Micael Grenholm
Ålder: 26 år
Bor: I en nystartad kommunitet i Uppsala
Civilstånd: Nygift
Gör: Har ett vikariat som webbansvarig och kommunikatör på Evangeliska frikyrkan.
Nominerad till Årets förebild i Dagen: För sitt arbete bland EU-migranter i Uppsala.
– Jag dricker varken kaffe eller te. Det blir billigare så.
Att leva enkelt är Micael Grenholms livsstil, och han erkänner att han aldrig besökt ett café i Örebro, där han för tillfället jobbar. Så han är inte någon vidare guide när det gäller att hitta ett krypin för intervjun där kylan kan hållas borta.
Väl på plats inne på ett konditori söker han efter något veganskt, det gäller att inte bara leva enkelt, utan även rättvist. Det slutar med en apelsinjuice.
Micael Grenholm är något av en kristen mångsysslare, rik på idéer och uppe på barrikaderna för att försvara kristen tro, bilda opinion för en generös flyktingpolitik och för att få ut kristna att evangelisera på gator och torg.
Men när han nominerats till att bli årets förebild i Dagen handlar det främst om hans engagemang för tiggarna.
För tre år sedan grundade han organisationen Stefanushjälpen, som på ett mycket konkret sätt når ut till EU-migranter i Uppsala.
Att Micael brinner för frågan märks tydligt när man pratar med honom och det är ingen tvekan om att det är hans kristna tro som driver honom.
– Den helige Ande är min ultimata drivkraft, utbrister han.
Nyligen höll han exempelvis en introduktionskurs i rumänska under en volontärträff, allt för att få människor att börja kommunicera med dem som sitter och tigger. Det handlar om enkla fraser för att skapa kontakt.
– Grundproblemet är att vi inte kommunicerar med tiggarna. I stället tittar vi på dem från avstånd och leker detektiver. ”Titta, han har en mobiltelefon, snart kommer det säkert en liga och plockar upp honom.” Problemet är att många går på hörsägen, säger Micael.
Själv började han kommunicera hjälp av Google Translate, och har lärt sig mer och mer rumänska efter hand. Nästa steg var att på olika sätt hjälpa tiggarna, exempelvis genom att ta med sig de vuxna till Arbetsförmedlingen.
– Sedan började jag få in gåvor och insåg att jag behövde starta en förening.
Stefanushjälpen arbetar i dag på olika sätt med att ge praktisk hjälp till tiggare. Man delar ut mat, hjälper dem att hitta härbärge samt att försöka bilda opinion för att förbättra deras livsvillkor.
– Det är enögt att tro att lösningen enbart finns i hemländerna, säger Micael.
– Visst, för de flesta är det nog enklare att skapa en god framtid i Rumänien. Men Rumänien är så rasistiskt, så vi måste också satsa på att hjälpa dem som vill migrera.
Många tiggare är romer som har kommit till Sverige för att de är diskriminerade. Att hjälpa dem med mat, sovplats och att ge dem en slant är nödvändigt, men samtidigt kortsiktigt. Micael Grenholm försöker därför parallellt hitta mer långsiktiga lösningar.
– Det råder konsensus om att utbildning är nyckeln för att föra folk ur fattigdom, säger han.
Därför har han lagt ner mycket tid på att försöka få in barnen till tiggarna i skolan. Men svaret han fått från svenska rektorer är att barnen är här på semester. Eftersom tiggarna kommer från ett annat EU-land får de vistas lagligt i Sverige i tre månader, och då är skolorna stängda för dem.
– Men papperslösa har rätt till utbildning, så efter tre månader i Sverige befinner de sig här olagligt.
Då har också det svenska skolsystemet öppnats upp för tiggarnas barn.
Parallellt med att engagera sig för tiggarnas situation engagerar sig Micael Grenholm i föreningen Jerusalemprojektet. Det handlar om att bygga upp kristna kommuniteter, och Micael har själv varit på plats hos Jesus Army i England för att hämta inspiration.
Han berättar om en kristen miljö där människor lever i egendomsgemenskap och delar på allt. I dessa kommuniteter är ingen rik och ingen fattig, och allt bygger på Bibelns berättelser om hur de första kristna levde.
Allt är ännu i sin linda, under augusti startades den första kommuniteten, strax utanför Uppsala.
– Den består än så länge av mig, min fru och en vän. Ja, och en katt också, säger Micael och skrattar.
Men inom kort kommer gruppen troligtvis att växa.
Att vi möts i Örebro handlar om att Micael Grenholm fått ett vikariat som kommunikatör på Evangeliska frikyrkan och bor här tre dagar i veckan.
– Nu har jag en inkomst för att kunna finansiera vår kommunitet, för att börja bygga det Gud gett oss en vision om.
Hans plan är att kunna förena arbetet med kristna kommuniteter med sitt engagemang för tiggarna, som han gärna vill välkomna in i gemenskapen.
– De behöver något som på allvar kan sätta dem i en trygg situation, säger Micael.
Han hoppas att personer som är något rikare väljer att avstå sina privilegier och ansluta sig, för att andra ska kunna få ett stabilare liv.
Tre förebilder för Micael Grenholm:
Heidi Baker: En medmänsklig, mirakelhungrig missionär i Mozambique som strålar av kärlek till Gud och de fattiga.
Simon Ådahl: En profetisk evangelist och musiker som har lärt mig en massa om Andens gåvor och evangeliets enkelhet.
Franciskus av Assisi: En fantastisk predikant som levde i frivillig fattigdom och upplevde stora mirakler.
Micael om:
Drivkrafter: Helig Ande driver mig. Jag behöver Anden varje dag. Det är så härligt att bo med andra kristna, inte bara att dela ekonomi, utan det är även en social och andlig vinst att bo tillsammans.
Misslyckanden: Jag lär mig mycket när jag misslyckas med saker, och jag tror att Stefanushjälpen har blivit en starkare och effektivare organisation av att saker inte har gått som vi från början ville.
Om att vara en förebild: Jag blev jätteglad och tacksam att ha blivit nominerad. Givetvis vill jag vara en förebild, jag vill att fler strävar efter att återgå till den bibliska livsstilen.
