Böcker

“En av de jag intervjuat kunde plötsligt prata flytande albanska”

Teologen och aktivisten Micael Grenholm utforskar händelser då människor upplevt språkmirakler. ”Ända sedan pingströrelsen kom har det spridits idéer om att tungotal är hysteri och galenskap. Men tungotalet kan ibland uttydas och förstås av andra människor – språkmirakel kan ske”, säger han.

En man pratar flytande albanska utan att ha lärt sig språket. En annan man, som knappt gått i skolan, framför profetiska hälsningar på skollatin. Visst låter det osannolikt? Enligt teologen och aktivisten Micael Grenholm är detta exempel på språkmirakler. Nu har han samlat 80 sådana i en bok.

När Micael Grenholm gick i högstadiet satt hans klasskompisar ibland i skolans datasal och skrattade åt Youtubeklipp där människor talade i tungor. “De måste vara helt dumma i huvudet”, minns Micael Grenholm att klasskompisarna sa.

Själv hade han växt upp som son till två präster och var hemmastadd i Svenska kyrkan. Men han hade aldrig hört talas om tungotal. I dag är han 31 år gammal och har precis släppt en bok där han samlat språkmirakel – berättelser om hur människor trott sig tala i tungor, men där det visat sig att de i själva verket talat ett främmande språk. Ett språk som de aldrig lärt sig.

Micael Grenholm har aldrig varit med om ett språkmirakel själv, men hade en omvändelseupplevelse som nog måste räknas som mirakulös. Den fick honom dessutom att söka sig till sammanhang där man på allvar trodde att under kunde ske.

Men allting började med en våldsam dödsångest.

Micael Grenholm var femton år gammal när han första gången på riktigt insåg att han var dödlig och att döden inte gick att fly ifrån. Vid den här tiden kallade han sig inte för kristen, men följde vanemässigt med sina föräldrar till domkyrkan i Uppsala. Vid en gudstjänst hajade han till inför trosbekännelsen: “Vi tror på de dödas uppståndelse, och ett evigt liv.”

– Min första tanke var: “Kanske har det kristna budskapet hittats på för att trösta sådana som jag, som har dödsångest.” Men när jag kom hem böjde jag knä i mitt sovrum och bad, säkert i 20 minuter, om att jag skulle få se Gud, berättar Micael Grenholm.

– När jag sedan slöt ögonen såg jag Jesus framför mig, ungefär som ett fotonegativ. Det var en överväldigande upplevelse! Om det bara hade skett en gång hade jag kanske ändå avfärdat det som inbillning, men samma sak hände kväll efter kväll, i ett helt år!

Micael Grenholm blev övertygad kristen och kände en stark längtan efter att få uppleva mer av tron, berättar han.

– Jag tyckte att det var konstigt att man i Svenska kyrkan sällan verkade prata om alla de mirakel och under som Nya testamentet är fullt av. I stället presenterade man Jesus som en sorts Stålmannen som levde för länge sedan, och som vi nu målade fina bilder av för att minnas hur häftig han var. Man pratade inte om att lärjungarna faktiskt också utförde mirakel.

Sedan dess har Micael Grenholm utforskat karismatik i olika religiösa miljöer. För tre år sedan gav han ut boken Dokumenterade mirakler och nu är han aktuell med uppföljaren Dokumenterade språkmirakler. I den står tungotalet i fokus.

– Ändå sedan pingströrelsen kom har det spridits idéer om att tungotal är hysteri och galenskap. Många hävdar än i dag att den som talar i tungor bara säger meningslöst babbel, men de har inte tagit i beaktning att tungotalet ibland kan uttydas och förstås av andra människor – att språkmirakel kan ske, säger han.

Varför har du velat samla språkmirakler?

– Jag hade en period för tio år sedan då jag var jättefascinerad av Azusa Street och den västerländska pingstväckelsens födelse. Det sägs att en av förgrundsgestalterna där – Charles Parham – ska ha talat svenska under ett bönemöte. Dock har det aldrig bekräftats, men det fick mig ändå att tänka att det måste finnas fler sådana typer av språkmirakel som faktiskt kan bekräftas.

Ungefär samtidigt kom Micael Grenholm i kontakt med Stockholms bönehus. En av medlemmarna – finska Tuula – berättade att hon mitt under ett bönemöte hört en man säga “Jag är livets bröd” på finska. Det märkliga var att han inte hade någon koppling till Finland och aldrig hade kunnat prata finska.

Micael Grenholm hittade många liknande berättelser – fler än han hade förväntat sig. För att kunna utesluta slumpens inblandning i de påstådda språkmiraklerna, kontaktade han Ola Hössjer, professor i matematisk statistik vid Stockholms universitet, som skapade ett eget datorprogram och beräknade sannolikheten för att någon skulle säga “Jag är livets bröd” på finska den där kvällen på Stockholms bönehus. Resultatet: En på 368 triljoner.

En del kanske skulle invända att berättelserna om språkmirakler kan vara uppdiktade. Eller överdrivna för att man så gärna vill att mirakel ska ske?

– Visst ljuger människor ibland, men de flesta strävar efter att vara sanningsenliga, och få kristna är medvetet villiga att ljuga om Gud. Under arbetet med boken har jag haft principen att tala med flera vittnen till samma händelse så långt det är möjligt. I de allra flesta fall kan de bekräfta varandra väldigt väl, förklarar Micael Grenholm.

Han talade då högt i tungor, vilket han ofta gjorde. En läkare var på plats och identifierade hans tungotal som skollatin.

—  Micael Grenholm

Han nämner exemplet med Rickard Lundgren, grundare av organisationen “Gå ut mission”. Som 18-åring åkte han till Albanien och när han vaknade en morgon i sin lägenhet där, kunde han med ens de albanska orden för saker som han såg – utan att någonsin ha studerat språket.

– Jag har fått bekräftat från flera källor att Rickard kunde tala flytande albanska, till och med med nordalbansk dialekt och att han fortfarande kan det. Så sent som i april i år var han på besök i Equmeniakyrkan i Hestra och fick tala albanska. Hans berättelse skiljer sig från andra språkmirakler eftersom det inte handlade om tungotal, utan om att Rickard fick ett helt språk direkt, som han fortfarande talar.

Vilken berättelse om ett språkmirakel har berört dig starkast personligen?

– Mina svärföräldrar berättade för mig om Åke, en enkel man som gått några år i folkskola och som inte kunde något främmande språk. Majoriteten av sitt liv hade han bott i Västerbottens inland eller på landsbygden i Småland där han jobbat i fabrik. Han var en omsorgsfull man och hade en varm och tillitsfull relation till Gud.

– Ett nyår var han på konferens och talade då högt i tungor, vilket han ofta gjorde. En läkare var på plats och identifierade hans tungotal som skollatin. Det som var häftigt med det var att man kan se det som en kärleksfull hälsning från Gud. Åke, som aldrig sett sig som en lärd person, fick framföra en profetisk hälsning på skollatin. Det måste varit som att få en kyss från himlen.

Micael Grenholm berättar också att det som slagit honom när han gått igenom alla de berättelser om språkmirakel som människor har hört av sig till honom om, är att de ofta har en koppling till social rättvisa.

– Om det är något vår värld behöver är det tecken på att Gud bryr sig om alla människor och vill bygga broar mellan människor och folk. Dessa språkmirakler kommunicerar med all tydlighet att Gud inte stänger in sig i ett enda språk eller folk. Evangeliet är översättningsbart och Gud vill att alla människor ska nås av hans kärlek. Ibland använder han tungotalet för att uttrycka det.

---

Fakta: Micael Grenholm

Ålder: 31.

Familj: Hustrun Sarah.

Bor: Kommunitet i Falköping.

Gör: Doktorand vid Lunds universitet och lärare på ALT.

Aktuell: Med boken Dokumenterade språkmirakler (Sjöbergs förlag).

---

Fler artiklar för dig