Livsstil

Kristna i Egypten besvarar hatet med kärlek

Beirut. Egyptens kristna har en lång historia av lidande men möter våldet med beundransvärd kärlek. – Vi är inga offer, förföljelsen gör oss starka, säger de. Människor ser Gud i oss och kommer till tro.

1 av 3

– Jag tror att Gud kan lyfta oss upp och fylla våra hjärtan med en frid som övergår allt förstånd. Vår Gud besegrade döden. För oss är döden en övergång till evigheten, där vi får vara med Honom.

Det var pastor Moheb Melads respons när tevekanalen SAT-7 efter dåden intervjuade ortodoxa, evangelikala och katolska kyrkoledare.

För hundra år sedan var 20 procent av invånarna i Mellanöstern kristna. I dag är den siffran fem procent eller mindre. Fyra av dessa fem procent finns i Egypten, men antalet minskar i takt med den förföljelse de nu utsätts för.

Uppgifterna kommer från biskop Angaelos, ledare för den koptiska ortodoxa kyrkan i England.

Egyptens kristna har mött den senaste tidens ökande våld med beundransvärd kärlek och utan att ropa på hämnd. När kyrkor har bränts ner har de skrivit "vi älskar er" i sotet som svar på förövarnas "vi hatar er".

– Vi är inga offer, förföljelsen gör oss starka, säger de. Människor ser Gud i oss och kommer till tro. Eftersom de som vi har emot oss inte står ut med olikheter så måste vi göra det.

Biskop Angaelos uppmanar kristna överallt att be för sina syskon i Egypten. Men inte bara för dem, utan också för yazidier, kurder, bahá'ier och andra som utsätts för förföljelse.

Vare sig biskopen eller chefen för det kristna tevebolaget SAT-7: s arabiska kanaler, egyptiern George Makeen, vill se det som pågår som en systematisk förföljelse sanktionerad av staten.

– Detta är kriminella handlingar som utförs av människor som försöker skapa oro, säger George Makeen. De riktar sig mot svaga grupper som är lätta att komma åt. Därför måste vi som är utsatta stå upp för varandra.

Ingen av dem vill ha separata lagar som skydd för kristna. De vill i stället flytta fokus till medborgarskapet, att alla laglydiga medborgare ska ha samma skydd. De ser förföljelsen som en effekt av socioekonomiskt missmod och islamsk extremism.

Biskop Angaelos citerar en imam som säger att han inte är rädd för islamiska stater eftersom de kommer att gå under, men att han är rädd för den ateism som kommer i deras spår. Att det finns ateister i Egypten idag, trots att det faktiskt är belagt med dödsstraff, ser biskopen som ett uttryck för hopplöshet inför det katastrofala våld som sker i religionens namn.

Egyptiska kyrkoledare har länge uppmuntrat de kristna att stanna kvar i landet, men accepterar numera att troende söker asyl utomlands med motiveringen att den som hotas till livet måste göra sitt eget val.

De flesta vill ändå stanna i sitt land. En del refererar till den svåra förföljelse kristna utsattes för på 600-talet.

– Om vi klarade den ska vi väl klara detta, säger de.

Bibelord som talar om förföljelse som en självklar del av kristet lärjungaskap citeras också ofta.

Biskop Angaelos manar de kristna till enhet:

– Nu är inte tid för splittring, nu måste vi som kristna tala med en stämma, när vi är eniga kan inte helvetets portar stå oss emot. Den här frågan är större än någon enskild individ, kyrka, nation eller organisation, så det minsta vi kan göra är att samarbeta.

Fler artiklar för dig