som har en annan åsikt eller tolkning och den skräcken har tilltagit ännu mer under pandemin. Vi sätter ständigt etiketter på folk som vaccinmotståndare, klimatförnekare eller något annat.
Lena Anderssons öppenhet för att lyssna på dem som de flesta avfärdar som tokstollar får oss att tänka på flera passager i Nya testamentet. Man skulle kunna citera både Korinthierbrevet som talar om världens vishet och korsets dårskap och Matteusevangeliet där Jesus säger att “Gud dolt sanningen för de lärda och uppenbarat den för dem som är som barn”. Lena Andersson, skrattar igen:
– Ja, problemet är bara att alla stollar tar till sig av det där också och tänker att det är just de som har sanningen. När de blir misstrodda blir de ännu säkrare. Häromdagen blev jag uppringd av en man som menade att Palme inte alls blev mördad. När alla etablerade personer vägrar gå i dialog med invändningarna, tolkar de motståndet som att de har rätt.
Lena Andersson är noga med att poängtera att syftet med hennes senaste bok inte är att få oss att konspirera mera. Hon har heller aldrig sett sig som en provokatör. Däremot känner hon ett obehag när svaren på stora frågor och problem blir för enkla. När alla är överens.
– Då vill jag lyfta invändningarna som en komplikation. Jag vill att saker ska vara rimliga och rätta och jag tycker att det är orätt att inte ta in alla relevanta aspekter av en fråga.
Enligt henne själv var det också detta, den kliande lusten att lyfta fram fler aspekter, som drev henne att göra det omtalade sommarprogrammet om Jesus som sändes i P1 2005. Ett program som gjorde många kristna upprörda. Under nittio minuter i radio målade Lena Andersson upp en annorlunda bild än den kärleksfulle Jesus vi är vana vid. Hon pratade om en Jesus som är arrogant och egocentrisk och som straffar alla som tänker kritiskt.
[ Utgå inte från att alla konspirationsteorier är falska ]
Varför valde du, som är ateist, att fokusera så mycket på Jesus?
– Det här var mitt tredje sommarprat och jag behövde prata om något annat än mig själv. Mitt intresse för Jesus började i gymnasiet där jag hade en ateistisk religionslärare som påpekade att Jesus är rätt så vresig i evangelierna. Han skickar hem folk och förnekar sin mor och sina bröder. Egentligen var min kritik inte riktad mot själva bibelpersonen Jesus, utan mot dem som enbart lyfter fram honom som snäll.
Att reaktionerna från landets kyrkor och kristna skulle bli så många var något som överraskade Lena Andersson. Hon hade inte räknat med att någon skulle vara intresserad av gamla Jesuscitat.
– Jag var inte alls på det klara med hur stort kristet liv vi har i Sverige, jag är ett barn av folkhemmet och tänkte att det där var något vi lämnat bakom oss. Sedan brakade det loss och nu vet jag bättre!
Man får ge kristenheten i Sverige att de är toleranta
— Lena Andersson om hur hon blivit bemött av Sveriges kristna
Även om många av dem som hörde av sig till henne efter sommarpratet var upprörda, var det få som var otrevliga.
– Man får ge kristenheten i Sverige att de är toleranta. Det var inget våld eller hot. I stället har jag blivit inbjuden till massor av kyrkor för samtal efter det där. De kristna levde verkligen upp till sin lära och vände andra kinden till.
Vi fortsätter att prata om Lena Anderssons intresse för Jesus, och konstaterar att det inte stannar vid Jesus svårare sidor:
– Nej, Jesus är intressant på flera sätt. Han vänder sig mot hela den lära som han själv är en del av och vill göra det bättre.
Något annat som fascinerar Lena Andersson är Jesus Bergspredikan.
– Jag håller inte alltid med om att man ska gå en extra mil för någon annan eller vända andra kinden till, men när man ser världens hämndspiraler och ändlösa konflikter finns det bara ett sätt att försöka få ett slut på våldet och det är försoning och tolerans. Någon måste börja.
Hur har du det med Gud i dag?
– Det är oförändrat. Jag tror inte på den Gud som religionerna beskriver.
Vad drömmer du om för Sverige?
– Jag är kluven mellan tron på förbättring och övertygelsen om att inget förändras. Jag tycker allt är sig likt jämt och finner en slags tröst i det. Men om jag ser till det lilla har jag fått ett bättre liv av att läsa vissa böcker. De senaste sju åren har jag läst Platon och det har gjort mitt liv bättre.
På vilket sätt har Platon gjort ditt liv bättre?
– Jag har förstått att relativismen där allt är godtyckligt och löst glidande, inte bara är ofruktbart utan fel. Det finns något som är djupast sant för människorna, något att sträva efter. Det är också vad som gör det meningsfullt att tänka. Man kan nog säga att Platon skänkt mig en viss mening.
[ Lena Andersson om vetenskapens otillräcklighet ]
---
Fakta: Lena Andersson
- Gör: Författare och journalist. Skriver på ledarsidorna i Svenska Dagbladet och är just nu aktuell med boken Koryféerna, en konspirationsroman med tydliga anspelningar på mordet på Olof Palme
- Ålder: 52 år
- Bor: I Tensta, Stockholm
- Familj: Sambon Björn Linell
---
---
Fakta: Hör mer i podden
- Om Lena Anderssons förhållande till bibelberättelsen Den förlorade sonen
- Om känslan av att ofta vara ensam på sin kant
- Om bönerna hon bad som ung när hon skulle delta i skidtävlingar
- Lyssna på hela poddavsnittet här.
---
