Som barn brukade Gustaf Norén be Fader vår och fylla på med sina egna böner innan han sa amen. Nu berättar artisten om hur han i vuxen ålder börjat gå till kyrkan, läsa Bibeln och om hur han plötsligt kände igen Jesusrösten från barndomen.
Gustaf Norén kliver in på Dagens redaktion med en brett leende och Borlänges största täckjacka. Den före detta sångaren i Mando Diao har under hösten gjort succé tillsammans med sin lillebror Viktor i Så mycket bättre på TV4. Själv tar dock artisten, som i dag pluggar till musiklärare, uppståndelsen med ro.
– Jag har inga sociala medier så jag har inte märkt så mycket. En del elever har kommit fram och sagt att de sett mig på reklam och några andra berättade de sett klipp från tik-tok. Men annars har jag inte hört så mycket.
– Eller förresten, det var några barn som kom fram och frågade om jag hade vunnit Må bättre. Det kanske vore en bra programidé att låta en massa kändisar tävla om vem som mår bäst, fortsätter han och skrattar.
[ Hör hela poddintervjun med Gustaf Norén här ]
Under delar av 00-talet var Gustaf Norén rent objektivt en av Sveriges coolaste personer. Tillsammans med Björn Dixgård var han frontman i Mando Diao som skördade stora internationella framgångar och turnerade över hela världen. Han sommarpratade, utsågs till Sveriges sexigaste man och prövade även vingarna som skådespelare. I dag känns dock kaxigheten och den svala coolheten som tidigare kännetecknat honom långt borta.
– Att vara cool är oftast ett substitut för att man egentligen är vilsen. Ju närmare vi kommer någon form av kärna, desto mindre behöver vi leta. Men ser man in i en cool människas ögon så ser man den där flackande blicken. Man ser hur de liksom letar i realtid och så var det för mig också.
Gustaf Norén sitter nära intervjumikrofonen och pratar lågmält men samtidigt intensivt. Han konstaterar att det uppslitande uppbrottet från Mando Diao 2015 blev början på något nytt.
– Den här coolheten kan brytas. Och det är i sorg, förlust, tillbakagång och hjärtats omvändelse. Så det är inte så dumt att förlora. Man lär sig mer av att förlora en match än att vinna en match.
När sångaren och fembarnspappan Gustaf Norén ser i backspegeln tycker han sig se att en väg funnits utstakad.
– Redan långt innan jag slutade i Mando var det något eller någon som drog i mig. Det låter kanske jätteunderligt, men bönen har alltid funnits hos mig. Jag kommer inte från någon religiös familj och under många år hade jag nog inte svarat ja om jag hade fått frågan om jag var kristen. Men bönen lämnade mig aldrig. Aldrig någonsin.
Hur menar du?
– Bönen kom till mig som liten när jag behövde vård, alltså själavård. Då kom bönen Fader vår. Jag bad den och sparade alltid ett utrymme mot slutet där jag hade en egen lång utläggning, ett slags samtal med Gud, innan jag sa amen.
– Det här var en relation som betydde väldigt mycket för mig. En röst som jag kände igen senare i livet.
[ Gustaf Norén: Utan kyrkan hade jag inte spelat musik ]
Gustaf Norén är en utpräglad konstnärspersonlighet. När han ska beskriva sin väg till tro börjar han med att nästan viskande redogöra för människans förmåga att uppfatta olika personligheter.
– Det tar bara en millisekund att känna igen en personlighet. Och när jag började läsa Bibeln eller besökte en mässa i kyrkan så kände jag direkt igen den här personligheten.
Menar du Jesus personlighet?
– Ja, precis. Jesus är en person och jag känner igen honom. Jag kände igen rösten, tonen, förstår du?
Sångaren minns första gången han själv öppet kallade sig kristen. Det var i samband med en musikgudstjänst i Borlänge.
– Jag tror att Anders, som prästen heter, frågade mig och jag svarade “ja, det är jag”. Och sedan skämtade jag och sa “kom jag ut nu”? Men det är som det står om i Bibeln att hjärtats tankar kom först och sedan kom orden.
Gustaf Norén refererar till Bibeln på ett hemtamt sätt. Han citerar långa sammanhang och beskriver att han upplevt ett tydligt skifte i sitt sätt att läsa inte minst Gamla testamentet.
– Det hände något när jag började läsa Gamla testamentet med den nyckel som Nya testamentet ger, hjärtats nyckel.
Gustaf Norén förklarar genom att dra en oväntad parallell till hur han som 40-åring plötsligt “upptäckt träd”.
– Ganska nyligen fick jag en fråga om ett träd på min tomt och jag fick erkänna att jag inte visste vad det var för träd. Men jag kollade upp att det var en sälg och sedan dess ser jag träd på ett helt nytt sätt. Jag ser en lönn och en rönn och när hösten kommer så ser jag hur löven gulnar på helt olika sätt. Så var det med Bibeln också. Ibland läser man Gamla testamentet utan att se löven, men när man fått nyckeln så ser man dem överallt.
Fastän jag ofta misslyckas och ramlar så kan jag resa mig upp och veta var jag är på väg. Till Jesus.
Borlängesonen sluter ögonen för en sekund. Som för att låta orden sjunka in. Eller kanske bara för att ge sig själv en kort mikropaus. Det har varit en intensiv höst. Förutom att Gustaf har familj med fru och fem barn så jobbar han som musiklärare och utbildar sig samtidigt till samma yrke. Dessutom är han högaktuell med turné och ny musik tillsammans med brodern Viktor Norén.
Förra året kom debutskivan Hymns to the Rising Sun och nu i dagarna släpptes uppföljaren Samlade sånger. Den som lyssnar noga på brödernas musik kan höra hur tro och andlighet ofta återkommer som en slags fond i flera av låtarna.
– Det är svårt det där. Ofta håller jag på bromsen. Ibland gör jag det av rätt anledningar, men ibland gör jag det av rädsla. Självklart vill jag sjunga om kärlek. Om gudomlig kärlek. Men det är en kamp.
Har du försonats med Mando Diao och med hur din tid i bandet slutade?
– Ja, det har jag. Folk älskar att höra om splittring och bråk. Men allt sådant där drar oss bort från Jesus. Egentligen var vi aldrig osams i Mando, bara oense om hur vi skulle jobba. Och om jag ska vara ärlig så var det bara jag som var oense. Så vi fick alla som vi ville och jag har pratat med Björn (Dixgård, reds. anmärkning) och vi tycker väldigt mycket om varandra.
[ TIdigare Mando Diao-medlem ställer upp i kyrkovalet ]
Av alla de olika saker du gör i livet i dag, vad skulle du själv säga är det viktigaste?
– Mitt sätt att vara kristen handlar just om att försöka prioritera och se vad som är viktigast. Och fastän jag ofta misslyckas och ramlar så kan jag resa mig upp och veta vart jag är på väg. Till Jesus.
– Om du spelar i ett band och inte vet vem du ska följa kommer det att bli jättekaotiskt. Men om jag viskar till dig “följ trummorna” så kommer det att bli mycket lättare. Det är inte säkert att du blir Miles Davis, men du vet vem du följer och det är vad religion handlar om.
Hur har du det med Gud i dag?
– Det är en relation. Och en kamp. Jag brukar återkomma till en bön som lyder “Gud, närma mig allt som närmar mig dig och fjärma mig allt som fjärmar mig dig”. Jag kämpar med den, säger Gustaf Norén.
---
Fakta: Gustaf Norén
- Ålder: 40 år.
- Gör: Artist, lärarstudent och lärare.
- Bor: I Borlänge.
- Familj: Frun Pernilla och fem barn.
- Aktuell: Tillsammans med brodern Viktor Norén är Gustaf aktuell med albumet Samlade sånger samt med en julturné.
---
---
Fakta: Mer i podden – Hör Gustaf Norén om:
- Varför bönen Herre förbarma dig, sammanfattar hela Bibeln.
- Tacksamheten över åren i Mando Diao.
- Likheterna mellan att förbereda en lektion i skolan och att bereda ett nattvardsbord i kyrkan.
---
