Gästkrönikor

Negativ attityd mot religion bakom förbudskrav

Vilket samhälle skapar vi när vi inte tillåter synliga uttryck för religion och trosuppfattningar?

Nyligen avkunnade EU-domstolen i Luxemburg en dom som behandlar två fall gällande bärande av muslimsk huvudduk på privata arbetsplatser. Det ena fallet rör en kvinna som varit anställd som förskolepedagog i en förening som driver ett stort antal förskolor. Hon stängdes av från arbetet efter att ha trotsat föreningens neutralitetspolicy gentemot barn och föräldrar genom att vägra ta av sig sin slöja. Det andra fallet rör ett kvinnligt kassabiträde i ett apotek som hade omplacerats och skickats hem på grund att hon vägrade ta av sig slöjan och på så sätt trotsade apotekskedjans interna neutralitetspolicy som förbjöd anställda att på arbetsplatsen bära iögonfallande och stora politiska, filosofiska eller religiösa symboler.

Både EU-domstolen i Luxemburg och Europadomstolen i Strasbourg har tillkännagett flera domar gällande religiösa symboler och så kallade neutralitetspolicys. I ett fall från Europadomstolen, Eweida med flera mot Storbritannien, slog Europadomstolen fast att det var okej att förbjuda bärandet av kors för en sjuksköterska eftersom det kunde äventyra patienternas hälsa och säkerhet men att det inte var en nödvändig och proportionerlig åtgärd att förbjuda bärandet av ett kors för en kvinnligt anställd på ett brittiskt flygbolag.

Ett hälsosamt demokratiskt samhälle kräver att vi tolererar pluralism och mångfald

—  Ruth Nordström

I ett av de mest uppmärksammade fallen, det så kallade krucifixfallet, förde den finskfödda, italienska medborgaren Soile Lautsi talan i Europadomstolen för de mänskliga rättigheterna och hävdade att de kristna krucifixen som fanns i de italienska offentliga skolornas klassrum stred mot hennes rätt att ge sina barn en sekulär uppfostran. I domen från högsta kammaren blev det ett klart stöd för Italiens rätt att låta krucifixen hänga kvar. Europadomstolen hävdade vikten av att respektera medlemsstaternas kultur, historia och tradition, där kristendomen har en särställning. Europadomstolen underströk att sekularism (“laïcité” på franska) också är en “filosofisk övertygelse”, det vill säga en “tro”, och som sådan är inte sekularism “neutral”. En viktig princip från domen är att frånvaron av religiösa symboler inte nödvändigtvis är neutralt, eftersom sekularism också är att betrakta som en icke-neutral livsåskådning.

Bakom krav på förbud av religiösa symboler ligger ofta en negativ attityd mot uttryck för religion, som även växer sig starkare i Sverige. Det är viktigt att ställa sig frågan om vilket samhälle vi skapar när vi inte tillåter synliga uttryck för religion och trosuppfattningar. Som Europadomstolen slog fast i fallet Eweida, kräver ett hälsosamt demokratiskt samhälle att vi tolererar och upprätthåller pluralism och mångfald.

Fler artiklar för dig