Han lyfte oss upp till metafysiken. Han var organisten Sebastian Johansson. Där under valven i kyrkan. Där med Eva Spångbergs fängslande skulptur, Uppståndne Kristus, hängande över våra huvuden. Där spelade den gudabenådade Sebastian Johansson glimrande verk av franska kompositörer. De flesta kände jag inte alls till.
Det går inte att återberätta en orgelkonsert som fångar hjärta och hjärna, i nämnd ordning! Och jag skulle inte vilja läsa en recension som, mer eller mindre, speglar någon annans sinne. Det är svårt att tänka sig musik som överträffar de upplevelser eller förnimmelser, som en kyrkorgel kan gestalta eller skapa.
Jag är säker på att musiken givit oss människor otaliga gudsupplevelser. I varje fall känslor av evighet, av himlarymd, av det ofattbara. Många människor tror att det finns ”något bortom bergen”. Och vem föreställer sig att enbart det som vi ser, det vi har kunskap om, enbart det som har vetenskaplig evidens, existerar. Jag tror att musiken – om man nu ska använda ordet i bestämd form – kan avpollettera en del av den förhärskande materialismen. Och en del av vår uppenbara individualism! Så att vi får känna verkligheten utanför oss. I oss själva är vi alla alldeles för bräckliga!
Vi människor behöver Gud! Samhället behöver Gud!
— Alf Svensson
Vi människor behöver Gud! Samhället behöver Gud! Jodå, det finns många, som använt eller använder Gud som skydd eller täckmantel för sina egna maktambitioner och positioner. Tyvärr! Men det finns också många som anar. Och lever med undran inför tillvaron.
För en del år sedan tillfrågades en välkänd Uppsalaprofessor om han trodde på Gud. Han svarade: Jag vet ingenting, jag tror ingenting, men jag anar. Borde det kanske vara ett mer framträdande engagemang från kristenheten, nu när rymdens oändlighet utforskas vida mer … Att hjälpa medmänniskor till gudstro?
Finns det inte en risk för att vi år 2023 fastnar i debatter eller resonemang eller artiklar där vi bara odlar åsiktsskillnader? Och med allsköns one-liners penslar över det mest angelägna, att våra medmänniskor får kontakt med Gud?
Det livliga samtalet om frågor som rör tron och trons plats i samhället får inte stanna av. Men finns det inte en risk att replikerna flyger över den nu levande svenskens huvud? Begrepp och ordförståelse, språkskillnaden mellan den troende och icketroende kan vara större än vi tror. Kanske är det inte alltid orden i sig som kan nå in bakom våra mer eller mindre välputsade och avskärmade fasader? Tonen, klangen från det eviga i musik, poesi och konst kan få varje bålverk att rämna, även de som byggts med största omsorg.
Vi hörde orgelkonserten och kände sångtexten leva upp: Närmare Gud till dig, närmare dig.
[ Alf Svensson: Krävs en rejäl analys efter valet ]
