Israels finansminister säger sig ha instruerat de myndigheter som administrerar landets bosättningar att inför 2025 förbereda en ”utvidgad suveränitet” över Västbanken. Syftet är att öka antalet israeliska bosättningar och lägga under sig områden som länge varit tänkta att ingå i en framtida palestinsk stat.
Meningarna må gå isär när det gäller realismen i en tvåstatslösning och Israels historiska koppling till Judéen och Samarien, som det handlar om. Men att införliva nya och omtvistade områden i en tid präglad av pågående krig och regional instabilitet vore kontraproduktivt.
Formellt har den israeliska regeringen ännu inte tagit ställning till planerna och den samlade oppositionen är kritisk. Samtidigt leder finansminister Smotrich ett av de två extremnationalistiska regeringspartier som av premiärminister Netanyahu tilldelats större inflytande än någon gång tidigare.
På det sättet överlever han själv politiskt.
— Lars Adaktusson
Det andra ytterkantspartiet och dess ledare, säkerhetsminister Itamar Ben-Gvir, är liksom Smotrich edsvuren motståndare till alla former av kompromisser med den palestinska sidan. I det pågående kriget i Gaza har båda konsekvent drivit på för en hårdför linje. Partierna har motsatt sig vapenvila och prioriterat en militär seger över Hamas, framför en förhandlingsuppgörelse om gisslan.
[ Evangelikal pastor kan bli USA:s näste Israelambassadör ]
Såväl Smotrich som Ben-Gvir anses företräda en högernationalism som under lång tid varit marginaliserad. Så är Ben-Gvir mest känd för sin koppling till en extrem rörelse som vill se införande av dödsstraff för terrordömda palestinier och utvisning av ”Illojala” arabiska medborgare. Smotrich anser att Israel ska styras utifrån religiös judisk lagstiftning och har beklagat att inte alla araber fördrevs i samband med tillkomsten av staten Israel.
Till detta kan läggas att båda partierna utmanar landets demokratiska institutioner. Lagförslag om att begränsa Högsta domstolens oberoende och stärka politikernas makt har lett till omfattande protester och allvarlig polarisering. Stora delar av befolkningen oroar sig för en ideologisk förskjutning, där pluralism och internationalism ersätts av politisk likriktning och nationalism.
Att det är israelerna själva som väljer landets regering, ska självfallet respekteras. Icke desto mindre är det beklagligt att Israels politiska ledning, i en för nationen historiskt allvarlig situation, saknar brett stöd i parlamentet. I stället för att gå oppositionen till mötes och bilda en nationell samlingsregering har Benjamin Netanyahu valt att ge avgörande inflytande till två ytterkantspartier.
På det sättet överlever han själv politiskt. Dessvärre sker till priset av nationell instabilitet och kraftigt försämrade relationer till omvärlden.
[ Ny rapport: I skuggan av krigen flyttar bosättare fram sina positioner ]
