Kulturessäer

Katastrofen som sjuåring präglade resten av Swedbergs liv

Biskop Mikael Mogren fascineras av teologen och entreprenören Jesper Swedbergs liv när han besöker uppväxtgården i Falun

Skyddsänglar och andemakter var självklara inslag i Jesper Swedbergs vardag. Han kallas ibland “Änglarnas diktare från Falun” och var på sin tid en ovanligt öppen och nyfiken ekumen. Mikael Mogren, biskop i Västerås stift, har besökt Svedens gård i Dalarna, som även tillhör Unescos världsarv.

Jesper Swedberg verkar ha haft en förståelsehorisont som fick honom att se djupare i både tid och rum. Han kom från Svedens gård utanför Falun och han rörde sig genom livet med vida perspektiv. Det gjorde honom öppen för människor som inte betedde sig som han själv. Trots att han var en 1600-talsmänniska som växte upp i de blodiga spåren av 30-åriga kriget framstår han som ekumen långt innan ordet ekumenik var uppfunnet.

På Svedens gård i Falun växte Jesper Svedberg (1653-1735) upp. Han blev sedermera biskop i Skara. Gården tillhör Unescos världsarv.

Ekumenik är samverkan mellan människor av olika tro och för det krävs nyfikenhet och öppenhet. Jesper Swedberg var vetgirig och öppen för andra som trodde annorlunda än han själv. Vi behöver den där välviljan och nyfikenheten för att kunna leva tillsammans. Ytterst är det ett fredsprojekt, det där att vara öppen för de andra och att uppskatta det som är annorlunda. Gud är alltid annorlunda.

Öppenheten verkar för hans del ha varit grundad i en upplevelse i barndomen. När Jesper Swedberg var sju år inträffade en katastrof som följde honom genom livet. Han och storebrodern lekte vid en kvarnränna. Det var vårdag med islossning, fjärdedag påsk. Hans bror balanserade på en tvärstock över det strida vattnet och ropade till lillebror med okvädningsord att han måste göra detsamma. Så sjuåringen gick ut över forsen. Han ramlade i vattnet och åkte rakt in i kvarnens maskineri, så den stannar. När de till slut med stor möda fick ut pojken, så var han livlös. De höll honom uppochner, så vattnet skulle rinna ur honom. Sedan bar de in honom i huset. Swedberg beskriver det själv: ”Omsider börjar det picka i halsgropen och jag lades i en varm säng, och kom, igenom Guds nåd, till mig igen”.

Hans bror balanserade på en tvärstock över det strida vattnet och ropade till lillebror med okvädningsord att han måste göra detsamma.

Upplevelsen av att ha varit så nära döden och blivit räddad, följde honom genom livet. Att ha varit på väg att omkomma, gjorde honom övertygad om livets korthet och gåva. Det gällde att ta vara på tiden. Samtidigt var han övertygad om att han stod under Guds beskydd. Livets ändlighet var ingenting i jämförelse med Guds oändlighet. Skyddsänglar och andemakter var för honom självklara. Han hade liksom fått en aning om Guds stora värld. Jag uppfattar det som att han hade gläntat på dörren till ett besjälat universum. Sådana upplevelser ger perspektiv.

Långt senare kom hans son Emanuel att uppleva änglar och demoner i mäktiga uppenbarelser. Han hette Swedenborg eftersom han adlats för faderns förtjänster. Emanuel Swedenborgs änglavisioner gav upphov till en ny religion, Nya kyrkan.

På Svedens gård i Falun växte Jesper Svedberg (1653-1735) upp. Han blev sedermera biskop i Skara. Gården tillhör Unescos världsarv.

Swedberg och hans bröder hade tagit sitt namn efter barndomshemmet, Svedens gård i Dalarna. Där föddes Jesper Swedberg den 28 augusti 1653. Numera ingår den gamla gården i Unesco:s världsarv Falun. Föräldrarna hade gjort pengar på att äga andelar i gruvnäringen och fadern var bergsman och därmed privilegierad i ordets rätta bemärkelse.

En anledning till att många besöker Sveden i dag är den stora ridskola som funnits där sedan 1950-talet. En annan anledning är Linnés bröllopsstuga. Förutom avträdet är bröllopsstugan den enda bevarade byggnaden från den gamla bergsmansgården. Ingen vet exakt när huset är byggt, men både arkivalier liksom byggnadens utförande pekar på 1720 och 1730-talen. Swedberg såg aldrig huset. Det gjorde däremot Carl von Linné, som var svärson på Sveden. Hans hustru Sara Elisabeth Morea föddes på Sveden år 1716. Då ägdes Sveden fortfarande av Swedbergs släkt och Sara Lisa – som hon kallades – var barnbarn till Swedbergs syster.

Det var 1734 som den unge Carl Linneaus anlände till Sveden på sin Dalaresa – Iter Dalecarium. Han var 27 år och träffade dottern i huset, Sara Lisa som var 18. Året efter förlovades de sig, däremot dröjde äktenskapet eftersom hennes far var skeptisk. Han var stadsläkare i Falun och ville att den unge akademikern med högtflygande planer skulle ha sin examen färdig innan det blev tal om bröllop. Svärföräldrarna på Sveden var med och betalade Linnés utbildning.

Sara Lisa fick sin Carl när han hade en doktorsexamen. Bröllopet stod den 26 juni 1739, just när slänterna ner mot Hosjön övergick i högsommargrönska. Den bevarade bröllopsstugan var gårdens festlokal. Där finns en mycket vacker sal med sju stora väggmålningar som visar kung Davids historia ur Andra Samuelsboken. Bibelberättelserna är målade i starka färger på spänt linne. Minnena av både Swedberg och Linné har gjort att senare ägare har varit försiktiga med förändringar av huset. Det är speciellt att stå inne i bröllopssalen medan solen skiner på skurgolvet med ett ljus som silas i grönt genom både vårdträdens lövverk och de blyinfattade glasrutorna.

När Jesper Swedberg var 31 år gjorde han en studieresa till England, Frankrike och Holland under ett år. Där visade han sig både orädd och fördomsfri och han gav sig i lag med olika sorters människor. Han blev imponerad av hur anglikanerna i England undervisade barn och unga i konfirmationen, och han uppskattade romersk-katolska kyrkan i Frankrike för det arbete den bedrev bland de fattiga. Senare i livet, när han var biskop i Skara, var han samtidigt biskop för Svenska kyrkan i utlandet. Det innefattade den svenska församlingen i Lissabon men framför allt invånarna i det som hade varit en svensk koloni i Nordamerika, Delaware. Oavsett om det rörde sig om katoliker i Frankrike eller om ursprungsbefolkningen i Nordamerika, så var han öppen och välvillig.

När det gäller Jesper Swedberg som person har ofta hans frodiga gemyt och hans kristna självförtroende lyfts fram. Han har ibland fått tjäna som urtypen för en äkta dalkarl. I den bilden ingår att var han en driven entreprenör med ett starkt engagemang för gemensamma angelägenheter. Som biskop öppnade han apotek och fattigstugor samt såg till att det inrättades en provinsialläkare i hans stiftsstad Skara. Under den självmedvetna ytan var han en känslig person. Han kunde uttrycka sig med innerlig poesi och därför skrev han också psalmer. Kombinationen av lyrisk och företagsmässig kreativitet var idealisk för produktion av böcker som han själv skrev. Det mest kända verket är den psalmbok som skulle vara enhetlig för hela det svenska riket. Den utkom från hans eget tryckeri år 1694. Därmed hade också hans motståndare vaknat och hård kritik riktades mot Swedbergs psalmbok.

Som biskop öppnade han apotek och fattigstugor samt såg till att det inrättades en provinsialläkare i hans stiftsstad Skara. Under den självmedvetna ytan var han en känslig person.

Kyrkofrågor angick rikets säkerhet och Carl XI sammankallade biskopsmötet i oktober 1695. Ämnet var Jesper Swedbergs psalmbok. Domen blev hård: 78 psalmer förbjöds. Bakgrunden handlade om rikets stabilitet och sammanhållning. De nya tankarna i Swedbergs psalmer kunde skapa förvirring och kanske upprorsstämning, det var kungens fruktan.

Det här var ett nederlag som tog Swedberg hårt. Ännu 30 år senare ältade han sin censurerade psalmbok. Även ekonomiskt innebar psalmboken ett hårt slag, eftersom han själv drev det tryckeri där den framställdes. Här ska också sägas att han som så många gånger förr fann utvägar; den censurerade upplagan lät han skeppa till försäljning i de svenska utlandsförsamlingarna, där han hade tillsynen. Dit räckte inte den kungliga censuren.

I vår tid är det läge att lära sig av Jesper Swedberg. Vi behöver den där förståelsehorisonten som är vidare än våra egna horisonter. Varje dag är för mig en övning att ta emot och låta sig bli vidgad. Vi behöver ta in skapelsen runt omkring oss. Vi behöver återupptäcka det som var så självklart för Swedberg att han aldrig behövde skriva om det: Vi är delar av Guds skapelse. Vi är skapade på samma villkor som vattnet och växterna. Vattnet och växterna klarar sig utan oss. Vi klarar oss inte utan dem. Både ekumeniken och ekologin är två sidor av det stora sammanhanget. Både ekologin och ekumeniken behöver individer med Swedbergs öppenhet.

Swedberg överlevde en svår olycka som sjuåring och han var övertygad om att allt gott beror på Guds välsignelse. Den som har varit nära att dö, och räddats, kan inse hur sköra trådar som håller samman våra liv. Det gäller oss människor, och det är samma trådar som håller samman hela skapelsen.

På Svedens gård i Falun växte Jesper Svedberg (1653-1735) upp. Han blev sedermera biskop i Skara. Gården tillhör Unescos världsarv.

Vi är beroende av välvilja, välsignelse. Swedberg gjorde en underbar tolkning av den aronitiska välsignelsen. Det är den som brukar avsluta alla gudstjänster i Svenska kyrkans ordning, och den står på hebreiska i Fjärde Moseboken. I Swedbergs variant blev den en älskad psalm, Herre signe du och råde (Svensk Psalm 77: 5). Den psalmen sjunger jag ofta. Med den psalmversen brukar jag avsluta sammanträden i stiftsstyrelsen och jag sjunger den högt när jag reser internationellt och träffar företrädare för kyrkor på andra håll i världen. “Herre signe du och råde”, blir liksom en hälsning från min egen tradition hemma i Sverige.

Jesper Swedberg var övertygad om att Gud vill oss väl. Trots ett liv med många motigheter upplevde han Guds välsignelse. Till detta vill jag tillägga att välsignelsen verkar lysa starkast där livet är trasigt. Välsignelsen uttrycker Guds välvilja som håller samman oss människor. Den är en osynlig länk i hela skapelsen.

---

Fakta: Jesper Swedberg

  • Svensk professor, rektor för Uppsala universitet, psalmist och biskop.
  • Född 28 augusti 1653 på Svedens gård nära Falun, död 26 juli 1735 i Brunsbo vid Skara.
  • Kom från en enkel bakgrund, men blev efter teologiska studier och resor utomlands präst. Genom sina predikningar som regementspastor i Stockholm åtnjöt han Kung Karl XI:s gunst och var hovpredikant. Blev 1702 utnämnd till biskop i Skara.
  • Intresserade sig för reformrörelsen pietism som var en väckelserörelse bland lutheraner som bland annat ville skilja kyrkan från staten och som poängterade det heliga i att kommunicera med Gud i stället för att bara vara hänvisad till ren tro. Hade en tro på andarnas och änglarnas närvaro i det dagliga livet.
  • Till biskopsgården i Brunsbo kom besatta för att få hjälp av biskopen att driva ut demonerna.

---

Fler artiklar för dig