Kolumnen

Trumps valmöten liknar väckelsemöten

Därför röstar så många vita evangelikala kristna på vad de ser som ”kristenhetens beskyddare”, skriver Lars Adaktusson.

Medan världens medier rapporterar om Donald Trump och hans holmgång med det amerikanska rättssystemet tycks den förre presidentens främsta stödtrupper förbli intakta. Trots 91 åtalspunkter och fyra pågående rättsprocesser viker inte den evangeliska delen av USA:s kristenhet från Trumps sida. Såväl vårens primärval som aktuella opinionsmätningar bekräftar bilden.

Den grupp som i USA kallas vita evangelikaler utgjorde i samband med valet 2020 knappt 15 procent av befolkningen. Av dem som faktiskt gick till vallokalerna utgjorde samma grupp 28 procent – och av dessa lade 76 procent sin röst på Trump.

Att kristna utgör en inflytelserik väljargrupp har varit ett faktum i decennier. Som journalist gjorde jag i början av 1980-talet flera reportageresor i USA för att skildra det som kallades den kristna högerrörelsen och dess avgörande betydelse för valet av Ronald Reagan till president. Bland dem jag träffade fanns Jerry Falwell, baptistpastor från Virginia, som grundade organisationen Moral Majority och gjorde klart att det kristna inflytandet i politiken hade kommit för att stanna.

Det beskrivs som en kamp för bibehållen frihet och nationens överlevnad.

—  Lars Adaktusson

I likhet med dagens kristna höger ansåg Falwell att USA utvecklades i fel riktning och att kristenheten var under attack. Sekulär humanism och vänsterliberaler inom det demokratiska partiet var och är huvudmotståndare i det som beskrivs som en kamp för bibehållen frihet och nationens överlevnad.

Om detta är en ideologisk utgångspunkt är den omhuldade relationen till Donald Trump svårare att förklara. Som ledare och privatperson har den förre presidenten genom åren stått för synsätt och en vandel som knappast harmonierar med värderingarna i USA:s evangeliska kyrkor. Hans smädelser av politiska motståndare och bekymmerslösa förhållande till sanningen borde med förlov sagt ligga honom i fatet.

Så är det nu inte och orsakerna till detta är flera. I den amerikanska debatten pekas på den snabba sekulariseringen, som kan ha fått aktivt kristna att ompröva sin syn på privatmoral. Andra lyfter fram den förre presidentens uppskattade utnämningar av tre abortkritiska domare i Högsta domstolen, eller att Trump ses som den ende som kan ta itu med etablissemanget i Washington.

Hursomhelst är det tydligt att den förre presidenten själv inser värdet av de kyrkoaktivas röster. I dag jämförs hans valmöten med väckelsemöten där avslutningarna formas till avgörelsestunder för den ledare som i en svår tid framställs som kristenhetens beskyddare.

Eller som Jeff Goldberg, chefredaktör för The Atlantic, beskriver symbiosen mellan Trump och USA:s kristna väljare: ”Desperata tider kräver desperata åtgärder, är du hotad av hedningar behöver du en hedning för att försvara dig”.

Fler artiklar för dig