Häromdagen fastnade jag för låten Dream Small av Josh Wilson. Jag vet inte hur många gånger jag spelat den på repeat. Den handlar om att förändra världen – i det lilla. Om att inte köpa lögnen om att vi måste göra allt. Utan se vad de där små, till synes obetydliga, vardagshandlingarna faktiskt kan innebära. Han sjunger om en pappa som spenderar tid med sin familj, en pastor som under 40 år gett kärlek till brustna och trasiga människor. Om att besöka änkan nere på gatan eller dansa en fredagskväll med en vän med särskilda behov.
Texten i sången är enkel. Dröm litet. Hur opretentiöst låter inte det? Men samtidigt så befriande? Naturligtvis är det inget fel med större drömmar. Men är det inte så att vi kan missa de viktigaste, små ögonblicken, om vi bara rusar iväg mot större saker som verkar viktigare? Är det inte de små ögonblicken, de små handlingarna i vardagen som kan förändra något på riktigt?
Moder Teresa menade att sättet på vilket en vänlig handling görs är lika viktigt som själva handlingen.
— Ruth Nordström
Jag samtalade nyligen med min man om just detta. Om vad som egentligen är viktigt i livet. Jesus själv sammanfattar alla budorden, hela det kristna budskapet med två saker. Att älska Gud av hela sitt hjärta och att älska sin nästa som sig själv. Det finns en vila i att landa i detta. Denna kallelse räcker för oss alla. Vi kan låta Jesus använda oss just där vi är och låta hans kärlek nå till varje människa vi möter, i ett vänligt leende, ett uppmuntrande ord, en enkel handling i kärlek. Vi kan börja värdesätta de där små sakerna vi kan göra för att hjälpa någon. Att vara fullständigt närvarande när vi nattar våra barn och lyssnar på deras vardagsbestyr eller när vi lyssna på en vän som delar sitt hjärta. Att fortsätta be de där enkla, små bönerna för våra nära och kära i tillitsfull förtröstan på att Gud svarar.
[ Stolt Elise Lindqvist tog emot medalj av kungen ]
Moder Teresa menade att sättet på vilket en vänlig handling görs är lika viktigt som själva handlingen. “Var det levande uttrycket för Guds vänlighet, vänlighet i dina ögon, vänlighet i ditt ansikte, vänlighet i ditt leende, vänlighet i dina varma hälsningar. Vi är alla hans instrument, som gör vår lilla bit och passerar förbi”, skriver hon i sin bok The joy in loving. Jag tänker på alla koppar varm choklad och nyponsoppa, alla underställ och kärleksfulla kramar Elise Lindqvist gett till tjejerna på prostitutionsgatan Malmskillnadsgatan under alla år. Tjejerna känner kärleken bakom handlingarna. De vet att hon själv varit i deras situation och de litar på henne.
[ Ruth Nordström: Vårt behov av tystnad är enormt i den här kulturen ]
Hade inte Moder Teresa rätt när hon sade att vi kanske inte kan göra storverk i världen men att vi kan alla göra små gärningar med stor kärlek? Är det inte så vi förändrar världen?
