Sex sånger, alla med mer eller mindre stark kristen prägel, sammanfattar Pugh Rogefeldts sista musikaliska hälsning. Skivan ”Guds finger” släpptes postumt den 24 november. Sonen Michael Rogefelt berättar att hans pappa in i det sista engagerade sig för att musiken skulle ges ut.
Den 1 maj i år somnade artisten Torbjörn ”Pugh” Rogefeldt in efter att en längre tid har kämpat mot en både svår och smärtsam neurologisk sjukdom. Även om sorgen och saknaden är stor hos familjen och vännerna kom döden som en befriare.
– Jag tror att alla som har haft en svårt sjuk anhörig har upplevt att det kommer till en punkt när det blir så svårt att alternativet att gå bort är nästan bättre. Och pappa hade det så himla svårt. På slutet kunde han inte göra någonting, säger Michael Rogefelt.
Han är osäker på hur länge Pugh faktiskt arbetade med de sista sångerna till skivan, men att han ville samla sånger till en sista skiva rådde ingen tvekan om. Två låtar som finns med på Guds finger har de senaste åren getts ut som singlar. Först Jesus i mobilen (2019) och sedan Fasta klippa (2022). Övriga fyra sånger är tidigare outgivna – Breda hav, Ingen annans fel än mitt, Trassel och problem samt Begravningslåt. Under sjukdomstiden bollade Pugh låtarna med sin son och de var inte alltid överens. Till exempel om den suggestivt gospelpunkrockiga Trassel och problem som Pugh tyckte inte dög.
– Jag skickade ut den till musikerfolk och kristna vänner med en önskan: ”Lyssna och säg vad du tycker”. Alla jag pratade med tyckte i olika grad att den var bra och själv tyckte jag att den var jättebra. Den hade många ingredienser som var farsan. Jag hade en övertalningskampanj med honom. Jag sa att både skivbolaget och folk jag pratat med tycker att den håller. Till slut gav han med sig. Han sa: ”Jag litar på dig”.
Då började plötsligt skivbolaget att komma med invändningar. ”Det här materialet kan vi inte ha för det stämmer inte överens med de övriga låtarna”, argumenterade de. Resonemanget syftade på att de andra sångerna är tydligt inspirerade av äldre sånger.
Fasta klippa är Pughs tolkning av den gamla väckelsesången Klippa du som brast för mig, Jesus i mobilen bygger på gospellåten Jesus on the mainline, Breda hav utgår från melodin i psalmen Amazing grace och Ingen annans fel är starkt influerad av bluespredikanten Blind Willie Johnsons It’s nobodys fault but mine.
Nu fick Michael Rogefelt starta en ny övertalningskampanj. Det här gången mot skivbolaget.
– Om materialet är sprunget ur en religiös musiktradition så måste det ju finnas plats för en sådan låt. Till slut gav de med sig, så Trassel och problem kom med.
Var Pugh medveten om vilka låtar som skulle komma med på plattan?
– Ja, förutom Begravningslåt.
Michael berättar att när Pugh blev allt sjukare var det en nära vän, musikern Hasse Tholin, som tog tag i frågan om hur han ville ha sin begravning.
– Pappa hade att antal önskemål om musik. Och det var jätteviktigt att det skulle vara i en kyrka med präst och hela balunsen. Då sa han också: ”Det ligger en cd-skiva i studion som är märkt Begravningslåt” När vi sedan letade hittade min ena bror cd:n.
Pughs önskemål var att den skulle omarbetas. Försök gjordes, men utan tillfredsställande resultat. Så det såg ut att inte bli något.
– När vi hade samtal med prästen om begravningen så berättade vi det. Då undrade hon: ”Kan man få höra den?” När hon lyssnat sa hon: ”Varför ska inte den vara med?” ”Men den är ju en demo.” ”Ja, men den duger väldigt bra som den är. Det är ett fantastiskt verk.” Så då tog vi med den. Man måste lita på prästen, säger Michael Rogefelt.
Trots att han hade väldigt svårt att både röra sig och tala, satte han fingret i luften och sa: Den ska heta Guds finger.
— Michael Rogefelt
Det instrumentala verket avslutar Guds finger. Michael berättar att skivbolaget ville ha en annan titel än Begravningssång, men att familjen stod på sig.
Första demoinspelningarna föddes i Sandkvie Studios på Gotland redan 2018 där musiken till hela skivan utom sista låten producerats och mixats. Michael tror att Pugh redan hade jobbat med materialet i något år då. Hela framtagandet av den nya Pugh-plattan gick under namnet ”Relloprojektet”, ett arbete där skivbolaget var drivande men familjen i högsta grad varit involverad. Materialet var i princip färdigställt medan Pugh fortfarande var i livet.
– Har pappa gjort något och sagt att det är klart så är det klart. Han är väldigt noga. Vi har lämnat det mesta orört, förklarar Michael Rogefelt.
Det var Pugh själv som bestämde vad skivan skulle heta.
– Trots att han hade väldigt svårt att både röra sig och tala, satte han fingret i luften och sa: Den ska Guds finger. Det kan tyckas som en väldigt allmängiltig titel, men om man ska tolka det så säger det ganska mycket om hur pappa såg på det här projektet. Det kanske inte är en omfamning av Gud, men en supertydlig beröring av Gud – och även en beröring från pappas sida. Det påverkade honom och det tycker jag hörs i materialet, säger Michael Rogefelt.
Han refererar till skivans omslagsbild som är en grafisk bearbetning av Michelangelos berömda målning Adams skapelse där Gud rör vid Adam med sitt ena finger.
För Michael personligen har sången Breda hav betytt allra mest på plattan.
– Den landar i en vila. Här finns ingen stress, ingen press, ingen ångest, ingen prestation, jag känner mig lugn och trygg. Det hade betydelse för mig personligen i den situation som var, att få som ett tilltal att pappa också mådde bra trots en förfärlig situation. Han har säkert haft väldigt svarta stunder, men det är tryggt att veta att den som ligger där har trygghet och känner att den har tillgång till Guds nåd. Det är fantastiskt, konstaterar Michael Rogefelt.
Vad har ni fått för reaktioner på skivan?
– Jag har inte hört så mycket förutom från pappas allra närmaste vänner och så har jag läst några recensioner. DN gjorde nog den bästa reflektionen att här är en döende person med ärliga frågor inför livet efter detta. Det här med andlighet är ett känsligt område för många, kanske är det något västerländskt, att religiös tro ska vara något privat. Och dessutom är man inte van att Pugh gör den här typen av musik.
[ "Det var första gången jag blev rädd för döden" ]
Pugh Rogefeldt hade en lång karriär. Skivdebuten 1969 inspirerade andra artister att sjunga rock på svenska och genom åren hade han en mängd samarbeten med andra artister. 1978 tävlade han i Melodifestivalen med Nattmara och kom på en delad tredjeplats. 1990 var han med och bildade den svenska superrockgruppen Grymlings tillsammans med bland andra Mikael Rickfors. 2012 medverkade han i TV4:s Så mycket bättre och blev du upptäckt av en yngre publik. Programserien spelades dessutom in på Gotland, dit Pugh flyttade redan på 1980-talet. Han överraskade då artistkollegorna med sitt stora intresse för blommor. Michael Rogefelt har ett tydligt minne av sin far kopplat till just blommor.
– När vi tog den sista promenaden som var möjlig att göra med hans egna ben så åkte vi till ett naturreservat nära där han bodde. Han hade svårt med motoriken, så mitt uppdrag var att ta upp blommor så att han fick lukta på dem. Jag minns inte om det var 10 eller 15 eller 20, men han kunde vilken art de var allihop. När han var yngre var han väldigt intresserad av att odla saker. Vi hade stuga på Ängsö utanför Västerås där han odlade sallad, majs och kålrötter, ja allt som man kan få upp av frön, berättar Michael Rogefelt.
[ Tommie Sewon: I mig bråkar en ateist och en som har en väldigt varm tro ]
En annan passion var äldre hantverk, särskilt smide, och han ägnade mycket tid i smidesverkstaden tillsammans med sin vän, smeden Niko Caspers.
– Han har också alltid varit väldigt intresserad av fornnordisk mytologi som han läste mycket om. När han släppte sin platta Hammarhjärta blev han påhoppad och anklagad för att vara nazist, men det har han aldrig varit. Tvärtom var han en sann människovän, en som stod för solidaritet och var emot förtryck. Det hör man också tydligt i hans låtar.
Visst blev han också utpekad som asadyrkare?
– Var gränsen går för fascination och intresse är en historia för sig. Jag tror inte han varit asadyrkare, men det vet jag inte, säger Michael Rogefelt och pekar i stället på Pughs sista skiva där Jesus och Gud omnämns flitigt.
– Just asatemat är ju inte särskilt påtagligt i det materialet, konstaterar han.
Är det en rimlig tolkning att Pugh på något sätt omfamnade det kristna budskapet mot slutet av sin levnad?
– Det man ska fokusera på är musiken. Det är viktigt att det ligger i betraktarens ögon och öron att bedöma vad det är. Men musiken och texterna på skivan kommer från en kristen musiktradition. Jag har noterat i en del recensioner att de betonar att pappa inte blivit religiös och det har han ju själv sagt. Och då menar han att han inte blivit en religiös figur eller en kristen streber. Men däremot vill jag säga att jag tycker man gör våld på sanningen om man säger att skivan inte handlar om kristen tro. Som låtskrivare och textförfattare så väljer man ju sitt budskap. Om man samlat texter kring ett visst tema så betyder det ju något. Jag säger inte att han blivit en otvivlande kristen, det vet bara pappa.
– I materialet finns det tankar kring livet, döden, Gud, sjukdom, kring att vara ond och att vara god. De tankarna finns där för att pappa har valt det. Jag tror att oavsett om du är hindu, muslim eller alldeles okristen så kan du lyssna på det här materialet ändå, för det är varsamt skrivet. Det ställer öppna frågor om livet och döden.
Breda hav nämner varken Gud eller Jesus vid namn en enda gång. Ändå råder det ingen tvekan om vad Pugh syftar på?
– Precis. Det är en konstnärlig bedrift. Det finns en sådan kraft i musiken. Å ena sidan Breda hav. Å andra sidan Trassel och problem, där pappa sjunger ”Jag kommer hem till min kapten igen” och ”Jag har ett möte med kung Jesus. Jag ska skaka hans varma hand”. Det är väldigt spot on.
Är du säker på att Pugh inte hade någon mer musik i pipeline?
– Det vet man inte. Studion har lämnats i stort sett orörd i sin röra. Där finns ett antal tejper med inspelningar, idéer och annat. Om jag känner pappa rätt – han kunde inte noter – gjorde han sina inspelningar med alla instrument. Jag vet att demosarna höll hög kvalitet, så det kan finnas mer, men det är inte säkert.
Ni får gå på skattjakt helt enkelt.
– Ja, det skulle kännas fantastiskt kul om vi hittar något som vi kan ge ut. Jag har fått pappas uppdrag att förvalta hans sånger, säger Michael Rogefelt.
---
Fakta: Pugh Rogefeldt
- Född: 2 mars 1947 i Västerås. Död: 1 maj 2023 i Slite.
- Familj: Fyra vuxna barn. Bodde med livskamraten Borit i Lokrume på Gotland.
- Karriär: Sångare, musiker och låtskrivare.
- Aktuell: Med albumet “Guds finger” som utgavs postumt den 24 november i år.
- Fotnot: Far och son stavar sitt efternamn olika. Somliga i släkten stavar som Pugh, med dt i slutet, medan Michael och några andra valt att stava med bara t.
---
