Jag har alltid levt rätt snabbt. Allt på en gång, och helst samtidigt.
Men sedan några år tillbaka har jag försökt dra ner på tempot, inte bara för att jag behöver det för sinnesron, utan även för att stress och brist på träning har lett till problem med min nacke och ländrygg.
Jag har stort behov av att töja och stretcha för att må bra. I min jakt på bra träning, med fokus på Jesus, i stället för annan andlighet, så hittade jag Tikva.
Det var först lite knepigt då det inte utövas på så många ställen i Sverige ännu, men till slut hittade jag instruktören Maria Sandell, som gärna visade mig. Enligt henne skulle träningen erbjuda en plats där både ande, själ och kropp fick plats. Men skulle avspänning till lovsångsmusik passa mig?
Efter att ha testat är jag nog benägen att säga ja.
Första gången jag skulle göra det på egen hand hemma på vardagsrumsgolvet, så satt jag helt ärligt med tårar i ögonen när jag var färdig.
Kombinationen av tid för bön, att låta själen komma i kapp och en kropp som var lugn och mjuk, kändes så gott.
Att lovsång kan vara en motorväg inuti mig till att uppleva Guds närvaro visste jag redan, och att under en halvtimme få lyssna på musik skriven med tanke på inre helande, samtidigt som min stela kropp sträcktes ut i varje led, var en fantastisk upplevelse.
Sedan var det ju inte helt samma sak att göra det hemma, på egen hand, då jag missade hela biten med att få höra Guds ord ur Bibeln, som man får med sig under ett träningspass.
Men kanske kommer det en app en dag, som det går att koppla upp sig mot. Det hade jag gillat.
Läs mer: Dagen testar Tikva – en träningsform på kristen grund
