För två år sedan deltog jag vid en medaljutdelning där idéhistorikern Stéphane Bruchfeld belönades av dåvarande statsminister Stefan Löfven (S). Medaljen, regeringens förnämsta, har inskriptionen Illis Quorum meruere labores – ”Åt dem vars gärningar gör dem förtjänta av det”.
Bruchfeld hade gjort sig förtjänt. Han och historikern Paul A Levine har skrivit Om detta må ni berätta, en bok om Förintelsen i Europa 1933–1945 (Levine, som gick bort 2019, hade också förtjänat att medaljeras).
Alla som vill leva i Europa behöver känna till det ohyggliga som skedde här.
— Joel Stade
Boken skrevs på kort tid av två unga forskare på uppdrag av Göran Perssons regering 1997. Bakgrunden var att tolv procent av svenska skolungdomar i en undersökning angett att de inte var säkra på att Förintelsen ägt rum. När samma åldersgrupp tillfrågades tjugo år senare var siffran under en procent. Att en och en halv miljon exemplar av Bruchfelds och Levines bok kostnadsfritt spritts i Sverige har haft betydelse.
När Ebba Busch (KD) tillkännagav att hon vill skicka ut Om detta må ni berätta till hushållen blev jag glad. Äntligen något konkret för att bekämpa den outhärdliga antisemitism som flammat upp efter att våldet i Mellanöstern åter brutit ut! Men i eftertankens kranka blekhet inser jag att det inte finns något som tyder på att kunskap om Förintelsen i sig utgör ett medel mot antisemitism. Så vad kan man göra?
Jag ringer Christer Mattsson i Göteborg, forskare och utbildare i frågor om antisemitism, extremism och hågkomst av Förintelsen. Mattsson berättar att han och forskarkollegor har undersökt hur utbildning om Förintelsen riktad till palestinska ungdomar fungerar i svensk skola. En slutsats är att Förintelsen och konflikten mellan Israel och palestinierna måste behandlas tillsammans. Förintelsen utfördes i Europa av européer – för att lärandet ska fungera behöver det förtryck palestinierna upplever också lyftas i klassrummet.
Det är skolan som har bäst potential att möta antisemitismen. Utmaningen för lärarna är ofta enorm. Många viker ned sig. Men omöjligt är det inte. Mattsson säger att ”gedigen fortbildning och kunskap mobiliserar till handling.” Han menar inte enstaka inspirationsföreläsningar, utan studier parallellt med lärarjobbet. Seminarier, litteratur, studieresor …
”Om detta må ni berätta” är ett citat ur Gamla testamentet, ur Joel 1:2–3. Boken med detta namn bör fortsätta spridas. Alla som vill leva i Europa behöver känna till det ohyggliga som skedde här.
Men för att betvinga antisemitismen fordras ett målmedvetet och uthålligt arbete i skolan. Kommunpolitiker och rektorer måste frigöra tid och resurser för fortbildning av de lärare som har den svåra uppgiften. Någon quick fix finns inte.
