– Jag har stora barn men jag lägger dem fortfarande i Guds händer och ber för dem varje dag, ber om Guds beskydd. Jag tror inte att vi kan ta bort allt ont, men vi kan be att de ska vara inneslutna i Guds händer. Inte minst är det en trygghet för mig som mamma. Som förälder kan man inte finnas med överallt, säger Moni.
Att oroa sig är obibliskt, ändå gör vi det ständigt. Hur ska vi hantera oron när den kommer?
– På ett sätt är oron biblisk, det finns exempel på oroliga föräldrar i Bibeln. Men det bästa sättet för mig att hantera oron är just att sätta ord på vad jag känner inför Gud, be Honom om beskydd och lita på att det finns en makt som är större mig och som alltid är närvarande.
Att prata med andra föräldrar är också ett sätt att hantera oron, menar Moni. Bara att förstå att andra känner likadant kan kännas skönt. Och faktiskt att tala om för barnen vad man är orolig för.
– Inte så att man ska lägga över ett vuxenansvar på dem, men ibland kan vi gå och oroa oss för saker alldeles i onödan. Ett samtal med barnen kan visa att vår oro är obefogad, säger Moni.
– Sedan måste vi inse att livet är så här. Jag kan inte skydda mina barn från allt, men jag kan skicka med dem en sund riskmedvetenhet. Inte komma med förbud i onödan utan tänka som det står i Bibeln, allt är tillåtet men allt är inte nyttigt. Använd sunda förnuftet.
Hur ska vi be för våra barn – har du några råd?
– Jag själv ber väldigt enkelt, jag nämner dem vid namn varje dag och ber att Gud ska beskydda och bevara dem – och låta dem känna att han är med. Jag vet att det ändå kan hända saker, jag tror inte alls att de är undantagna allt, och det skulle göra så fruktansvärt ont. Men jag vet att vad de än möter så är Gud med, och det ger mig en trygghet.
