Det var miljön på sagolika ön Gotland som inspirerade prästen Janne Manni att skriva en science fiction-roman. Målet med allt han skriver är att få människor att må lite bättre.
Sverigefinnen Janne Manni vill inte vara den perfekta prästen som kan frasera varje ord rätt. Nej, han vill hellre gå med stövlarna i leran med sin hund och träffa gotlänningar. Han har också fått med sig många församlingsbor till pilgrimsvandringar som ger en extra dimension till församlingslivet.
– Att gå ut med min hund är mycket mer värt än att jag gör allt perfekt i gudstjänsten. Jag är “en av dom”. Jag är hellre som broder Tuck från Robin Hood än påven, säger Janne Manni.
Han tycker att han hittat en balans där han är sig själv, och gör inte skillnad mellan privata Janne och prästen Janne i Svenska kyrkan. Det har tagit sin tid, men som 49-åring känns det bra att kunna vara trygg med ett prästliv.
Aktiv bloggare
Han är väldigt öppen med allt han gör. Dels skriver han en blogg så gott som varje dag om vardagliga ting och om det som händer i församlingen. Som till exempel Ekstamässa en solig majdag med en bild från ett långbord med smörgåstårta i trädgården.
“En (ganska så nära) komplett gudstjänstupplevelse i Eksta idag.”
En annan gång skriver han:
“Ännu en dag där jobbet känns som semester. Där livet, jobbet och tillfredställelsen över flora och fauna går hand i hand. Jag mår gott. En ynnest att vara präst i Eksta, ha snart 23 års rutin samt goda människor runtomkring en. Livet kan vara gott. Det gäller att ta vara på de goda dagarna och njuta till fullo. Gud är god och vill oss väl.”
Han har bloggat om sin favoritlåt, om böcker, om att välja det goda, om Svennis, om klimatet och om livet på landet.
Han är aktiv i sociala medier men träffar gärna folk på riktigt, vilket är viktigt. Det är inte bara hans jobb, det är hans liv, konstaterar han.
Förutom att skriva blogg varje dag har Janne Manni skrivit en romantrilogi, men har även “massor med texter i byrålådan” samt dikter och sångtexter. Det råder inga tvivel om att han älskar språk.
– Jag får tacka min mamma för färgstarka berättelser och kärleken till språket, säger Janne Manni, som är född i Göteborg och uppvuxen i Trollhättan.
Läste Tolkien som sjuåring
Nyfikenheten är något som han har i generna. Redan som sjuåring läste Janne Manni JRR Tolkiens Sagan om ringen. Det var för svår läsning för en förstaklassare, men Janne ville inte vara sämre än sin storebror som var nio år äldre. Cirka trettio år senare flyttade Janne till sagornas ö Gotland och fick inspiration till sitt eget skrivande. Romanen Exodus blev till och trycktes.
– Boken är en science fiction-äventyr som förenar historia, religion och äventyr i en osalig treenighet. En bok med religiösa galningar och tidsresor, säger Janne.
En annan anledning till att skriva var kompisen Mikael, som vanligtvis inte läste böcker men som Janne ville ge något att läsa. Mikael fick ta del av texten kapitel för kapitel medan processen pågick och så skulle han ge sina kommentarer till författaren.
– Processen ledde även till att Mikael började läsa andra böcker, berättar Janne.
[ Njutbar bladvändare om Tolkiens förtrollade värld ]
Skriver inte för att göra sig ett varumärke
Janne Manni vill påverka och peppa folk. Det är därför han skriver texter av olika slag.
– Det jag vill med blogg och böcker eller när jag skriver en dikt på Facebook eller drar en dålig ordvits, det är att folk ska må bra. Jag vill skriva bra saker, ibland viktiga saker mot rasism och krig. Många följer mina skriverier. Ibland skriver jag underfundigt och ibland viktigt.
– Det är inte frågan om mitt varumärke eller CV. Jag vill att folk på andra sidan skärmen ska må bra.
Vad handlar din kommande bok om? Ett nytt manus är visst snart klart?
– Den handlar om Johnny, Conny, Sonny och Ronny som försöker göra Gotland great again. Självständigt alltså. Det går så där. De kollar läget på Åland och landar i Katalonien. Det blir en massa äventyr. Omröstningar, de får makten, men svenska staten vill inte. De hittar en gammal kungaättling till Beowulf som i den här romanen kommer från Gotland. Det är typ en Arto Paasilinna-skröna och tänkt som en rolig bok, med titeln Ett gott land.
Tidigt säker på prästyrket
Det är dock prästen Janne Manni som folk främst känner. Än har han har inte slagit genom som författare.
Han visste tidigt att han skulle bli präst. Något annat yrke kom inte på fråga efter att han som 18-åring fick en hälsning från Gud. En kille som gillade fotboll och andra sporter, men även läste mycket. Han hade en massa olika intressen som historia, musik och böcker. Världen var öppen för en energisk kille, men kontakten med en församling med kloka vuxna som väckte intresset för en tjänst inom kyrkan.
– Du ska bli präst! Jag hörde en röst säga det till mig, en kallelse, berättar Janne Manni.
[ Kristna influencern vill vara en förebild för unga ]
91-åring följer med och pilgrimsvandrar
Efter teologistudier i Uppsala och olika prästtjänster bland annat i Södertälje är han sedan 2014 på Gotland. Som komminister bor han på en prästgård utanför Klintehamn.
– Jag är intresserad av allt som gör livet vackert: filmer, musik, litteratur, historia, natur, sport och politik.
Som präst har han nytta av sitt breda register. Han blir inte ordlös i sociala sammanhang utan för gärna ett samtal om vitt skilda ämnen.
I ett mindre sammanhang där han personligen har träffat hälften av medlemmarna i pastoratet, känns prästrollen som förr i tiden. Janne Manni berättar om sina föräldrar som i Karstula och Saarijärvi i Finland kände alla i byn. De visste att Pekka bodde i det gula huset och Marja i det röda huset och så vidare, beskriver han.
På Gotland har Janne mött finska krigsbarn som stannat kvar. Alltså de som skickades till Sverige på 1940-talet undan kriget. En av dem är krutgumman Kirsti, som är 91 år och fortfarande är med på pilgrimsvandringarna. Gotlänningarna tog också emot många flyktingar under 2010-talet och en afgansk flykting bodde hos prästen.
– Jag har med mig erfarenheten från föräldrarnas släkt som hade adopterade barn. Bibeln är tydlig med att man ska ta emot flyktingen och ge mat. Jesus säger att man ska besöka folk i fängelset och ta hand om dem som har det sämst.
Brinner för flyktingar
Janne Manni berättar att han kan bli irriterad när människor inte kan leva sig in i vad det innebär att vara flykting. Han skrev en hel del om problematiken under åren 2015 till 2018.
Trots alla utmaningar vill Janne Manni tala om godhet.
– Det är inte enklare i dag att tala om godhet. Jag är uppväxt på det glada 1980-talet då Berlinmuren föll och det inte var några krig mellan demokratier. Det var mycket som blev bättre då. Nu undergrävs demokratin på många håll. Mina konfirmander har knappt hört talas om en fackförening.
– För mig innebär det att jag måste kämpa för det goda. Punkt. Jag är ung – eller kanske inte längre – men jag har i alla fall kraft och ork att skriva, och då är det min skyldighet att lyfta fram det goda, säger Janne Manni bestämt.
---
Fakta: Janne Manni
- 49 år.
- Gör: Komminister i Klinte pastorat på Gotland
- Bor: Eksta prästgård
- Familj: Särbo och två bonusbarn
- Hobby: Spelar innerbandy och skriver mycket, blogg, dikter, böcker.
- Aktuellt: Skriver på en musikal som ska vara klar nästa påsk.
---
