Läs hela motiveringen för Nuri Kino
SÖDERTÄLJE. Hans farmor hittades i en brunn som enda överlevande i sin familj, 1915 i Turkiet.Nu återupplever Nuri Kino förföljelsen av den kristna minoriteten i Mellanöstern, och engagerar sig hårt för att uppmärksamma världen på vad som händer i Syrien och Irak. Basen för arbetet har han i Södertälje. ”Nästan alla här har någon anhörig, eller känner någon som känner någon, som har omkommit som flykting i Medelhavet.”
Nuri Kino hälsar och småpratar på allt och alla, där vi står en stund utanför hans lilla kontor i centrum av Södertälje. Här blandas nationaliteterna friskt. Orden slängs fram och tillbaka i luften, med tydliga influenser från Sydeuropa och Mellanöstern. Så är Södertälje också en smältdegel för olika kulturer.
På den religiösa kartan i staden räknar Nuri Kino upp kaldeiska kyrkan, koptiska, armeniska, syrisk-ortodoxa och melkitiska kyrkan. Och så finns pingstkyrkan och baptistkyrkan. Med flera. Självklart omfattas även muslimer och mandéer av hans tänkande.
– Inte frågar jag kvinnan som jag mötte i Serbien nyligen, och som jag gav mina skor, om hon var muslim eller kristen. Eller om hon var syrier eller afghan. När hjälp behövs, då hjälper man, säger han.
I en liten skönhetssalong lånar Nuri Kino ett enkelt arbetsrum. Härifrån driver han den globala ideella organisationen A demand for action (ungefär: vi kräver att ni agerar) som han varit med och grundat för att väcka opinion bland de politiska världsledarna kring vad som just nu händer kristna och andra minoriteter i Mellanöstern, inte minst i Syrien och Irak.
Nuri Kino har en brokig historia. Tidigare har han bland annat jobbat som grävande journalist på Sveriges Radio, och har vunnit Guldspaden för journalister tre gånger. Inte minst jobbade han en period med att granska tvångsutvisningar av kristna irakier från Sverige. Han läste in sig på över 100 asylärenden, och menar sig i myndighetsdokumenten ha funnit många märkligheter i form av felaktiga fakta, konstiga översättningar och underliga frågor byggda på okunskap.
Till slut valde Nuri Kino att hoppa av journalistiken och lämna Sveriges Radio.
– Jag såg att journalistiken inte räckte till, och ville hjälpa och gömma flyktingar i stället.
I Södertälje har han de senaste fem dagarna, när vi möts, träffat anhöriga till 16 personer som befaras ha drunknat i Medelhavet. Nio döda kroppar har hittats så här långt. Dagen innan var en man på kontoret vars två döttrar och fru försvunnit i vattnet. I förra veckan skrev han om mannens öde i en krönika i Svenska Dagbladet.
Men Nuri Kino uttalar sig numera också flitigt i internationell press som Newsweek, The Guardian och New York Times, och skriver själv i The Huffington Post. Å ena sidan ett jordnära vardagsslit, där det också har handlat om att samla ihop kläder och filtar. Å andra sidan reser han nu runt i världen och föreläser om minoriteternas situation i Mellanöstern.
För något år sedan mötte han Barack Obamas närmaste medarbetare i Vita huset i Washington. Ideella organisationen A demand for action finns nu i 15 länder.
Vad driver dig?
– Man måste nog vara lite galen, ha väldigt mycket energi, bas i en tro och uppfostran i filantropi. Jag är syrisk-ortodox. Under uppväxten minns jag nästan inte att jag och min syster sov ensamma. Det fanns alltid flyktingar eller släktingar i vårt rum.
– Den kristna tron är naturlig för mig. Jag har alltid ett kors runt halsen.
Familjen kom till Sverige 1974 efter några år i Tyskland. Nuri Kinos ursprung är annars staden Midyat i Tur Abdin i sydöstra Turkiet, bara några mil från gränserna till Syrien och Irak. Tur Abdin betyder ”Guds tjänares berg” – och Nuri Kino beskriver det som världens kyrk- och klostertätaste område. Till staden Mosul i Irak, där muslimska jihadister för något år sedan fördrev och dödade den kristna minoriteten, är det cirka 20 mil fågelvägen.
– För en syrisk-ortodox är Tur Abdin lika viktigt som Jerusalem. Min familj har åtminstone 500 års rötter därifrån och från Nineve i Irak.
När det assyrisk/syrianska folkmordet mot kristna i Turkiet ägde rum för 100 år sedan, 1915, var Nuri Kinos släkt i högsta grad drabbad. Hans farmor hittades i en brunn, som enda överlevande, där övriga familjen hade dödats och slängts ner. Farmoderns pappa var ingenjör och räddade de sista kristna i byn genom att tillverka ammunition av metallskrot så de kunde försvara sig.
1939 drogs Nuri Kinos morfar åtta mil efter en häst, och fängslades i fyra år misstänkt för separatism. Orsak: Han ville inte att Jesu språk, arameiskan, skulle försvinna.
I juni förra året fick Nuri Kino så ta emot ett telefonsamtal från en tvångsutvisad irakisk kille som ringde från Mosul i Irak. När han i telefonen hemma hos hans mamma i Södertälje hörde hur IS sköt och bombade i bakgrunden, så bestämde Nuri Kino sig för att agera. A demand for action bildades.
– Jag kan inte vara tyst om vad som nu händer, säger han.
---
Nuri Kino
Nuri Kino
Ålder: 49 år.
Yrke: Människorättsaktivist, journalist, författare, tidigare hemtjänstvårdare med mera.
Familj: Ingen, men en stor släkt och många goda vänner. "Jag älskar mina syskon och syskonbarn."
Bor: I Stockholm och Södertälje.
Intressen: Solglasögon. Kan knappt gå förbi en optiker utan att lockas in.
Församling: Syrisk-ortodoxa kyrkan, men är ingen flitig gudstjänstbesökare.
Tre förebilder för Nuri Kino
En ung man som omkom för två veckor sedan, utmattad av att ha räddat så många som möjligt när båten kapsejsade.
Min farmors far som miste nästan hela sin familj när han räddade tusentals andra, fram till dess han avrättades.
En sunnitisk professor som försökte skydda kristna med sitt liv i Mosul i fjol.
Nuri Kino om
Drivkrafter: Att kriga mot ondskan, och att förbättra livet för andra.
Att vara en förebild: Jag önskar att jag inte hade blivit nominerad för då hade folkmordet inte funnits.
Misslyckanden: Jag misslyckas och lär mig hela tiden. Om det visar sig att jag har fel kan jag tänka mig att ändra inställning. Misslyckanden är en del av livet.
---
---
Sponsorer
- Årets förebild 2015 utses i samarbete med Diakonia och SamSpar.
---
