År 1966 hade vår församling 900 barn inskrivna i söndagsskolan. Kristendomskunskap var en del av läroplanen och morgonbön vanligt i skolor. I dag, i samma kommun, har vi som kyrka ingen rätt att söka några kommunala bidrag, oavsett verksamhet. Nyligen fick vi veta av studentkåren på högskolan att vi inte var välkomna på campus för att erbjuda studenter gemenskap i kyrkans regi då man vill vara religiöst obundna. Samhällets relation till kristendom är totalt förändrad.
Samhällsanalytikern Aaron Renn ger en träffsäker analys om vad som skett i boken Life in the negative world. Där beskrivs utvecklingen för den evangelikala kyrkan i USA från 1950-talet, då 50 procent av alla amerikaner gick till kyrkan varje söndag, och framåt. Att vara en kyrkans man som levde efter biblisk moral var en självklarhet för den som ville nå högt uppsatta positioner. Renn beskriver detta som positiv värld där kristna värderingar var norm. 1960-talets frigörelse och dess barn som ledde 1980-talets ungdomsuppror orsakade ett skifte under 1990-talet till neutral värld. Kristendomen blir en av många livsåskådningar men inte den enda. Biblisk moral ses inte längre som rättesnöre. Mycket som tidigare ansågs förkastligt normaliseras.
Med 2000-talet kommer en ny våg av sociala förändringar som når sin kulmen i det som, med anspelning på tidigare kristna väckelser, kan kallas ”The Great Awokening”. Woke har blivit den nya religionen. Renn låter detta markera skiftet in i negativ värld. Kristendomen, med sina traditionella värderingar, är nu själva fienden som ska bekämpas. Att definiera sig som kristen är inte längre fördelaktigt utan möts med skepsis. Först om du kan redogöra för att din kristna tro inte innebär några värderingar som strider mot samtidens nya moral är du okej. Om inte blir du avvisad, olämplig att inneha politiska ämbeten eller framstående positioner.
Utmaningen är att hitta en missiologi som fungerar i en negativ värld.
— Simon Holst
Renn beskriver hur evangelikaler hittat missionella strategier för att nå sin samtid. I positiv värld fanns två strömningar. Kulturkrigarna som gick till frontalangrepp mot omvärldens förfall med antagandet att en tyst majoritet fortfarande delade en kristen moral. En annan strömning – ofta lika konservativ men mycket mindre konfrontativa – var de sökarvänliga kyrkorna med Willow Creek och Saddleback som förgrundsfigurer som lockade stora skaror genom att appellera till folkets närhet till kristen tro. I neutral värld växte en ny missiologi fram som kan översättas kulturellt närmande där Timothy Keller och Hillsong är två exempel som framgångsrikt lyckades nå kulturen omkring dem trots dess ökande skepsis till kristendom.
Utmaningen är att hitta en missiologi som fungerar i en negativ värld. Kvar finns kulturkrigarna som samlar liktänkande och alienerar lika många, eller fler. Sökarvänlighetens tid är förbi när omgivningen saknar grundläggande förståelse av kristen tro. Kulturellt närmande möter utmaningar när kulturen inte längre bara är skeptisk till kristendom utan fientlig. Något både Keller och Hillsong erfarit genom tillbakadragna priser och negativa granskningar.
I kölvattnet av ”The Great Awokening” ser vi en våg av nationalism och konservatism med kraftig polarisering som resultat. Samtidigt är intresset för Jesus rekordstort och människor söker sig till kyrkan. Min spaning är att de inte söker en urvattnad version av samhället utan ett tydligt alternativ till det. Negativ värld behöver inte vara något negativt för kyrkan. För de kyrkor som vågar predika ett frimodigt evangelium, omvändelse från synd och lärjungaskap i Jesu efterföljd kan en guldålder vänta. Inte för att bli accepterade av världen utan för att förvandla den.
