Ända sedan Buddha levde för omkring 2 500 år sedan har buddhister praktiserat olika former av meditationstekniker för att stilla sinnet och släcka jagets begär.
Mindfulness är den engelska översättningen av ordet sati, som inom buddhismen betecknar så kallad medveten närvaro. Genom olika meditiationstekniker ska man bland annat kunna observera sig själv, både kroppsligt och mentalt, och möta alla livets skiften med ett upphöjt lugn.
I slutet av 1970-talet skapade molekylärbiologen Jon Kabat-Zinn ett behandlingsprogram mot stress som byggde på hans erfarenheter av buddhistisk meditation.
I stället för att beskriva teknikerna som en väg till nirvana ville han visa att de kunde hjälpa moderna människor i vardagen. Och det är i denna sekulariserade variant som mindfulness spridits över västvärlden, och då inte bara inom den alternativa vården.
När man läser om mindfulness på Vårdguiden, som är en gemensam hemsida för Sveriges landsting och regioner, står där ingenting om kopplingen till buddhismen utan mindfulness presenteras som en väg till större medvetenhet och bättre självkännedom.
En av dem som dagligen använder sig av mindfulness är Jon Sterner Hedberg i Växjö. Han har varit kristen sedan tonåren, men upplever att meditation varit till stor hjälp i troslivet.
– Mindfulness har fått mig att slappna av. Jag har lärt mig att se saker och ting som de är, och acceptera att jag inte kan förändra allt just nu. Jag får släppa taget och upplever att jag får finnas till som en bristfällig ofullkomlig människa inför Gud och mig själv, säger han.
Hur han använder sig av mindfulnessövningar kan variera från dag till dag, men han kan till exempel inleda dagen med att meditera i femton minuter.
– Man tillämpar egentligen djupa kristna värderingar. När jag mediterar handlar det först och främst om tillit. Jag sjunker ner och vilar på underlaget, som jag känner tillit till men också till Gud som omsluter mig.
Han fokuserar på sin andning, känner hur han andas in och andas ut.
– Det innebär för mig att följa med i svallvågorna efter skapelsen då Gud blåste in liv i den första människans näsborrar. Det är den ständigt pågående andningen som finns i oss människor.
I sitt yrke som sjukgymnast lär han ut mindfulness till patienter och många säger efteråt att de fått bättre sömn och större ro i livet. Men han vill också gärna se mer av mindfulness i kyrkan.
– I den gamla bibelöversättningen stod att vi skulle kasta alla våra bekymmer på Herren. Det handlar om att släppa taget om saker och ting och att bara vara inför Gud i stillhet. Det kan mindfulness hjälpa till med, säger han.
Men själva tekniken kommer ju från buddhismen, är inte det ett problem?
– En bil som är tillverkad av en buddhist kan jag ändå köra. Så ser jag på det. Detta är inte heller något som bara finns i buddhismen, jag ser det mer som att det har grund i modern psykologi och även inom kristendomen finns mer av kontemplativ andlighet. Det viktiga är vem som förmedlar det hela; i ett kristet sammanhang förmedlar jag en kristen andlighet genom mindfulness, säger han.
Även Håkan Nilsson är kristen och använder sig av mindfulness. Han har som adjunkt i socialpsykologi vid Högskolan i Skövde forskat kring fenomenet och är till viss del kritisk till hur mindfulness marknadsförs och tillämpas i västvärlden.
Inom buddhismen är mindfulness en väg till frälsning, ett sätt att slippa återfödas, medan det i väst många gånger är ett sätt att stärka jaget, vinna hälsa och allmänt bli en mer effektiv och produktiv individ.
– Det är helt olika målsättningar och det måste man vara medveten om. Det västerländska sättet är att använda det som en självreglerande teknik. Frågan är om det verkligen är mindfulness eller om man tillämpar något annat, säger han.
Håkan Nilsson menar också att det i buddhismen finns ett grundläggande etiskt förhållningssätt, som till exempel att sträva efter att känna medlidande med allt levande, som i många fall helt utelämnas i västlig mindfulness.
– Begäret är det som enligt buddhismen binder dig till lidandet och återfödelsen. Du måste ge upp dina begär för att finna en väg ut ur detta. I väst är vi väldigt fast i begären, men mindfulness i väst lyfter inte alls fram de frågorna.
Håkan Nilsson lever ut kristen tro med inspiration av buddhism. Att bygga broar mellan dessa världsreligioner är viktigt för honom och han gör det bland annat genom att kombinera kristen bön med mindfulness.
– Jag vill förena den kristna tron med mindfulness. Många människor mår dåligt i dag, det är många krav som ställs på oss. Vi ger ut mycket energi, men måste också fylla på. Där är mindfulness till stor hjälp, inte bara för mig utan kan vara det också för många andra, säger han.
Han menar att han blivit en bättre kristen genom att praktisera mindfulness.
– Jag vill tro att jag styrts till att bli en mer medkännande människa.
Men leder inte buddhism och kristen tro åt helt olika håll?
– Buddhism är inte en religion i egentlig mening, utan en metafysisk filosofi eller om man så vill psykologi. Därför behöver det inte vara en motsättning mellan kristendom och buddhism. Det hade blivit svårare om det gällt kristendom och islam, som är två konkurrerande trossystem med olika syn på hur Gud uppenbarar sig och hur man lever med sin tro i vardagen.
– För mig ger mindfulness ytterligare en dimension av andlighet och mening i vardagen.
På fredag kommer kristna till tals som har en mer kritisk syn på mindfulness.
