I en nyligen publicerad rapport (11/12) får samfunden beröm. De har hittat kreativa lösningar, gått före med gott exempel och är viktiga informationskanaler. Men det kan bli betydligt bättre, och förbättringarna kommer inte an på samfunden utan på myndigheterna.
Vågar man hoppas på en förändring?
— Fredrik Wenell
Utredaren konstaterar att samfunden i hög utsträckning drivs av ideella krafter och utanför kontorstid. Att det låter som att det skulle vara en överraskning förefaller något märkligt eftersom så har varit fallet ända sen folkväckelsens tid på 1800-talet. Det har ofta benämnts folkrörelser.
Okunskapen om samfundens insats är kännetecknande för hur myndigheter i allmänhet har sett på kristenheten. Därför är det glädjande att myndigheterna äntligen börjar förstå betydelsen av samfunden. Vågar man hoppas på en förändring?
[ Myndigheterna självkritiska vill lära sig mer om trossamfunden ]
