När Jesus undervisade var det sällan slätstruket och lättsmält. Inte minst blev människor upprörda när han predikade om förlåtelse, detta som vi männi-skor tycker att vi själva nästan alltid förtjänar, men som vi ofta är snåla med att ge till andra.
Lärjungen Petrus tyckte nog att han tog i när han frågade Jesus om det räckte med att förlåta sju gånger. Men Jesus sa nej, det räcker inte, vi ska förlåta 77 gånger. Det innebär alltså att vi aldrig ska sluta att förlåta.
I bönen Vår fader knyts också Guds oändliga nåd samman med vår förmåga att förlåta våra medmänniskor. Daniel Korol, som är pastor i Matteuskyrkan i Göteborg, menar dock att det inte finns ett orsakssamband mellan Guds förlåtelse och vår förlåtelse. Guds nåd finns där även om vi själva bär på agg och bitterhet.
– Det är ju en bön, det är en längtan, det är något jag hoppas på och siktar mot, säger han.
Han menar att förlåtelse kan vara en svår och långsam process, speciellt när det gäller grova övergrepp. Den personen som har åsamkat skadan kanske inte uttrycker ånger eller ens vill erkänna att han eller hon minns händelsen. Man kan dock fortfarande ha förlåtelse som mål, eftersom det i grunden handlar om den egna befrielsen.
– När du lever med ditt hat så är det ett sår som inte läker fullständigt. Det kommer alltid att vara där. Men om man siktar på förlåtelse kan man bli fri gentemot den som utövat våld mot dig, säger han.
– Sedan tror jag att det finns tillfällen då vi faktiskt inte klarar av att förlåta, och där finns Gud, som kan förlåta åt oss.
Att förlåta är delvis ett viljebeslut, menar han.
– I västerländsk kultur bygger mycket på känslor, men jag tänker att både vad det gäller kärlek och förlåtelse så är det mycket om val. Ibland kanske känslorna kommer efter att man valt att förlåta någon, ibland inte, säger han.
Läs även | Vår girighet skadar Guds generositet
Finns det då något som kan hjälpa oss att förlåta? Ja, Daniel Korol tror att det hjälper att kunna se sin fiende på ett nytt sätt. Även den människa som vi betraktar som ond har något heligt i sig, Jesus finns i den personen också.
– Det är en vacker kristen tanke, att jag vördar min fiende som någon som är helig. När jag möter Gud i den jag hatar så kanske det kan hjälpa oss att förlåta, säger han.
För honom själv är bönen om förlåtelse en del av Vår fader som han håller speciellt kär. I Matteuskyrkan firas nattvard i varje gudstjänst, och där har Herrens bön en självklar plats.
– Det är en så fin sak att vi faktiskt flera gånger i veckan har möjlighet att förlåta och bli förlåtna, säger han.
Daniel Korol menar att bönen inte bara rör relationer mellan enskilda individer, utan att förlåtelse är något som borde prägla hela samhället.
– Förlåtelse är inte något exklusivt kristet. Jag tänker att en del företag borde säga förlåt till vår jord, en del länder borde säga förlåt till hur de behandlat andra länder.
Han ser att brist på förlåtelse skapar ett hårt och polariserat politiskt klimat.
– Vi behöver nåd i Sverige, inte bara bra åsikter och rätt hållning, säger han.
Daniel Korol bor själv i Majorna i Göteborg, en stadsdel som brukar förknippas med engagemang i miljö- och rättvisefrågor.
– Man har höga ideal kring hur man ska leva sitt liv. Men även här, där idealet är att man ska visa nåd mot den svage, så finns ju också en hårdhet mot dem som tycker annorlunda. Så oavsett var man befinner sig i det politiska spektrumet så är det viktigt för samhället att man kan säga förlåt och bli förlåten.
Samtidigt tycker inte Daniel Korol att den som bryter mot lagen ska undgå sitt straff.
– Man kan förtjäna ett straff i juridisk mening, men kyrkan är inte ett juridiskt rättssystem. Hos Gud finns alltid förlåtelse, säger han.
---
Fakta: Daniel Korol
Ålder: 43.
Familj: Gift med Johanna, Alfred 6 år, Agnes 9 år.
Bor: I Majorna, Göteborg.
Gör: Jobbar som pastor i Matteuskyrkan i Göteborg.
---
