Gästkrönika

Framstegstanken lämnar kloster och skogar tomma

Förvaltarskap kräver politisk långsiktighet

I sommar körde jag förbi ett kloster i Frankrike vid namn Fontevraud-l’Abbaye. Under medeltiden var det en blomstrande politisk och ekonomisk knutpunkt. En livlig by samlades kring klostret och livnärde sig på dess verksamhet.

Ända fram till franska revolutionen. Då kastades munkar och nunnorna ut. Staten tog över det enorma klostret. Det förvandlades till ett fängelse, som sedan togs över av nazisterna för att förvara krigsfångar under ockupationen.

I dag är klostret ett museum för modern konst utan religiösa inslag. Byggnaden står kvar som ett tomt skal, med få referenser till dess tidigare innehåll.

Det ingav en känsla av tomhet att vandra genom de stora ekande stenkorridorerna. Men man kunde föreställa sig ljudet av tidebönerna och nunnornas lovsånger så som de en gång sjungits. Nu fylls korridorerna i stället av fotograferande turister och enstaka konstutställningar.

Förra veckan bromsade en majoritet i Sveriges riksdag EU:s förslag att 20 procent av skadade naturområden ska återställas. Förslaget har som mål att skydda den biologiska mångfalden och undvika ekosystemkollaps. Anledningen, enligt partierna, är subsidiaritetsprincipen, att EU inte ska lägga sig i problem som bäst löses av nationerna själva. Sveriges stora beroende av skogsindustrin, och att staten själv äger en stor del av skogen, gör också frågan mer komplicerad.

Enligt Naturskyddsföreningen håller Sverige på att bli bakåtsträvande när det gäller biologisk mångfald. Med tanke på hur stora naturområden som landet består av så är det ett område Sverige hade kunnat göra stor skillnad på, om viljan hade funnits. Poängen är inte att sluta bruka skogen, men det finns mer hållbara sätt att göra det på. Ett sådant är kontinuitetsbruk – en metod som i längden kan vara ekonomisk fördelaktig och som ökar bindningen av kol. Som det ser ut nu kalhuggs en stor del av arealen vilket dödar ekosystemet. Tankesättet är inte långsiktigt utan handlar om att vara med i den globala konkurrensen och gå med ekonomisk vinst här och nu.

En kristen tanke är i stället att utöva ett förvaltarskap över naturen.

—  Edel Irén Lappin

Framstegstanken som delvis kom med franska revolutionen är också något som förstör miljön i dag. En kristen tanke är i stället att utöva ett förvaltarskap över naturen. För det behövs en politisk långsiktighet.

Grunden i den franska revolutionen låg i en vision om att skapa en ny och bättre värld för folket, och för det behövde äldre institutioner träda åt sidan. Resultatet av det står fortfarande kvar i form av tomma kloster. Svenskt skogsbruk har ett liknande tankesätt när man skövlar skogarna i stället för att förvalta det som finns. Det skapar ekande hallar där fågelkvittret bara blir ett minne blott.

Fler artiklar för dig