Fungerar magen som den ska är det lätt att vi tar det för givet, men så fort den krånglar påverkar det hela livet. Och krångla kan tarmen göra, särskilt längre fram i livet. Efter att man blivit 60 plus är ingenting självklart när det gäller hälsan. Judarna har en bön som heter Asher Yatzar. Muslimerna har speciell toalettkod för den personliga hygienen. I den ingår en bön. Men vad säger en kristen när tarmen sköter sig och lättnaden är stor? Suck, kanske. Men det finns mer att säga och att lära sig om det sju meter långa organet.
Enligt den tyska läkaren och tarmspecialisten Giulia Enders som skrivit succéboken "Charmen med tarmen" kan vårt västerländska toasittande vara en orsak till förstoppning. Vi tar för givet att vårt sätt att sitta på porslinsstolar är det ultimata sättet att göra oss av med tarmens överskott, men enligt Ender kan vår sittande position tvärtom försvåra. Hon berättar om både israeliska och japanska studier som bevisar att sitta på huk som man gjorde förr, alltså det som människan sannolikt gjorde i paradiset, är en mycket mer naturlig position. Böjer man sig fram blir nämligen tarmen rak och kan slappna av och fungera bättre. Har man inte möjlighet att sitta på huk går det bra att placera en liten pall under fötterna för att uppnå samma resultat.
Tarmens nervsystem är näst störst efter hjärnan. Tarmens problem är ofta kopplade till depression, allergier och övervikt, visar forskning. ”Hemorrojder, tarmsjukdomar som divertikulit eller förstoppningar finns nästan bara i länder där man sätter sig på en slags stol för att bajsa. En förklaring till det är, i synnerhet hos unga människor, inte slapp vävnad, utan att trycket på tarmen är för stort. En del människor spänner dessutom magen hela dagen när de är pressade.” skriver Giulia Enders.
Fler och fler lider i dag av förstoppning. Enders hävdar att 10 till 20 procent av tyskarna lider av förstoppning. Det lär vara likadant i Sverige. "Det finns förstoppning på olika nivåer, övergående förstoppning på resor, när man är sjuk eller under stressiga perioder, men det finns också envisare förstoppning, som har en tendens att bli en ett bestående problem."
Enligt Enders är vi vanemänniskor. Tarmnerverna märker vilken typ av mat vi gillar att äta och vilken tid det är. Tarmen kommer ihåg hur mycket vi rör på oss och hur mycket vatten vi dricker. Att vara på resande fot är ett undantagstillstånd. Då äter vi konstigt och dryckesvanorna ändras. Det märker tarmens smarta nervsystem av och signalerar: stopp där! Eller om tarmen vill tömma sig, sätter vi stopp för den, eftersom vi inte hittar lämpligt ställe att lätta på trycket. Semestern eller tjänsteresan kan därför bli allt annat än avkopplande.
Inom islam finns en specifik uppförandekod för toalettbesök inklusive tvagning och bön.
I årtusenden har även judar läst bönen Asher Yatzar, som är tänkt att bes efter toabesök. ”Toabönen” berömmer skaparen av universum som har format människan och ”hennes många hål och öppningar”. Om någon av öppningarna blockeras, skulle man inte kunna klara sig värst länge. ”Välsignad vare Herren, som helar allt kött och gör underverk”, ber judarna. För femhundra år sedan bad Åbobiskopen Michael Agricola en bön med ord från Psaltaren 145: ”Allas ögon är vända mot dig, och du ger dem föda i rätt tid. Du öppnar din hand och stillar allt levandes hunger.”
Kanske skulle en tacksamhetens bön över en fungerande tarm anno 2020 kunna låta som följer:
Tack gode Gud för maten som ger mig energi och vitaminer.
Tack för fibrerna och de goda bakterierna som får min tarm att må bra.
Herre, ge mig visdom att välja rätt och äta hälsosamt.
Låt mig slippa förstoppning.
Tack för att tarmen fungerade – ännu en gång!
Halleluja!
