Trots intensiv forskning, där experter över hela världen lägger pussel med all tillgänglig kunskap, måste fortfarande frågan om vad vi vet om det coronavirus som orsakar sjukdomen covid-19 besvaras: Inte mycket och definitivt inte tillräckligt. I framtiden kommer kanske tydliga mönster att utkristallisera sig men i nuläget handlar det i stor utsträckning om oberäknelighet.
Detsamma kan sägas om den ekonomiska situationen under pandemin. Signalerna pekar än hit och än dit. Världens börser, inklusive den i Stockholm, rasade så kraftigt i början av krisen att paralleller drogs till börskraschen 1929 men återhämtade sig snabbt. Den svenska kronan, som brukar ta stryk i ekonomiska kriser, är tvärtom starkare än på länge. Bostadspriserna gungade till i våras men är nu på väg uppåt igen. Arbetslösheten är med svenska mått mätt skyhög, men för detaljhandeln pekar pilarna uppåt, även om det är stor skillnad mellan branscher. Och så vidare.
I den här situationen kan siffror som normalt skulle höra hemma i en finansministers allra mörkaste mardröm ses som en relativ framgång.
Det är minst 40 år sedan svensk ekonomi krympte med så mycket som 8,6 procent från ett kvartal till ett annat. Men den BNP-siffra som Statistiska centralbyrån presenterade på onsdagen var mindre dålig än väntat och pekar på att vi befinner oss i ett bättre länge än övriga Europa med rysarsiffror för bland annat Spanien (minus 18,5 procent) och Frankrike (minus 13,8 procent). Och hur mycket president Trump än försöker lura i de amerikanska väljarna att USA:s ekonomi redan nu är stark talar siffrorna ett annat språk.
Läs mer Var tredje svensk pastor ser minskat givande till kyrkan i krisen
Att andra länders ekonomier går ännu sämre än Sveriges är dock inte mycket att glädja sig åt. Vi är ett av världens mest exportberoende länder, och om efterfrågan ute i världen inte repar sig blir det svårt för exportindustrin att få fart på hjulen igen. Särskilt om kronan förblir stark jämfört med den amerikanska valutan.
Det finns alltså tydliga likheter mellan den ekonomiska och den medicinska pandemin. I båda fallen befinner vi oss mitt inne i krisen utan att skönja ljuset i tunneln. En lång höst och vinter väntar, i Sverige och i andra länder. I det läget är det naturligtvis en fördel att alla de pengar som regeringen avsatt till krisstöd ännu inte tagits i bruk. Flera av insatserna, som omställningsstöd och hyresstöd till företag, har nästan inte använts alls och några miljardbelopp är det inte frågan om. Även i kassalådan för den åtgärd som tycks mest effektiv, permitteringsstödet som gjort att antalet varsel inte sprungit i väg ohejdat, finns det pengar kvar.
Ett misslyckande? Knappast. Ingen kunde veta hur det skulle bli och det var trots allt bättre att ta rejäl höjd från början. Men det innebär också att det bör finnas resurser över för riktade insatser till de branscher som är i störst behov av stöd – och till andra delar av det svenska samhället, som kulturlivet och idrottsrörelsen.
Läs mer Italien varnar: Fler migranter än vi kan hantera under coronakrisens spår
