Kristdemokraternas partiledare fick det hett om öronen förra veckan när hon gick ut och sa att muslimer som inte anpassar sin tillämpning av islam bör återvända. (Dagen 28/5) Ebba Busch tog halshuggning, stenandet av kvinnor eller homosexuella som exempel på muslimska värderingar som inte hör hemma här. Hon har naturligtvis rätt. Den som hyser uppfattningen att den sortens handlingar är goda och rätta bryter självklart mot de normer som gäller här.
Å ena sidan pekar Busch på ett verkligt integrationsproblem, å andra sidan gör hon det alldeles för enkelt för sig när hon säger att islam måste anpassa sig. Muslimer är inte islam och islam är inte muslimer. Muslimer är de människor som praktiserar religionen islam och religionen kan praktiseras på många olika sätt. Kort sagt – det finns många sorters muslimer.
Busch utspel är alltså helt i fas med de egna väljarnas negativa inställning till islam.
— Fredrik Wenell
Det fokuseras alltför lätt i den offentliga debatten på lärorna och texterna i islam eller de muslimer som ägnar sig åt hederskultur och tvång. I en intressant artikelserie i Kvartal (21/5) redogör journalisten Henrik Höjer för den holländske sociologen Ruud Koopmans forskning. Koopman har på punkt efter punkt visat att den som tror att integrationen av muslimer kommer gå enkelt i västvärlden behöver ompröva sin hållning. Värderingsskillnaderna är ofta alldeles för stora. Han hänvisar till gedigen statistik och jämförande studier som visar att där vissa sorters islam praktiseras har kvinnor det sämre, utbildningsnivån är lägre och homosexuella är hårt trängda. Den trogne Dagen-läsaren vet också att kristna ofta är förföljda i länder som styrs av islam.
Men så har det inte alltid varit.
Under medeltiden flydde judar och kristna fritänkare undan inkvisition och förföljelse från andra kristna till den muslimska världen där de hittade en fristad. I dag sker flykten åt andra hållet – från vissa muslimska länder till det fria Europa. Det är svårt för oss att förstå att vår kontinent en gång var en mardröm för minoritetskristna. En av den radikala reformationens förgrundsgestalter Michael Sattler fick 1527 tungan avskuren innan han blev bränd på bål av andra som också var kristna.
[ Drygt hälften av svenskarna ser sig om kristna ]
Ett av problemen med den radikala reformationen var enligt de kristna som då hade makten att de trodde på religionsfrihet och åtskillnad mellan stat och kyrka, och det var 250 år innan upplysningen. De menade av teologiska skäl att en människa blev kristen genom personlig bekännelse och inte för att man tillhörde ett visst folkslag eller en viss släkt.
I dag tar vi religionsfriheten som anabaptisterna kämpade för som given, men det kanske vi inte ska göra. I en nyligen publicerad forskningsrapport om religion och religionsfrihet, utgiven av SOM-institutet, konstaterar statsvetaren Marie Demker att minoriteter, katoliker och muslimer, upplever religionsfriheten som hotad.
Stödet för att invandrare ska få utöva sin religion är lägst bland M-, KD- och SD-sympatisörer. Samma partiers väljare hyser i högre utsträckning negativa attityder till islam. Bland SD är det så många som 86 procent som har en negativ inställning till islam, motsvarande siffra bland KD-sympatisörer är 72 procent och bland Moderaternas folk 65 procent.
Bland Tidöpartiernas väljare finns det alltså en utbredd negativ inställning till invandrares religionsfrihet och till islam. Busch utspel är alltså helt i fas med de egna väljarnas negativa inställning till islam.
[ Kristna kongoleser avrättade på IS-liknande sätt ]
Som ovan konstaterats var muslimska länder en gång fristäder för flyende kristna, i dag är det tvärtom. Situationen i de länder som styrs av islam är helt enkelt för svår. Skälen till det är flera. Det handlar bland annat om möjligheten till utbildning, läskunnighet med mera – men minst lika viktigt är förhållandet mellan den religiösa och politiska makten.
Men det måste inte vara så. Det är den kristna tron ett exempel på. I islam, precis som i den kristna tron, ligger de religiösa texterna fast. Däremot kan de religiösa utövarna förändras. Muslimer kan, och vissa gör redan, tolka sin religion på andra sätt, eller, varför inte, börja följa Jesus.
Kristna i dag har inte samma värderingar som de kristna som hade den politiska makten på 1500-talet trots att de utgår från samma texter. Om kristnas värderingar har kunnat förändras borde det kunna hända med muslimers. Men det kommer att ta tid och här kan kyrkorna spela en avgörande roll genom att visa gästfrihet och vara goda grannar. Det innebär inte att man inte ska stå upp emot sådant som är problematiskt eller för det man tror är sant.
För kyrkan handlar det om att ta missionsuppdraget på allvar och det handlar inte i första hand om att människor ska omfamna kristna värderingar utan snarare om att inbjuda människor att börja följa Jesus.
[ Kolumn: Inte islamofobi att Ebba Busch pekar på förtrycket inom islam ]
