Min gamla mellanstadieskola har dragits in i kulturkriget. Detta sedan den deklarerat att Luciatåget skulle arrangeras ”utan religiösa inslag”. Tanken att ett traditionellt luciafirande skulle kunna provocera någon upprörde både kristna och konservativa ateister. Vilket förlöjligades av deras progressiva motståndare.
När det sedan blev känt att regionfullmäktige i Gävleborg tackat nej till ett luciatåg där både Lucian och tärnorna skulle vara män kastades rollfördelningen om. De konservativa nickade belåtet, de progressiva gick i taket. De senare blev än mer uppjagade då beslutet fattades av fullmäktiges ordförande, tillika riksdagsledamoten, Mattias Eriksson Falk (SD). Föga förvånande kallades önskan om ett traditionellt luciatåg för ”vedervärdig” på Expressens kultursida. Hårda ord om ett beslut som är jämförbart med att välja traditionell julmat till jobbets julfest i stället för till exempel asiatiskt julbord.
Det råder ingen tvekan om att kristna traditioner kan provocera en progressiv ”woke”-opinion för vilken allting är politiskt. Vi har sett precis samma debatt om julsånger och skolavslutningar i kyrkan.
Det är svårt att ta det på allvar. Den som upplever ett vanligt julfirande som så provocerande kan inte ha många reella problem. Det finns något löjeväckande i att beskriva Luciatågets könssammansättning som en progressiv kärnfråga.
Jag vill dock bestämt avråda kristna och konservativa ateister från att nappa på detta bete. ”Kriget mot julen” är en pseudokonflikt. En liten, högljudd minoritets gnäll över majoritetens trygga glädje under årets största högtid.
[ Frida Park: Religionsfritt luciatåg är inte bara omöjligt - det är kränkande ]
Sverige är förvisso världens mest sekulärindividualistiska land, som Per Ewert skildrar i sin utmärkta nya bok Landet som glömde Gud (Norma 2022). Men väldigt många är fortsatt stabilt kulturkristna. En bred majoritet instämmer i att Sverige är ett kristet land och kristendomen normen.
Det finns också tecken på ökat stöd framöver. Bland unga blåser värdekonservativa vindar, familj och traditioner blir viktiga för en generation som sett hur hyperindividualism kan skapa rotlöshet.
Men själva julen då? Är inte den hotad? Knappast. Julfirandet är påfallande opåverkat av progressiva protester. Enligt Svensk Handels Julrapport beräknas julklappshandeln uppgå till 22 miljarder kronor krisåret 2022. Det är en miljard mindre än förra året, men den långsiktiga trenden är stabil. En tredjedel av svenska folket besöker någon gång under året gudstjänster, julottor eller andra religiösa möten, de allra flesta av dem kristna. Hundarna skäller men karavanen drar vidare, som ordspråket lyder.
Man måste inte mata alla troll som sticker upp huvudet. Låt julalarmisterna hållas. Vi och våra traditioner är starkare än så. God jul!
