Tidigt på söndagsmorgonen anföll omkring 100 israeliska flygplan Hizbollahs avfyrningsramper i Libanon. Den israeliska armén uppger att man hade underrättelser som pekade på att ett större anfall från Iranunderstödda Hizbollah mot Israel var att vänta. Hizbollah anses vara en av världens mest välbeväpnade terroristorganisationer och anfallet, enligt organisationen själva, skulle bli en del i det väntade svaret efter att Israel dödat en högt uppsatt Hizbollahledare i juli i år.
Efter avvärjningsmanövern avfyrades mellan 200–300 raketer mot Israel, varav de flesta kunde skjutas ned av den israeliska armén. Minst en kvinna skadades.
Många befarade initialt att det här kunde bli en upptrappning i konflikten i ett Mellanöstern som befinner sig på helspänn. Timmar senare kunde olika experter konstatera att morgonens händelser inte blev lika eskalerande som man först befarade. Men spänningen kvarstår. Nödläge är utlyst i Israel.
Fred i regionen och en framtid för Gaza är inte omöjligt.
— Frida Park
Ingen reell avspänning är heller att vänta förrän ett eldupphör mellan Israel och Gaza är på plats. Samtal om överenskommelse pågår. Hamas, och Eqypten, ställer krav på att Israel ska släppa kontroll över områden som Israel vägrar släppa eftersom man anser att det där finns tunnlar för terrorister. Men ett svagt hopp finns. Allt fler vill se vapenvila.
I Israel pågår demonstrationer om eldupphör. Anhöriga till gisslan befarar att många som suttit kidnappade sedan 7 oktober inte längre är i livet. Kritiken mot premiärminister Benjamin Netanyahu trappas upp, även från de egna leden.
[ Debatt: Ska det bli fred i Mellanöstern måste penningflödet till terrorister upphöra ]
Huruvida det ska bli vapenvila eller ej avgörs dock till stor del av omvärlden, inte minst USA. President Joe Biden uttalar fortsatt sitt stöd för Israels rätt att försvara sig och sina medborgare, något Demokraternas nyvalde presidentkandidat Kamala Harris instämde i under sitt tal på partiets kongress. Bidendoktrinen för fred slår fast att om terror drivs av fattigdom kan inte fred nås enbart genom militära medel. Det kräver en genomarbetad plan för återuppbyggnad av Gaza och bekämpande av fattigdomen som är utbredd i den lilla landremsan. I detta har Biden rätt.
Hamas, som styr Gaza, är inte intresserad av att bekämpa fattigdom. Så länge området tillhör ett av världens fattigaste kommer biståndspengar fortsätta flöda in, och delar av dessa hamna i den redan så välbeställda terrororganisationens fickor. Dessutom är fattigdom en avgörande grogrund för radikalisering. Vill man bekämpa Hamas måste man alltså bekämpa fattigdomen.
Fred i regionen och en framtid för Gaza är inte omöjligt. Shraga F. Biran, israelisk advokat och författare, lyfter Tyskland som exempel. Efter andra världskriget fanns det miljoner nazister, och efter ett antal år hade ett målmedvetet arbete för att motverka ideologin, tillsammans med den omfattande Marshallplanen för att bygga upp Europa igen, lett till slutet för nazismen.
För befolkningen i Gazas skull, som lider enormt under krig, fattigdom och terror, är det hög tid att de stora intressenterna för fred i området, som EU, USA och Kina, stöttar befriandet av Gaza från Hamas terrorstyre, utrotar fattigdomen och därmed grogrunden för radikalisering och terrorism. Det har gjorts förut. Det kan göras igen.
