I drygt två och ett halvt år har Ukrainas svårt plågade befolkning stått emot grymheten och hänsynslösheten i Rysslands storskaliga anfallskrig. Oräkneliga hjälteinsatser, beundransvärda uppoffringar och en enastående försvarsvilja karakteriserar det ukrainska folket som hittills med värdighet försvarat sitt lands frihet och suveränitet.
Militärt har det dock inte handlat om några enkla segrar, i såväl beväpning som numerär är Ryssland överlägset och inte sällan har ukrainska framgångar följts av bakslag. Samtidigt är priset förfärande högt för Vladimir Putin och hans medbrottslingar. Enligt läckta dokument till tidskriften Economist har mellan 110 000 och 140 000 ryska soldater stupat sedan invasionen inleddes.
Tragedin och lidandet blir inte mindre av det faktum att regimen i Moskva oavbrutet och samvetslöst rekryterar nya soldater. För att ersätta döda och skadade skickas mellan 25 000 och 30 000 nya rekryter till krigets olika frontavsnitt – varje månad. Ofta handlar det om dömda förbrytare som släpps från ryska fängelser, eller unga män som mot betalning tar värvning.
På nuvarande nivå bedöms Ryssland ha förmåga (...) att bibehålla krigsinsatsen i Ukraina under flera år.
— Lars Adaktusson
På nuvarande nivå bedöms Ryssland ha förmåga, såväl personellt som ekonomiskt, att bibehålla krigsinsatsen i Ukraina under flera år. Detta innebär att det ukrainska folket under lång tid framåt kommer att vara beroende av hjälp från omvärlden. För att överleva som nation behöver Ukraina ökat militärt stöd, inte minskat.
Ändå är det i den riktningen utvecklingen pekar. Till exempel i Tyskland, vars nuvarande Ukrainastöd på motsvarande 800 miljarder kronor kan komma att halveras under nästa år. Öppet talar den socialdemokratiske förbundskanslern Olaf Scholz om att det finns en gräns för hur länge stödet kan fortsätta och att direkta förhandlingar med Ryssland måste inledas.
Att detta är kopplat till inrikespolitiska faktorer visar resultaten från tre tyska delstatsval nu i september. I samtliga har förbundskanslerns eget parti gått tillbaka medan ytterkantspartier till höger och vänster noterat rekordresultat. Till stor del beroende på framgångsrika kampanjer mot det militära stödet till Ukraina.
Till den tyska tveksamheten ska läggas en växande osäkerhet kring USA:s Ukrainabistånd. Vinner Donald Trump presidentvalet i november har han lovat att drastiskt minska stödet samt ”avsluta kriget på 24 timmar”. Vilket sannolikt innebär förhandlingar med Putin och krav på ukrainska eftergifter.
Är det så att det ukrainska folket inte enbart försvarar sitt eget land, utan även vår frihet och demokrati, finns det med andra ord anledning till oro. Med övertygelsen att Ukrainas sak är vår följer ett åtagande; att om det blir nödvändigt väsentligt öka de svenska insatserna.
[ Lars Adaktusson: Utrikespolitik när den är som sämst ]
Fotnot: I en tidigare version var siffran gällande stupade ryska soldater felaktig.
