Sebastian Krantz sökte bekräftelse i Talang och Idol - ledde till destruktivt liv

Idol och Talang gjorde honom till stjärna, men framgången hade ett alltför högt pris. Det menar Sebastian Krantz som nu vill leva för Jesus

Genom sin smäktande sång i tv-program som Idol och Talang vann Sebastian Krantz många tonårsflickors hjärtan. Men den enorma bekräftelse han fick som ung tonåring blev destruktiv. Efter en del mörka år med olyckliga händelser lever han i dag för en annans blick, nämligen Jesus.

Tv-profilen Sofia Wistam sitter med de andra två jurymedlemmarna i Talang 2008 och tittar upp mot scenen där en 14-årig Sebastian Krantz just avslutat sitt nummer med en egenskriven låt:

– Jag har lite svårt för ditt vibrato och jag tycker även att det känns lite präktigt ibland. Popstjärnor, tycker jag, ska kännas lite kittlande och farliga för att jag ska gilla det, säger hon och tittar på den unge pojken med sin nogsamt stylade frisyr.

Ett snabbt stråk av besvikelse kan skönjas i det späda pojkansiktet, innan även Sofia Wistam trycker på knappen som visar att Sebastian Krantz gått vidare i tävlingen, och han spricker upp i ett lättat leende medan den unga publiken tjuter av glädje i bakgrunden. Klippet, som har över fyra miljoner visningar på Youtube, är bara en scen av många liknande under Sebastians tonårstid. Han var flickidolen som deltog i direktsänd tv som 12-åring, drog iväg på sin första Sverigeturné redan som 14-åring och som tävlat i musik med bland andra Zara Larsson, Bianca Ingrosso och Molly Sandén.

[ Talangfavoriten: Jag har två procents chans att överleva ]

I dag är Sebastian Krantz 27 år, jobbar på en elektronikkedja och har tillsammans med sambon en son på nio månader. När han rör sig på gatan i dag är det ytterst få som ber om hans autograf och ställer han sig på en scen för att uppträda hörs inte längre några hysteriskt skrikande flickröster. Ändå menar han sig vara betydligt lyckligare i dag.

– Hela mitt liv har jag haft en press på mig att prestera, och jagat andra människors bekräftelse. I dag ligger mitt liv i Guds händer och jag litar fullt på att han har en plan för mig och mitt liv, säger han till Dagen.

– Om det skulle innebära att jag jobbar på Mediamarkt resten av livet, ja då får det vara så.

För ungefär två månader sedan tog Sebastian Krantz emot Jesus i sitt liv. Något han berättat om för Fröet förlag i deras serie “Hur blev du frälst?” som visas på Youtube. I programmet delar Sebastian med sig av händelser i sitt liv som lett fram till där han är i dag. Om framgången som steg både honom och hans familj åt huvudet när han som ung började vinna musiktävlingar, om podcasten “Svenska mordhistorier”, också den en framgångssaga, innan det uppdagades att mycket av innehållet var kopierat från andra källor. Sebastian, som startat podcasten, fick bära skulden och hängdes ut i medier. Han berättar också om olyckan som tog hans ett år yngre brors liv, när han bara var 18 år gammal.

– Även om jag haft en lång resa hit så är mitt nya liv väldigt nytt. Men det är skönt att få berätta om allt jag varit med om, att få dela med mig. Kan det inspirera fler att våga tro, då blir jag väldigt glad, säger Sebastian till Dagen när vi hörs på telefon, två månader efter att han börjat kalla sig för kristen.

[ Alf Lax: Jag har varit ett brustet kärl ]

Sebastians resa som flickidol började på köpcentret A6 i Jönköping. Där gick han vidare i en audition till Junior Eurovision Song Contest, en direktsänd tv-show som hölls i Globen. Dagen efter att tävlingen sänts var Sebastian plötsligt offentlig. Alla på skolan hade sett honom uppträda, alla barn visste vem han var.

– Jag hade inte förstått vad det faktiskt innebär att bli kändis, bara tänkt att det skulle vara häftigt. Men det gick ju inte att stänga av om man inte ville bli igenkänd, säger han.

– Nu hade jag kastats in i en bransch där det är otroligt viktigt att prestera och synas och det skulle komma att prägla mitt liv långt in i vuxenlivet, på ett negativt sätt, konstaterar Sebastian.

Musiken var självklar redan från början i Sebastians liv, bland annat genom kyrkan. Sebastians föräldrar skilde sig när han var fyra år gammal och tillsammans med sin mamma och lillebror deltog han i gudstjänster och lärde sig många kristna sånger. Hans mamma har berättat om hur han som litet barn stod spritt språngande naken vid Vätternstranden och sjöng kristna sånger, med ett tennisracket som gitarr, till förbipasserandes stora munterhet. Åtta år gammal fick han sin första gitarr och den tvingade föräldrarna loss från honom på nätterna så att det skulle bli någon sömn.

– Efter framträdandet i tv ville jag bara ha mer, och få synas mer. Jag märkte att jag mådde gott av bekräftelsen jag fick och började söka den allt mer.

Barnstjärna — Sebastian Krantz (sebastian krantz)

Framgången eskalerade ytterligare efter uppträdandet i Talang på TV4. Sebastian beskriver tiden som följde som “fullständig hysteri”. Han åker på sommarturné över Sverige och tyckte det var jättekul de första veckorna. Han kände sig som en superstjärna, med “tusen småtjejer” som skrek efter honom vart han än gick. Men det blev för mycket för fjortonåringen.

– Jag fick göra allt i hemlighet eftersom jag hade fans som smög efter mig, om jag skulle ut och äta med mamma, eller gå in i någon butik. Det var som att kastas in i en ny, främmande värld, även för mina föräldrar. De visste inte heller vad det innebar att plötsligt vara någon som alla kände igen. Vi var inte beredda.

Kändisskapet som Sebastian drömt om förvandlades allt mer till en mardröm. Han minns hur han låg och grät i sitt pojkrum, med journalister i trädgården som önskade en bild eller en intervju. Samtidigt fortsatte han att jaga bekräftelsen. Han kan i dag se hur han blev allt mer egocentrerad och slutade bry sig om det som inte förknippades med kändisvärlden.

Vad hade du önskat skulle ha gjorts annorlunda under den här tiden?

– Jag skulle ha önskat att vuxna hade klivit fram och berättat för mig hur kortvarigt sådant här kan vara och att det inte är hela världen om man vinner eller förlorar. För mig kändes det som att det var på liv och död. Jag tycker egentligen inte att man ska uppmuntra barn att kliva ut i offentligheten alls, för det kommer tyvärr inte mycket gott ur det – det är min erfarenhet, säger Sebastian som själv varit coach på ett sommarläger för barnartister där de pratat om just sådana här frågor.

En annan stor händelse som hände under Sebastians tonårstid var att hans ett år yngre bror Kenny förolyckades 2014, 18 år gammal. Kenny och en kompis befann sig vid några godståg när Kenny, som älskade att utforska och testa nya saker, klättrade upp för en stege på tåget. Han hann inte mer än komma upp på tågets tak innan han fick en så rejäl elstöt att hans liv släcktes.

– Man bara faller ner i ett bottenlöst mörker när man nås av ett sådant besked. Den sorgen är väldigt svår att ta på, säger Sebastian som också berättar att han samtidigt ser det som ett gudsingripande att han befann sig hos sin mamma den natten då Kenny dog.

– När mamma nås av beskedet på natten bara springer hon ut mot tågstationen, för att ta sitt eget liv. Hade jag inte varit där hade jag förlorat mamma också. Det fanns en mening med att jag skulle vara där just då.

familj — Emma Albers och Sebastian Krantz med sonen Valentino. (privat)

Även om den tragiska olyckan får Sebastian att stanna upp, fortsätter hans närmast maniska jakt på framgång och bekräftelse. Tillsammans med några andra startar han upp flertalet poddar. Den mest framgångsrika kom att bli “Svenska mordhistorier” vars uppgång och fall omskrivits i svenska medier som “plagiatskandalen”. Sebastian beskriver det i efterhand som att han blev fartblind. Det producerades stora mängder material, utan att tillräckligt stor hänsyn togs till det etiska perspektivet.

Hur kunde det hända?

– Det vi jagade var framgång. Vi tittade på siffror och gjorde allt för att dra lyssnare – det var det enda vi fokuserade på. Jag tog inte personligt ansvar på det sätt jag borde ha gjort.

Sebastian är i dag ångerfull, men tillägger att han hade önskat att det stora radiobolag han arbetade för ringt i larmklockan betydligt tidigare. Sebastian var ansvarig utgivare och fick stå till svars i medier. Händelsen utspelade sig så sent som förra året och han minns tydligt hur skammen brände i nacken när han gick i matbutiken och kände hur folk tittade på honom. I Jönköping där han bodde skrev lokaltidningen nästan dagligen om fadäsen och visade samtidigt upp Sebastians ansikte.

– När jag insåg att det jag varit med och byggt upp inte gick att rädda, gav jag upp. Jag stack hemifrån, började supa och försökte festa bort ångesten. Jag ville bara fly. Hur skulle folk kunna lita på mig igen?

[ Daniel Alm: Tänk om Jesus haft Instagram ]

Sakta men säkert börjar Sebastian vända sig mot Gud. Den Gud som fanns med i barndomens sånger och böner och som manade Sebastian att åka till sin mamma inför den ödesdigra olycksnatten. Ytterligare en avgörande händelse är när Sebastian står i servicedisken på sitt nya jobb på Mediamarkt och en man kommer fram med en hälsning.

– Han hade tagit en nummerlapp och kom fram till mig när det var hans tur: “Jag vill bara säga att Jesus älskar dig”. Mina kollegor skrattade, men själv blev jag lite skärrad.

Nu tar den längtan som funnits där under många års tid överhanden. Sebastian börjar smygtitta på digitala gudstjänster, leta predikningar och vittnesbörd på Youtube och försöker läsa och förstå Bibeln. Det han längtar efter är genuin glädje och frihet, efter bekräftelse som inte grundar sig i egna prestationer.

Efter ännu en natt av fylla, med efterföljande ångest och ånger, kastar sig Sebastian till sist helt mot Gud. Han är förkrossad och bryter ihop hemma i soffan. Nu finns bara en väg ut ur eländet, och det är Guds väg. Sebastian ber en bön om räddning, och hjälpen dröjer inte.

Det här hände för bara två månader sedan. Det är således ett färskt beslut, men Sebastian kan inte se hur han någonsin skulle ångra det.

– Helt plötsligt var min ångest borta. Jag insåg också att jag var förlåten för allt. Jag tog beslutet att aldrig mer dricka, började ordna upp konkursen – är det någon som kan utföra sådana mirakel så är det Jesus.

– Det handlar inte om att jag nu är världens lyckligaste människa, jag är samma, men jag har fötts på nytt.

Hur gör du för att stå fast i din nyvunna tro – har du en kristen gemenskap?

– Jag går i en smågrupp som varje måndag träffas för att be, läsa Bibeln och prata om livet. Sen har jag mer eller mindre hakat på Pingstförsamlingen i Ölmstad. På den här korta tiden har jag mött massa människor som tycks bry sig om mig, på riktigt. För mig är det också ett tecken på Guds godhet – den goda, genuina gemenskapen.

Vad har du lärt dig genom det du varit med om?

– Först och främst att vårda de relationer och möjligheter man får i livet och inte leva så egoistiskt som jag gjort. Men det viktigaste jag tar med mig är att jag inte ska hålla på att planera allt hela tiden utan leva lite mer “på volley” med Jesus. För kanske första gången känner jag mig lugn inför framtiden – det blir spännande att se vad Gud har för planer.

---

[ Carl-Henrik Jaktlund: Överallt lurar fällan med prestige och egoism ]