Den här gången var de flesta överens om att den sittande presidenten Recep Erdogan nog ändå skulle vinna över utmanaren, Kemal Kiliçdaroglu, i söndagens andra valomgång. Det verkar inte bättre än att det turkiska folket uppskattar den hårdföra och auktoritära linje Erdogan drivit sedan han första gången blev vald 2014. Ytterligare fem år väntar nu för Turkiet med islamisten som 570 år efter erövringen av Konstantinopel kan fira sin vinst i den Hagia Sofia som då, år 1453, gjordes om från kyrka till moské.
Religionen har spelat stor roll för Erdogans politik och relation till Sverige. Protesterna i Turkiet mot högerextreme partiledaren Rasmus Paludans koranbränningar var många och högljudda -inte bara från presidenten själv. Hur tungt vägde hans Nato-krav att stoppa Paludan att bränna fler böcker när polisen nekade fortsatt tillstånd för brasorna?
Än har Kristersson inte fått något ja från Erdogan. Det talas om listor över namn på personer med samröre med terroriststämplade PKK som Turkiet önskar utlämnande. Är den homosexuelle konvertiten Mattias Znar Carlsson, som Dagen skriver om en av dem?
Trots att han fått beslut om skyddsstatus från Migrationsverket meddelar Säkerhetspolisen att Znar Carlsson är ett hot mot rikets säkerhet på grund av påstått samröre med PKK, något han själv nekar till.
Oavsett vad som är fakta i det aktuella fallet är det rimligt att ställa sig frågan hur mycket islamisten Erdogan ska få diktera över svensk yttrandefrihet och religionsfrihet.
