Vad händer mellan människor och i ett samhälle när vi börjar utnyttja våra rättigheter även när dessa går ut över andra människor? Under de senaste veckorna har jag haft anledning att fundera över detta och över förhållandet mellan frihet och ansvar.
Under en vecka i sommar har jag vandrat i fjällen med hela min familj. En enorm känsla av frihet med vidder, vatten och vyer. Tanken går till Tegners dikt om när ”så mycket vackert i skapelsen och livet sig förråder. Hur skön måste då inte själva källa vara den evigt klara?” Vi vandrade i Guds natur med fri tillgång till friskt källvatten men också till iordningställda rastplatser och övernattningsstugor. En enorm känsla av frihet. För att detta ska fungera måste alla ta sitt ansvar, lämna marken orörd och ta med allt man tagit dit och gemensamt vårda det vi fått. Både frihet och ansvar.
Det är något av en gudomlig princip i detta om frihet och ansvar som det tål att bygga samhällen på. I evangeliet får vi full frihet och fri tillgång till det gudomliga. Men den nya ställningen i evangeliet är också fylld av ansvar. Att inte utnyttja friheten eller synda på nåden.
Det svenska samhället beskrivs ibland som ett hög-tillits-samhälle. Vi litar på myndigheter, medier och medmänniskor. Det är något som byggs över tid och som upprätthålls genom en god balans mellan frihet och ansvar. Forskare som Bo Rothstein, Lars Trägårdh och Lars Svedberg har visat hur viktigt denna typ av socialt kapital är för ett samhälle och hur viktigt det är att arbeta för att bibehålla tilliten.
Tilliten i vårt samhälle är en av våra viktigaste tillgångar.
— Ulrik Josefsson
När vi i allt högre grad talar om våra rättigheter leder det till att vi måste börja tala om skyldigheter. Det är stor skillnad på ordparet frihet och ansvar jämfört med rättigheter och skyldigheter. Jag menar att relationerna som formas genom att vi låter frihet och ansvar vägas mot varandra är långt viktigare för ett samhälle än de juridiska transaktioner som uppstår när vi mäter rättigheter och skyldigheter
[ Frida Park: Har vi blivit överkokta grodor allihop? ]
När vi börjar låta våra egna friheter och rättigheter gå ut över andras uppstår en konflikt som inte så lätt löses med regelverk och föreskrifter. Om jag, för att jag har rätt till det, trampar på något som är viktigt eller heligt för någon annan riskerar förhållandet mellan frihet och ansvar komma ur balans och genom detta riskerar tilliten i samhället och mellan människor att skadas.
Tilliten i vårt samhälle är en av våra viktigaste tillgångar, något värt att kämpa för att bibehålla. Vi behöver alla bidra till en mentalitet där vi tar in andras perspektiv, känslor och behov och inte bara hävdar vår egen rätt. Detta gäller alla människor i hela samhället.
