Nu kommer ett radikalt inhopp från sidan i debatten om köerna i vården.– Köerna skulle kunna vara radikalt minskade på en månad om vi fick köra igång vår idé om ett Rikskökansli, säger kyrkoherde Henrik Rydberg.Jag måste erkänna att jag lite förvånat tar mig för pannan och undrar vad kyrkoherden i Fagersta har med vårdköerna att göra.– Det är klart att kyrkan ska se hur människorna har det, svarar han snabbt.Folk lider i onödan, är oroliga i onödan, och går sjukskrivna för länge i onödan, menar han.– Det är ju bara i Norden som kyrkan hamnat nästan helt utanför vården.Men tänk på alla munkar och nunnor som genom historien varit vårdgivare, eller tänk bara på ordet lasarett, som ju har sitt direkta ursprung från Jesu liknelse om Lasarus.– Om vårdens administration halkar efter kan vi skapa ett ”Non-profit” bolag (icke vinstdrivande) som hjälper till att samordna vårdkapacitet över hela landet med de faktiska vårdbehoven.Enkel idéHenrik Rydbergs idé är så enkel att det kanske är därför ingen tidigare lanserat den.Det handlar bara om att samla in data om var i Sverige det finns ett ledigt operationsteam, eller en ledig audiolog, fotspecialist eller ögonläkare. Enligt lag har medborgarna inom vissa ramar rätt att själva välja sin vård.Patienten ringer till Rikskökansliet, RKK, och får veta att den operation hemlandstinget inte kan utföra på flera månader i stället kan ske på annat håll i landet inom ett par veckor. RKK hjälper patienten med alla beställningar, från läkartid, eventuell medföljande anhörig till rese- och hotellbokning.Patienten får också hjälp med att tolka hemlandstingets bestämmelser för vård utanför egna landstinget.När allt är klart får patienten okej och vården kan genomföras. Vårdkön kortas och ledig kapacitet tas i anspråk.– Det här systemet skulle sätta tryck på vårdgivarna, menar Henrik Rydberg. Han menar att köerna drastiskt skulle kortas. I dag finns ingen sådan här samlad överblick.Varje landsting är sig självt nog. Rydberg tycker sig också kunna märka en viss rädsla hos landstingen att i praktiken minska köerna.– Vårdköerna behövs ju för att höja anslagen, ironiserar han, men blir alldeles allvarlig när han kritiserar vården för att sakna riktiga incitament för effektivisering.Hela verksamheten kan finansieras genom att det vårdgivande landstinget betalar en förmedlingsavgift, eller att landstingen gemensamt betalar en klumpsumma för ett visst antal vårdförmedlingar under ett år.Hotades av nedläggningIdén kom upp första gången när sjukhuset i Fagersta för några år sedan hotades av nedläggning. Operationskapacitet användes inte och investeringar gjordes på annat håll. Ofta i onödan enligt kritikerna.Hade kökansliet funnits hade troligen fler små lasarettsenheter kunnat vara kvar, hävdar Henrik Rydberg.– Vi erbjöd oss att ta över driften mot ett vårdavtal, men det passade inte berättar han.I dag har lasarettet blivit vårdcentral. Henrik Rydberg menar att alla vinner på hans förslag om ett Rikskökansli.”Kö-snurran” kallar han det, lite skämtsamt.– Landstingen får bort generande köer. Man får friska medborgare, och de som har en bra kapacitet på sin vårdapparat får jämna inkomster.Han menar att det dessutom kan innebära att vårdapparaten blir modernare och mer anpassad till efterfrågan.En annan aktör som skulle ha allt att vinna på kortare kötider är Försäkringskassan.– Det är naturligtvis nationalekonomiskt viktigt att folk kommer ur sjukskrivningarna så fort som möjligt, säger Rydberg, och menar att hans förslag i praktiken även hjälper Försäkringskassorna att samordna.– Dessutom skulle arbetsgivarna tjäna på idén. De får ju folk snabbare tillbaka i arbete.Men kyrkan då undrar jag.– För mig och för kyrkan är det centrala att förkorta människors lidande, säger kyrkoherden, och berättar samtidigt att han har hela kyrkorådet i Fagersta bakom sig för att snabbt kunna starta verksamheten. Han berättar också att han dragit sin idé för ärkebiskopen KG Hammar och att han har Hammars stöd i synen på att detta är ett viktigt diakonalt arbete.Start på en månadDet som krävs för att få igång RKK är att landstingen lämnar ut uppgifterna om sin kapacitet till det nya bolaget.– De borde ju ha större förtroende för oss än för ett privat vårdbolag, reflekterar Henrik Rydberg. Vi har redan ett bolag bildat i församlingen. Det heter, Kyrkans vård och omsorg i Sverige AB. Det kan komma i full verksamhet på en månad.Kyrkoherden låter övertygande när vi talas vid. Närheten till vanliga människors vardag har gjort honom till något av en diakonalentreprenör.– Vi skulle med ett kökansli kunna klara av att förena kraven på hastighet, geografi och kostnader i vården så att alla skulle må bättre.– En alldeles uppenbar effekt av kortare köer skulle ju vara att privata sjukförsäkringslösningar blir mindre intressanta. Vem vill betala vården flera gånger, säger kyrkoherden.Han har inga ambitioner att kyrkan ska ta ytterligare ansvar för själva vården. Det är vårdadministratörerna som behöver hjälp.– Vår tanke skulle fungera som smörjmedel i ett ganska rostigt system.För Henrik Rydberg är det då självklart att just kyrkan har en roll att spela i det sammanhanget också.– Den svenska modellen är inte alltid bäst i världen, vi har mycket än att lära både utifrån och innifrån, säger han och jag förstår att han menar att kyrkan också har en hel del att lära ut för att göra vårdbyråkrati mera mänsklig.
Livsstil
Kyrkoherden Henrik Rydberg: Vi kan korta vårdköerna på en månad
Människor ska inte behöva lida i onödan därför att vården inte klarar av att minska behandlingsköerna. Därför lanserar kyrkoherden i Fagersta Henrik Rydberg RKK, Rikskökansliet. – Det är god kristen diakoni att se till att vårdköerna kortas.
![Han [Jesus] finns före allting, och allting hålls samman i honom.](https://www.dagen.se/resizer/v2/JZJOY73UJNEMJN4J37O7C37L5A.jpg?auth=ba09aaefcbf5b8ab390bd18386a53c9ec722c20a13a17345963e36ad8f9bda15&width=800&height=600&smart=true)
