I ingen annan politisk fråga har den svenska opinionen svängt så snabbt som i synen på Nato. I dag är det inte bara bland riksdagens ledamöter som majoriteten är stabil för ett medlemskap, utan även bland väljarna. Ett par dagar efter Rysslands aggressiva invasion av Ukraina, fanns det en majoritet bland svenskarna för ett medlemskap i den tidigare så omstridda försvarsalliansen.
Allt sedan grundandet av Nato 1949 har det funnits en diskussion i Sverige om ett svenskt medlemskap. Länge var det framför allt Folkpartiet, som partiet då hette, och Moderaterna, som förespråkade ett närmande till organisationen. Men den svenska alliansfriheten och neutralitetspolitiken som framför allt salufördes av socialdemokratiska statsministrar, utrikes- och försvarsministrar, hade ett starkt stöd bland valmanskåren.
Bland socialdemokratiska utrikes- och försvarspolitiker var stödet för ett medlemskap i Nato minimalt. Den som öppet förespråkade ett närmande förpassades snabbt ut i kylan. Själv minns jag de säkerhetspolitiska samtalen som utrikesminister Anna Lindh ledde i början av 2000-talet. FP-ledaren Lars Leijonborg lämnade snabbt samtalet eftersom inte Nato-frågan fanns med. Men i takt med Rysslands allt aggressivare politik gentemot sina grannländer, förändrades den svenska synen på försvarsalliansen.
Majoriteten hos svenska folket är i dag stabil.
— Dan Svanell
Framför allt var det efter ockupationen av Krim 2014 som det började hända något i opinionen. Det var då jag själv ändrade uppfattning om Nato och sa ja till ett medlemskap. Och efter Rysslands invasion av Ukraina i februari 2022 fanns det en klar majoritet för ett svenskt medlemskap. Men det var Finlands ändrade politik som bet sönder Nato-motståndet bland svenska politiker och väljare. Utan deras omsvängning hade knappast Socialdemokraterna inlett förändringen av partiets mångåriga försvars- och säkerhetspolitik.
Om inte Magdalena Andersson tagit ledartröjan hade knappast den interna S-opinionen ändrats. Nato hade knappast välkomnat Sverige som medlem om S gått emot. Tidigare statsministern Fredrik Reinfeldt sa vid ett tillfälle att ett svenskt medlemskap i Nato knappast var aktuellt så länge Socialdemokraterna var emot.
Det finns fortfarande ett utbrett motstånd mot Nato bland svenska politiker. Både Vänsterpartiet och Miljöpartiet är emot. Och även inom S finns det tidigare politiker, till exempel förre biståndsministern Pierre Schori, som fortfarande argumenterar mot ett medlemskap. Men majoriteten hos svenska folket är i dag stabil. Nu väntar vi bara på att president Recep Erdoğan och Ungerns premiärminister Viktor Orbán ska bestämma sig för att sluta utnyttja medlemsansökan för egen vinning.
